Idag, inte bara i Sverige, bygger man mer och mer i betong. Betongkonstruktioner ses inte längre som något kallt, grått och tråkigt då man kan uppföra byggnadsverk som inte bara är starka och tåliga utan även med originella former och färger. För att få betongen stark, inte bara i tryck måste så gott som alla konstruktioner dock armeras på ett eller annat sätt. Dessa nya och ofta komplicerade former på konstruktionen ställer nya krav på armeringsmetoden som används, trots detta har sättet att armera i stort sätt sett likadant ut i många, många år.I den här rapporten kommer man att utreda möjligheterna för en ny typ av armering att etablera sig på en mycket konservativ marknad där utrymmet för utveckling och nytänkande är till synes mycket litet.Jämförelser mellan traditionell armering och denna nya cellarmering har gjorts, framförallt med avseende på projekterings- och utförandenivå. Detta har gjorts genom intervjuer med sakkunniga, både ute på byggarbetsplatsen och i armeringsverkstad.

Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida redovisningens kvalitativa egenskaper påverkats sedan implementeringen av IAS 40 Förvaltningsfastigheter. Undersökningen utfördes genom två kvalitativa intervjuer med auktoriserade revisorer, insatta i problematiken kring redovisningen av förvaltningsfastigheter till verkligt värde. Resultatet av den empiriska undersökningen påvisade att relevansen har ökat, då värderingar till verkligt värde förstärker aktualiteten och ligger i paritet med rådande marknadssituation. Angående den kvalitativa egenskapen tillförlitlighet kan den sägas ligga på en ungefärligt bibehållen nivå, dock finns vissa reservationer som kan tyda på att den har försvagats något. Avslutningsvis har jämförelsen mellan företag förbättrats.

Syftet med studien är att tolka två olika intressenters resonemang kring konceptet nedskrivning av goodwill med hänsyn till redovisningens kvalitativa egenskaper och standarden IFRS 3.Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en itterativ ansats. Det empiriska materialet är insamlat genom fyra semistrukturerade intervjuer med två revisorer och två ekonomianalytiker.Vi har kommit fram till att resonemanget kring nedskrivning av goodwill tyder på att de subjektiva bedömningar företagen har fått frihet till, skapar en viss oenighet om hur goodwillvärdet verkligen uppskattas till verkligt värde. Ett resonemang vi misstänker skapar svårigheter för att redovisning skall anses vara tillförlitlig i olika anseenden..

The definition of an expectation gap is, when the local municipal politician and the audited apprehensions and expectations gets apart about what auditors are going to work with and what they are going to accomplish.Svenska Kommunförbundet writes in their publication Fullmäktige och revisionen (2004) that the communication between the auditors and the audited is important so the final result becomes great. Apart from the communication, the recurring information about auditing is important to increase the knowledge and understanding. Are there expectations on what the auditors are going to review and discover among the audited, when there probably are expectations from the inhabitants on the auditing. This leads us to our purpose of our essay which is to investigate and describe if there exist an expectation gap between the auditors and the social welfare boards in the primary municipality. The method we used to collect our data was a guided telephone interview with 66 persons.

Som ett led i att förstärka den effektiva kontrollen inom staten föreskrivs det att myndigheter skall ha en internrevision. Idag innehar ett femtiotal myndigheter en internrevisionsfunktion med uppdrag att granska myndigheternas interna styrning och kontroll. Vidare skall Riksrevisionen, en externrevision under Riksdagen, granska den statliga verksamheten och årsredovisningar som är upprättade av statliga myndigheter. Tidigare forskning visar på att intern- och externrevisionens arbetsområden kan anses sammanfalla i viss utsträckning. Enligt Riktlinjer för yrkesmässig internrevision (2006) anges att intern- och externrevisionen skall utbyta information och ha samordnade aktiviteter.

I dagsläget finns det ingen begränsning för hur höga skadeståndsbelopp som kan utdömas för felaktig eller bristande revision i Sverige. Detta i kombination med att det endast finns ett fåtal revisionsnätverk som har kapacitet att utföra revision på de största europeiska företagen har fått både EU-kommissionen och svenska staten att se över möjligheterna till att begränsa skadeståndsansvaret för revisorer. Flera undersökningar och rapporter har gjorts på europeisk nivå och svenska staten har även gjort en utredning, SOU 2008:79, som kan komma att ligga till grund för ett lagförslag senare under 2010.I en av de europeiska rapporterna har en konsekvensanalys gjorts på hur ett införande av en begränsning av skadeståndsansvaret kan komma att påverka hela unionen ur ekonomisk synvinkel. Den svenska statliga utredningen gör dock inte en sådan analys. Därför har vi valt att göra en analys av hur tre olika aspekter kan komma att påverkas inom den svenska revisionsbranschen om ett lagförslag baserat på den statliga utredningen genomförs.

Bakgrund och problem: Ett bolags intäktsredovisning är centralt för ett företags välmående. Olika problem uppstår för olika branscher och flera redovisningsskandaler har uppdagats under de senate åren, men genomgående har ?revenue recognition?, alltså att bestämma när och hur intäkter ska tas upp i sin helhet, varit en av de största utmaningarna inom intäktsredovisning. Hur har intäktsredovisningen utvecklats genom åren?Syfte: Syftet med denna uppsats är att ta en närmare titt på intäktsredovisning inom svenska företag och hos aktiva revisorer för att få djupare förståelse av problematiken som fortfarande finns kvar efter år av förändringar, då speciellt frågan om när en intäkt ska tas upp.

Denna uppsats behandlar svenska småföretags val av revisor. Syftet är att förklara vilka faktorer som är viktiga vid valet av revisor, samt om dessa faktorer påverkas av småföretagens storlek och bransch. Uppsatsen har ett analytiskt synsätt och baseras på en telefonenkät med 100 slumpvis utvald småföretag. Svarsfrekvensen uppgick till 51 %. Uppsatsen har ett deduktivt angreppssätt och utgår från marknadsföringsteorier, relationsteorier, konkurrensteorier samt tidigare studier inom området.

Det senaste decenniet har kantats av skandaler runtom i världen som bidragit till en diskussionom revisorns oberoendeställning vilket medfört negativ påverkan på intressenternasförtroende för revisorn. Oberoendeställningen kan påverkas av revisorns dubbla roller somgranskare och rådgivare då dessa inte är förenliga med varandra. Då innehavet av de dubblarollerna innebär att revisorn ställs inför kritiska situationer blir moralen en viktig aspekt.Syftet med studien är således att öka förståelsen för den personliga moralens påverkan pårevisorns oberoendeställning.I vår studie har vi ett hermeneutiskt synsätt då vi ämnar tolka hur respondenterna upplever sinverklighet. Vi har genomfört en kvalitativ studie utifrån revisorns perspektiv för att få endjupare förståelse för hur respondenterna anser att den personliga moralen påverkaryrkesrollen. Genom semistrukturerade intervjuer med revisorer på mindre revisionsbyråer harvi fått fram vårt empiriska material.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur denna lagändring, revisionspliktens avskaffande för de minsta aktiebolagen, har anammats och genomförts av aktiebolag som startats efter 1 november 2010 samt vilken påverkan reformen har haft på revisionsbyråernas arbete och deras attityd till lagändringen. Studien avser också att undersöka hur stor del av de nystartade aktiebolagen som valt bort revision.  Studien har varit av kvalitativ karaktär, med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod för primärdata. Fyra intervjuer genomfördes med tre av Sveriges största revisionsbyråer, PwC, Ernst & Young och KPMG, samt med en representant från NyföretagarCentrum. Sekundärdata har samlats in från artiklar, lagtext samt tidigare forskning inom det aktuella området. Referensramen behandlar följande områden; Aktiebolag som bolagsform, ÅRL huvudprinciper, statistik om företagandet, revisionens framväxt, SOU 2008:32, revisorns roll och arbete, utbud och efterfrågan, legitimitets- och intressentteori samt etikteorier.

SammanfattningTitel: Lagen om anmälningsplikt ? en retrospektiv studie 1999-2013.Nivå och ämne: Kandidatuppsats i FöretagsekonomiFörfattare: Samir DzaficHandledare: Marianne KullenwallExaminator: Jim AndersénNyckelord: Revisor, revision, tystnadsplikt, anmälningsplikt, förväntningsgap, oberoende, kompetensBakgrund:Ekonomisk brottslighet är ett växande problem, både i Sverige och internationellt. Sedan den 1 januari 1999 har en revisor skyldighet att företa vissa åtgärder vid misstanke om brott i ett bolag som han eller hon granskar. Bestämmelserna härom finns i aktiebolagslagens (2005:551) nionde kapitel 42-44 §§. Innan anmälningsplikten infördes var det praktiskt omöjligt för revisorn att anmäla misstanken om brott på grund av revisorns tystnadsplikt enligt 41 § i ABL nionde kapitel.

Syftet är att redogöra, väsentligen utifrån revisorns synvinkel, för ett antal tänkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att använda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhämtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i ämnet. Det framkom i undersökningen att revisorns närvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk brottslighet.

Kraven på att redovisa betalningsflöden i form av kassaflöden har vuxit sig allt starkare. Det har lett fram till att en ny rekommendation från Redovisningsrådet "RR 7 Redovisning av kassaflöden" ska tillämpas fr o m 1999 och ersätter FARs rekommendation nr 10. Rekommendationen om kassaflöden ska tillämpas av större företag vid redovisning av deras in- och utbetalningar av likvida medel. Syftet med rapporten är att kortfattat beskriva Redovisningsrådets rekommendation RR 7 samt att identifiera och belysa ett antal tillämpningsproblem som kan uppstå vid konstruerandet av en kassaflödesanalys enligt rekommendationen. Undersökningen har genomförts genom personliga intervjuer med tre revisorer på olika revisionsbyråer samt en samordningsansvarig på ett större företag.

Revision är en viktig funktion för att intressenter skall ha förtroende för företagen och den finansiella rapporteringen. För att förtroendet ska bibehållas krävs att revisorerna upplevs som trovärdiga. Förlorar allmänheten förtroendet för revisionen mister också företagens finansiella rapporter sin trovärdighet. Därför är det viktigt att revision håller en hög kvalitet. Problemet består inte enbart av risken att revisionen utförs på ett undermåligt sätt.

I litteraturen har framkommit att förtroendet är av stor betydelse i affärsverksamhet och intresset för förtroendet har ökat under senare år. Uppsatsen syftar till att undersöka hur förtroendet uppkommer, hur starkt det är, i vilka avseenden det finns, hur det bibehålls samt vad som krävs för att det ska upphöra mellan en enmansföretagare och dennes revisor. Valet att undersöka detta var för att det finns en föreställning om att enmansföretag står närmre revisorn än vad han bör göra.Undersökningen genomfördes med hjälp av intervjuer där respondenterna bestod av tre enmansföretag och två revisorer. En kvalitativ metod har använts för uppsatsen. Det har tydliggjorts ett antal faktorer som är viktiga för förtroende.Resultatet av undersökningen visar att det finns ett starkt förtroende för revisorn så länge förtroendet inte skadats samt att enmansföretagaren inte har en djupare relation än den yrkesmässiga.