Studiens syfte var att kartlägga vilka appar till smartphones/surfplattor som i störst utsträckning rekommenderas av sakkunniga på området till brukare med kognitiva svårigheter för att kunna hantera sin vardag. Underliggande frågeställningar var att undersöka vilka diagnos- och åldersgrupper dessa appar vanligen rekommenderas till samt vilka alternativa kognitiva hjälpmedel som rekommenderas. Kartläggningen har utförts som en totalundersökning med en huvudsakligen kvantitativ ansats och data samlades in via en enkät. Målgruppen för kartläggningen var de som arbetar med kognitiva hjälpmedel inom Sveriges landstings hjälpmedelsverksamheter. Svarsfrekvensen uppgick till 77 % (81 % av samtliga landsting).

De senaste årens skandalaffärer såsom Enron, Ahold, Parmalat och WorldCom ledde till att allmänhetens förtroende för finansmarknaden försämrades. Den internationella debatten om hur man skall återskapa förtroendet har dominerats av hur man skall öka tilltron till revisionen. En viktig faktor för att uppnå förtroendet är revisorns oberoende gentemot sina klienter. I vår uppsats kommer vi att fokusera oss på revisors oberoende och åtgärder som kan vidtas för att kunna stärka detta oberoende. Syftet med denna studie är att undersöka vilka förebyggande åtgärder som skulle kunna stärka revisors neutrala ställning vid uppkomsten av beroendesituationer.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen. Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre. Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga. Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar:-         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå.-         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå.-         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap.-         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen.Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt..

Syfte: Jämställdhet har varit på tapeten i många år nu och verkar alltid vara ett aktuellt ämne på ett eller annat sett. Vad gäller arbetslivet så har några av de senare debatterna handlat om varför vi inte har kommit längre än vad vi gjort, att det verkar ta för lång tid att få till en förändring. Det påstås att revisionsbranschen är jämställd så tillvida att lika många kvinnor som män arbetar inom denna bransch. Trots detta så tillhör de högsta positionerna och delägarskap flest män. Därför är syftet med vår uppsats att belysa varför det finns så få kvinnor på de högre posterna inom revision, alltså auktoriserade revisorer och högre.

 Denna uppsats handlar om huruvida det har skett en förändring i svenskans adjektivkomparation under de senaste årtiondena. Undersökningen består av två moment. I moment ett har jag jämfört korpusarna Talbanken, som innehåller presstexter från 1960-talet och 1970-talet, och SUC (Stockholm-Umeå Corpus), som innehåller presstexter från 1990-talet, med fokus på förekomsten av suffixkomparation och perifrastisk komparation. Moment två har bestått av att undersöka hur 50 utvalda adjektiv kompareras i Språkbankens konkordanser Press 65 och Press 98. Resultaten av undersökningen visar att den perifrastiska komparationen har ökat i användning, men även att suffixkomparation har ökat bland vissa adjektiv.

Under våren 2006 publicerades de första årsredovisningar i vilka IFRS-regelverket för första gången varit tvunget att tillämpas fullt ut. När branschens sakkunniga började gå igenom dessa årsredovisningar framkom det att flertalet bolag ej lämnat alla de upplysningar som krävs enligt IFRS 3 ? standarden som behandlar rörelseförvärv. I detta examensarbete har vi försökt att ta reda på vilka anledningar som ligger bakom dessa utelämnade upplysningar. Utifrån delvis egna antaganden tog vi fram en modell med sex möjliga anledningar till att bolagen ej efterlevt upplysningskraven.

Den1 juli 2005 infördes Svensk kod för bolagsstyrning. I Koden ställs bl.a. krav på att det i bolagsstyrelserna ska finnas ett revisionsutskott. I detta examensarbete har vi undersökt vilken påverkan dessa utskott har på den externe revisorns roll och verksamhet. Vi har utgått ifrån Kodens punkter och utifrån dessa definierat fyra områden över revisionsutskottets kopplingar till revisorn; finansiell rapportering, kontakt med bolagsorganen, andra tjänster än revision samt utvärdering av revisorns arbete.

Missbruk av alkohol och droger ökar i Sverige och missbruket begränsar aktiviteter och sociala interaktioner. I utförande av dagliga aktiviteter och delaktighet i sociala sammanhang kan miljön påverka främjande eller hindrande. Syftet med denna studie var att förstå och beskriva hur personer med substansmissbruk upplever den sociala miljöns främjande och hindrande aspekter för missbruk och dagliga aktiviteter. Genom elektronisk och manuell sökning har 7 biografier inkluderats i studien. Biografierna analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sex kategorier: ?De viktigaste personerna i familjen är barnen?, ?Öppenhet och ärlighet från vännerna?, ?Kärleksförhållanden påverkar missbruket?, ?Att bli sedd som människa av andra?, ?Medmänsklighet och förståelse från professioner i vården? och ?Arbetskamraternas stöd är viktigt?.

Detta arbete utfördes i syfte att analysera och utvärdera effekterna av att dosera svavel till förbränningen i en biopanna. En utrustning för detta ändamål installerades till biopannan vid fjärrvärmeverket i Arvika för att få bukt med höga halter av kolmonoxid i rökgaserna. Analysen har genomförts med avseende på hur väl svaveldoseringen uppfyller sitt tilltänkta syfte men även på eventuella bieffekter. Korrosionsrisker, halter av oförbränt svavel i rökgaser, rökgaskondensat, flyg- och bottenaska samt vad som sker kemiskt i förbränningsprocessen vid tillsats av svavel har studerats. Driftrapporter från biopannan analyserades parallellt med en informationshämtning i form av en litteraturstudie och kontakt med sakkunniga personer för att svara på ställda frågor.

Förra årets rapport från Ekobrottsmyndigheten visar att ekonomisk brottslighet tenderaratt bli vanligare under finanskrisen och att brotten ökar snabbt. Den ekonomiskabrottsligheten blir mer internationell och komplex och brott anmäls i en starkt ökad grad.Ekonomisk brottslighet ställer allmänt höga krav på olika myndigheter som arbetar medbrottsbekämpning, men i en sådan situation som vi befinner oss idag ställs ännu högrekrav på dessa myndigheter och inte minst på revisorer. Revisorer som redan har högakrav på sig i samband med revisionspliktens avskaffande måste nu vara ännu meruppmärksamma på företags redovisningar. Med utgångspunkt från dennaproblemdiskussion har vi valt att undersöka om ekonomisk brottslighet ökar ilågkonjunktur eller om det är så att kontrollerna förändrats. Dessutom har vi valt attundersöka hur man kan bli bättre på att förebygga ekonomisk brottslighet.Vi har genomfört vår undersökning med en kvalitativ metod i form av fem intervjuer.

Bakgrund: Drygt ett och ett halvt år har gått sedan revisionspliktens avskaffande genomfördes och det har förts en del diskussioner om hur viktig revisorns roll är. Halling (2007) menar att bankerna använder den reviderade årsredovisningen som en noggrannare granskning och har företaget valt bort revisor kan kreditbeslutet påverkas. Detta beror på att redovisningsinformationen kan hjälpa bankerna att förutse en del risker som kan ligga till grund för beslutsfattandet (Svensson, 2003). Tidigare forskare menar på att en reviderad årsredovisning är viktig och om förtaget inte väljer att ha revisor så kommer bankerna vara mer försiktiga när de beviljar en kredit. Vi ställer oss frågande till detta och vill undersöka om det är andra faktorer som påverkar småföretagens möjligheter till lån om de har valt bort revisor. Syfte: Vi vill beskriva och analysera om valet av att inte ha en reviderad årsredovisning påverkar de mindre aktiebolagens kreditvärdighet ur revisorers och bankers olika bedömningar.

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare.

InledningFrån att värdera förvaltningsfastigheter till avskrivet anskaffningsvärde öppnades 2005 möjligheten för fastighetsbolag att välja mellan att värdera fastighetsbeståndet till avskrivet anskaffningsvärde eller till verkligt värde. IASBs föreställningsram har som kvalitetskrav att redovisningen skall vara jämförbar mellan bolag. Frågan vi ställt oss är: om utformningen av IAS 40 leder till att bolag presenterar en redovisning som tillåter användare av redovisningsinformation att på ett adekvat sätt jämföra bolags fastighetsvärderingar med varandra.SyfteSyftet är att analysera huruvida företags val av redovisad information om fastighetsvärdering är jämförbar utifrån tillämpning av IASBs föreställningsram och IAS 40.Referensram och teoretisk utgångspunktStudiens referensram består av IASBs föreställningsram och standarden IAS 40. Vi har valt att se den information som bolag redovisar i sina externredovisningar utifrån agentteorin som kan förklara varför företagsledningar kan gynnas av att inte redovisa all tillgänglig information. Kapitlet utmynnar i vår teoretiska utgångspunkt där vi tar avstamp i att företagsledningens förhållande till sitt informationsövertag har effekt på begripligheten i redovisningen och således på jämförbarheten.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie i två delar.

Bakgrund: Cirka 25 procent av Sveriges bostäder utgörs av bostadsrätter.  Förvaltningen sker av bostadsrättsföreningarnas styrelser som i många fall består av lekmän. Styrelserna förvaltar stora belopp. Medlemmarna ska ta ställning till hur förvaltningen har skötts samt fastställa årsredovisningens resultat- och balansräkning och fastställa styrelsen förslag till resultatdisposition. Utgångspunkten för studien är att medlemmar upplevs ha låg förståelse av årsredovisningen. Syfte: Syftet är attbeskriva och förklara hur medlemmarna förstår innehållet i årsredovisningen och med utgångspunkt i resultaten diskutera hur man skulle kunna göra så att fler förstår årsredovisningen bättre. Metod: Arbetet består av en kvantitativ studie i form av en enkät till alla medlemmar i två bostadsrättsföreningar, kompletterad med en kvalitativ studie i form av intervjuer med sakkunniga. Resultat, slutsatser: Studiens resultat visar:-         att förståelsen för årsredovisningen är låg samt vilka begrepp i årsredovisningen                  som är svårare att förstå.-         att förvaltningsberättelsen, följd av resultaträkning och noterna är lättare att för-                 stå och att balansräkningen är svårast att förstå.-         att förståelsen ökar med engagemang samt ju längre tid medlemmen bott i för-                    eningen men även med deltagande i kursverksamhet för bostadsrättskunskap.-         att kön eller utbildningsnivå inte påverkar förståelsen.Med utgångspunkt i studiens resultat ges förslag på hur årsredovisningen kan bli en bättre informationsbärare på kort och lång sikt..

Bakgrund och problem: Allmänhetens förtroende för revision är en viktig faktor för såvälaktiemarknadens effektivitet som samhällets fortlevnad. Detta stärks bland annat av att en storandel av den svenska allmänheten direkt eller indirekt är ägare av svenska aktier eller fonder.Ett antal vetenskapliga studier samt icke-vetenskapliga utredningar presenteras som antyderatt vissa faktorer är väsentliga för förtroende för bland annat revision och revisorer.Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om allmänheten har förtroende för revision samt hurett antal på förhand utvalda faktorer påverkar detta eventuella förtroende.Avgränsningar: Studien avgränsas till förtroende för revision av publika bolag i Sverige.Vidare är också offentliga bolag bortvalda i studien, då dessa strukturellt skiljer sig avsevärtfrån övriga bolag. Specifika redovisningsskandaler kommer inte att studeras. Den empiriskastudien har vidare avgränsats till allmänheten i Göteborgs kommun.Metod: En enkätundersökning riktad till invånare i Göteborgs kommun har genomförts vilketresulterat i svar från 137 respondenter. Det empiriska materialet har analyserats såväldeskriptivt som i anslutning till teori om förtroende för revision.Resultat och slutsatser: Endast en tiondel av invånarna i Göteborgs kommun har stortförtroende för revision och hela tre av fyra respondenter har varken stort eller litet förtroendeför revision.