Sök:

Sökresultat:

494 Uppsatser om Saint JohnŽs wort - Sida 31 av 33

SamrÄd och deliberativ demokrati: förutsÀttningar för deliberation i samrÄden kring Kiruna stadsflytt

Lagstiftaren har bestÀmt att vissa beslut mÄste fattas enligt en sÀrskild ordning, utöver den vanliga i vÄra representativa församlingar och verkstÀllande organ. Detta aktualiseras vid kommunens planlÀggning av mark- och vattenanvÀndning dÄ Plan- och bygglagen föreskriver att de med vÀsentligt intresse i frÄgan ska beredas möjlighet till samrÄd. Kiruna stÄr inför en utmaning som beskrivs som unik dÄ delar av staden ska flyttas. Bakgrunden till denna stadsflytt Àr gruvnÀringen och dess framtida överlevnad. I frÄga om Kiruna stadsflytt har samrÄd hÄllits vid ett flertal tillfÀllen dÀr sÄvÀl sÀrskilda grupper som allmÀnheten i stort varit inbjudna.

Gymnasieungdomar- experter eller noviser inom omrÄdet hÀlsa? : en kvantitativ undersökning av gymnasieelevers kunskaper om hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka vilka kunskaper om hÀlsa gymnasielever har. DÀrutöver Àr syftet att reliabilitetstesta det kunskapsprov som utformats och anvÀnts i undersökningen. De frÄgestÀllningar som skall besvaras Àr:Vad kan elever pÄ gymnasiet om hÀlsa?- Föreligger det nÄgra skillnader i kunskap mellan eleverna i de olika Ärskurserna?- Föreligger det nÄgra skillnader i kunskap mellan eleverna pÄ de olika gymnasieprogrammen?Hur hög reliabilitet har det kunskapsprov som anvÀnts, det vill sÀga, hur tillförlitliga Àr de resultat som framkommit av undersökningen?MetodEn kunskapsmÀtning pÄ John Bauer gymnasiet i en storstadskommun har utförts dÀr 219 elever i Ärskurs ett och Ärskurs tvÄ medverkade. Av dessa svarade 141 elever pÄ ett prov med tjugo kunskapsfrÄgor inom omrÄdena fysisk aktivitet, kost och allmÀn hÀlsa.

Gud eller Big Bang : En argumentation mellan religiös tro och den vetenskapliga vÀrldsbilden

AbstraktJag har gjort en textanalys av fem böcker skrivna av författare och forskare dÀr det gemensamma Àmnet för litteraturen Àr Guds existens. Böckerna Àr Richard Dawkins Livet flod, Richard Dawkins Illusionen om Gud, John Lennox Guds dödgrÀvare, Christer Sturmark Tro och vetande 2.0 och Stefan Gustavsson Kristen pÄ goda grunder. De frÄgor jag stÀller mig Àr om diskussionen mellan den religiösa sidan och den vetenskapliga sidan diskuterar Guds existens pÄ samma plan eller om dessa tvÄ sidor diskuterar bevisen pÄ olika nivÄer.  Analysen görs med genom en komparativ studie dÀr frÄgan om arguments hÄllbarhet och relevans diskuteras. FrÄgestÀllningarna i mitt arbete Àr att visa pÄ vilka argument som anvÀnds nÀr vetenskap och religion diskuteras samt om det finns nÄgra argument som vÀger tyngre Àn andra?     De diskussioner som jag lyft ur litteraturen handlar om tro och vetande, och om dessa stÄr pÄ helt olika sidor av varandra eller inte.

Att förÀndra förÀndringen, att leda till leda : en kritisk analys av Försvarsmaktens strategiska förÀndringsarbete av ledningsstrukturen

Syftet med uppsatsen var att analysera Försvarsmaktens (FM) organisatoriska förmÄga att skapa förutsÀttningar för attgenomföra och implementera strategiskt förÀndringsarbete av sin ledningsorganisation. I arbetet med att analysera FMförmÄga i detta avseende har förÀndringsprocesserna Ledningsorganisation 2000 (LO 2000) och Ledningsutredning 2002 (LU02) studerats för att förstÄ pÄ vilket sÀtt organisationen nyttjar tidigare kunskaper och förmÄgor i nya förÀndringsprocesser.Uppsatsen svarar pÄ följande frÄgestÀllningar: Vilken förÀndringshistoria har FM ledningsorganisation den senastetioÄrsperioden och vilken pÄverkan kan den ha haft pÄ förÀndringsarbetet i samband med LU 02?; Drog FM somorganisation nÄgra slutsatser i samband med införandet av förÀndringarna av LO 2000, och i sÄdant fall vilka? Hur hardessa slutsatser i sÄdant fall dokumenterats av organisationen? Om de har dokumenterats, har det funnits en avsikt iorganisationen att vidarebefordra eventuella slutsatser till en eventuellt kommande förÀndringsprocess?; Baserades LU 02och dess förÀndringar samt implementeringen i organisationen direkt eller indirekt pÄ nÄgon teoretisk modell?; Drog FM somorganisation nÄgra slutsatser i samband med implementeringsprocessen av LU 02, och i sÄdant fall vilka? Hur har dessaslutsatser i sÄdant fall dokumenterats? Om de har dokumenterats, avses de pÄ nÄgot sÀtt att utnyttjas av organisationen isamband med en eventuellt kommande förÀndringsprocess? Om de har dokumenterats, pÄ vilket sÀtt avses de att utnyttjas isamband med en eventuellt kommande implementeringsprocess? Den teoretiska ramen utgörs av professor John P KottersÄttastegsmodell för att analysera vilka problem som uppstÄr i samband med en förÀndringsprocess och pÄ vilket sÀtt dessaskall övervinnas. Kotter betonar Àven vikten av ledarskapet under en förÀndringsprocess och dess avgörande inverkan pÄprocessens möjlighet att bli framgÄngsrik. I uppsatsen har en kvalitativ metod med en abduktiv ansats baserandes pÄ etthermeneutiskt förhÄllningssÀtt anvÀnts.

"When POP sucks the tits of ART" : Warhol och Gaga - mötet mellan konsten och populÀrkulturen

I uppsatsen undersöks utbytet mellan populÀrkultur och konst genom en jÀmförande analys av Andy Warhols Marilyn Diptych frÄn 1962 och en stillbild frÄn Lady Gagas musikvideo Telephone frÄn 2010, i vilken hon refererar till Warhol. Lady Gaga har flera gÄnger refererat till konstvÀrlden genom kostym och sceniskt uttryck vilket hos mig vÀckte associationer kring hur Andy Warhol och popkonstnÀrerna influerades av populÀrkulturen. Warhols anvÀndning av populÀrkulturens bilder Àr idag vÀlkÀnd som ett sÀtt att bryta mot konstvÀrldens normer.Detta utbyte undersöks och diskuteras i relation till hur Lawrence Alloway, John A. Walker och Richard Hamilton definierar populÀrkultur, massmedia och popkonst. De visar pÄ en upplösning mellan populÀrkultur och konst som olika kategorier, nÄgot som Theodor Adorno och Clement Greenberg vÀnder sig emot.

Är svensktalande ett bĂ€ttre folk? Om finsktalande utrikeskorrespondenters syn pĂ„ mötet med det svenska samhĂ€llet

Abstrakt: Det Àr i mötet mellan utrikeskorrespondenter och frÀmmande samhÀllen som utrikesnyheter uppstÄr. Dessa nyheter har ett stort inflytande pÄ hur vi ser pÄ vÀrlden. Somingredienser i dessa möten kan det sÀtt pÄ vilket utrikeskorrespondenter bemöts pÄverka den bild de förmedlar till sina respektive hemlÀnder.Huvudsyftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur finsktalandeutrikeskorrespondenter upplever mötet med det svenska samhÀllet. Ett annat syfte Àr ocksÄ att undersöka om de stereotypa förestÀllningar, som svenskar och finlÀndare har om varandra, samt om övriga förutsÀttningar i deras vardag i Sverige, pÄverkar deras arbete och den bild som de sedan förmedlar till Finland.Totalundersökningen omfattar en kvalitativ intervjuundersökning avseende alla de sexfinsktalande utrikeskorrespondenter som för nÀrvarande Àr verksamma i Sverige varvat medstudier av litteratur, uppsatser samt tidningsartiklar och elektroniska kÀllor. Den teoretiska referensramen omfattar bl.

Det förÀnderliga samhÀllet : En intervjustudie om ett förÀnderligt samhÀlles betydelse för undervisning i samhÀllskunskap pÄ gymnasiet

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilken betydelse samhÀllsklimatet har för nÄgra utvaldalÀrare i deras arbete med planering och genomförande av undervisning i samhÀllskunskap.SamhÀllskunskapsÀmnet syftar till att fostra demokratiska medborgare och pÄ sÄ sÀtt frÀmjademokratiska vÀrden. Detta har vi velat undersöka dÀr skolans fostransuppdrag har varit i fokus.Vi har ocksÄ velat undersöka hur samhÀllskunskapslÀrare uppfattar skolans kunskap- ochfostransuppdrag samt vilken betydelse samhÀllsföreteelser har pÄ deras arbete med att planeraoch genomföra lektioner.FrÀmlingsfientliga strömningar och mÀnniskors ökade oro för andra anti-demokratiska företeelsersÄsom terrorattacker kan spegla sig i skolans vÀrld, dÄ skolan Àr en del av samhÀllet. För attundersöka detta intervjuar vi sju gymnasielÀrare, verksamma pÄ olika skolor och olika program.Metoden Àr med anledning av detta semistrukturerade intervjuer, dÀr vi har utgÄtt frÄn entematiserad intervjuguide med ett antal olika frÄgor. Dessa har vi stÀllt till vÄra respondenter ochutifrÄn deras svar har vi sÄledes frÄgat uppföljningsfrÄgor. Intervjuguiden konstruerades efter vÄrtsyfte och forskningsfrÄgor och kategoriserades efter olika teman.

Samspel mellan ord och bild : Sex högstadieelevers reflektioner över sina text- och bildstrategier vid kunskapsredovisning

FÄ institutioner Àr i lika hög grad som skolan föremÄl för forskning och Äsikter. Alla har rÀtt att sÀga sitt nÀr det gÀller skola och utbildning, vilket medför att forskning emellanÄt anammas utan vare sig reflektion eller vidare granskning. Nytt för skolan för tillfÀllet Àr ett vidgat textbegreppstÀnkande. Nytt Àr ocksÄ att individuella utvecklingsplaner ska upprÀttas för varje elev. ?Individualitet? Àr ett begrepp som bland annat den amerikanske pedagogen John Dewey (1859-1952) hade teorier om.

Att följa John : En studie om flockbeteende pÄ den svenska SRI-fondmarknaden

Fondmarknaden har vuxit stadigt under ett flertal Är vilket har resulterat i att en allt större del av befolkningen placerar sitt sparande i fonder. Samtidigt som fondermarknaden har vuxit har Àven intresset för etiska och samhÀllsmÀssiga aspekter blivit allt mer utbrett. Detta har resulterat i nya sparandeformer dÀr fondmarknaden har anammat investerares vÀrderingar och skapat socialt ansvarsfulla investeringar (Socially Responsible Investment, SRI) fonder som inkluderar dessa i sina investeringsstrategier.Tidigare forskning angÄende den aktiva förvaltningen av fonder har försökt utröna vilka faktorer som pÄverkar förvaltarnas val av tillgÄngar. En av de starkast pÄverkande faktorer Àr flockbeteende dÀr förvaltare tar investeringsbeslutet utifrÄn andra förvaltare istÀllet för privat information. Detta har sÀrskild betydelse för SRI-fonder dÄ dess investerare inte enbart vÀljer fonder utifrÄn avkastning utan Àven till följd av individens vÀrderingar.

Experiential Learning - ett metodiskt arbetssÀtt för den svenska skolan!?? : En komparativ studie av den 'nya' svenska skolan och det alternativmetodologiska arbetssÀttet Experiential Learning.

Syftet med detta arbete var att utreda ?om? och ?i vilken utstrÀckning? som Experiential Learning (EL) gÄr i linje med dagens svenska skola. Med avgrÀnsning till gymnasieskolan var syftet dÀrför att relatera Experiential Learning gentemot de dokument som ligger till grund för dagens svenska gymnasieskola, nÀmligen: ?Skollagen?, ?LÀroplanen för de frivilliga skolformerna? (Lpf 94) och LÀroplanskommitténs betÀnkande ?Skola för bildning? (SOU 1992:94). UtgÄngspunkten för denna hermeneutiska jÀmförelse var ett kritiskt förhÄllningssÀtt (lÀs.

En retorisk analys av för- och emotdiskussioner kring det kungliga bröllopet pÄ Facebook

Syftet med uppsatsen Àr att utföra en retoriskanalys pÄ de argument som förs bland medlemmarna pÄ Facebookgrupperna ?VÀgra betala Victorias bröllop!? respektive ?VÄga betala Victoria och Daniels bröllop?. Grupperna Àr tvÄ intressanta debattforum att studera i syfte att ta reda pÄ vad för typ av dialog som förs liksom gruppmedlemmarnas Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄvÀl som monarkin. SÄledes kommer uppsatsen att fokusera pÄ den medierande offentlighet som skapas i samspel med interaktionen som Àger rum pÄ respektive grupp. Uppsatsens utgÄr frÄn tre frÄgestÀllningar: Förs en kommunikativ dialog i frÄgan kring för respektive emot det kungliga bröllopet pÄ Facebook? Hur Àr dialogerna om bröllopet uppbyggda? Vad har medlemmarna för Äsikter kring det kungliga bröllopet sÄ vÀl som monarkin? Genom att fokusera pÄ en för- respektive emotgrupps Äsikter pÄ Facebook tangerar uppsatsen olika forskningsfÀlt sÄsom: forskning om det kungliga bröllopet 2010, det Internetbaserade forumet Facebook men Àven fÀltet för retorik och medierad offentlighet.

Kommersiella fastigheter i Sverige : Är det en intressant kapitalplacering i jĂ€mförelse med aktier?

SAMMANFATTNINGTitel:Kommersiella fastigheter i Sverige, Ă€r det en intressant kapitalplacering i jĂ€mförelsemed aktier?NivĂ„:C-uppsats i företagsekonomiFörfattare:John R Carlsson & Samuel NormanHandledare:Peter LindbergDatum:2011 ? februariSyfte:Inför alla investeringsbeslut vill en rationell investerare veta vilka andrainvesteringsformer som finns och vilka för och nackdelar dessa för med sig. Huvudsyftet meddenna studie Ă€r att belysa kommersiella fastigheter som investeringsform och redovisa desĂ€rdrag en fastighetsinvestering för med sig. Den primĂ€ra frĂ„gestĂ€llningen blir sĂ„ledes: Ärkommersiella fastigheter i Sverige en attraktiv investeringsform i jĂ€mförelse med aktier? DensekundĂ€ra frĂ„gestĂ€llningen Ă€r hur attraktiva olika fastighetstyper Ă€r som investeringsobjekt?Den sista frĂ„gestĂ€llningen Ă€r huruvida fastigheter Ă€r goda diversifieringsobjekt i en blandadtillgĂ„ngsportfölj?Metod:Genom att jĂ€mföra aktiers och fastigheters vĂ€rdeutveckling, direktavkastning ochtotalavkastning har vi undersökt vilket tillgĂ„ngsslag som genererat den bĂ€sta avkastningenunder mĂ€tperioden.

Mediekonglomeratets vagga : Familjen Hjörnes syn pÄ sin roll som publicist

Familjen Hjörne har sedan 1926 varit VÀstsveriges dominerande mediefamilj. Under tre generationer har familjen i stort sett haft monopol pÄ tidningsmakande i Göteborg och Àgt, drivit och skrivit i Göteborgs-Posten. Under 2000-talet har familjen expanderat sitt tidningsÀgande och genom bildandet av mediekoncernen Stampen kan de idag titulera sig Sveriges största Àgare av dagstidningar. Idag har familjen ett tidningsÀgande som inte bara gÄr tre generationer tillbaka, utan som geografiskt strÀcker sig frÄn Halland i söder till Dalarna i norr. Sammanlagt kontrollerar familjen Hjörne 16 % av den svenska dagstidningsmarknaden (Sundin 2011).

Demokrati i fokus: fokusgrupper och folkomröstningars möjlighet att vitalisera demokratin genom direktdemokratiska och deliberativa inslag

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka en möjlig vitalisering av demokratin genom fokusgrupper och folkomröstningar ur ett direktdemokratiskt respektive deliberativ synsÀtt dÀr John S Dryzek fÄr stÄ som referensram för den deliberativa demokratin. TvÄ specifika fall av fokusgrupper och omröstningar studeras nÀrmare. Det första Àr en fokusgrupp som genomfördes angÄende fritidsgÄrdarnas fortsatta verksamhet i LuleÄ och inkluderade sju av de tio fritidsgÄrdarna inom kommunen. Fokusgrupperna var uppdelade i tre olika grupper, fritidsgÄrdsledare, ungdomar samt politiker- och tjÀnstemÀn. Dessa trÀffades sedan för ett gemensamt möte den 14 maj 2008.

Upplevelse av historiska iscensÀttningar : Museers framstÀllningar om förvÀntat lÀrande genom studiebesök

Att ta undervisningen utanför skolans vĂ€ggar Ă€r ingen ny metod för lĂ€rande. Studiebesök Ă€r en pedagogisk metod som ger tillfĂ€lle att byta miljö, uppleva och hantera praktiska aktiviteter. Syftet med studien Ă€r att undersöka museers syn pĂ„ förvĂ€ntat lĂ€rande genom studiebesök. I undersökningen analyseras lĂ€rarhandledningar och pedagogiska program som Ă€r framstĂ€llda av Friluftsmuseet Gamla Linköping och Östergötlands lĂ€nsmuseum. Museernas historiska iscensĂ€ttningar, historieförmedling och framstĂ€llningar om förvĂ€ntat lĂ€rande studeras.

<- FöregÄende sida 31 NÀsta sida ->