Sök:

Sökresultat:

494 Uppsatser om Saint JohnŽs wort - Sida 29 av 33

Bara en slÀt yta av skinn? FramstÀllning av kön i John Ajvide Lindqvists roman och Jakob Hultcrantz Hanssons adaption LÄt den rÀtte komma in

Mitt syfte med examensarbetet var att undersöka och diskutera hur elever i en Ärskurs 7 ?gör genus? dÄ de fÄrlÀsa och diskutera den skönlitterÀra texten ?DU! Hitta rytmen? av Daniel Möller (2004) dÀr huvudkaraktÀrenskön aldrig avslöjas. Dels var jag intresserad av att ta reda pÄ hur eleverna enskilt i samband med lÀsningenkonstruerade huvudpersonens genus, dels ville jag klarlÀgga vilka argument eleverna anvÀnde i ettlitteratursamtal för att förklara hur de skapade genus under lÀsningen av texten. Undersökningen Àr kvalitativ ochmitt empiriska material bestod av de deltagande elevernas loggboksanteckningar och mina anteckningar frÄnlitteratursamtalen. Resultatet av undersökningen visade att elevernas argument för att konstruera huvudpersonensgenus kunde hÀrledas till sju kategorier.

UtvÀrdering av effektiviseringsarbete vid ortopediavdelning 230, Mölndals sjukhus

Bakgrund Sveriges ökande befolkning i kombination med minskande resurser till sjukvÄrden leder till allt fler överbelÀggningar. Detta inverkar negativt pÄ arbetsmiljö och patientsÀkerhet vid vÄrdinrÀttningarna. Samtidigt Àr effektivitets- och kvalitetsarbete lagstadgat för Sveriges vÄrdinrÀttningar sedan 2005.Problemdiskussion PÄ Sahlgrenska sjukhuset jobbar man med förbÀttringsarbete enligt den egenutvecklade FOKUS-modellen. För att kunna veta om imple-menterade förbÀttringsÄtgÀrder har gett önskat resultat behöver man genomföra utvÀrderingar och ta fram nyckeltal som mÀter effekterna av ÄtgÀrderna. Dessa nyckeltal ska samtidigt kunna relateras till Sahl-grenskas balanserade styrkort.

Studie- och yrkesvÀgledare

Under senare Är har medie- och kommunikationsforskare lyft fram Internet som ett revolutionerande verktyg för bl.a. vÀgledare och pedagoger i sitt arbete med sökande m.fl. Denna undersökning syftar till att studera hur och i vilken utstrÀckning ett webbaserat vÀgledningsstöd kan vara ett komplement till den traditionella vÀgledningen. Undersökningen har inspirerats av KarriÀrförlaget som önska fÄ djupare kunskap om det webbaserade valstödet vid namn KarriÀrpaketet, vilket lanserats pÄ den svenska marknaden och funnits i sin nuvarande form i nÀrmare 3 Är. NÄgon tidigare svensk studie inom detta omrÄde har inte gjorts enligt KarriÀrförlaget. KarriÀrförlaget etablerades Är 2007 och Àgs av Studie og Erhverv i Danmark, som Àr nordens största specialverksamhet för vÀgledningsinstrument.

"AlltsÄ, jag har inte fattat att teknik kan vara skapande. Vi kanske ska ta in lite annat material i ateljén?" : -Vad sker i möte mellan pedagoger i förskolan och teknikÀmnet?

Vi vet alltför lite om hur teknikÀmnet gestaltas i skolan och Ànnu mindre om hur det gestaltas i förskolan. Jag Àr utbildad förskollÀrare men arbetar i nulÀget dels pÄ en kommunal verksamhet som ger utbildning inom teknik samt pÄ teknikkurser riktade till lÀrare pÄ ett universitet. Min kommunala arbetsplats anordnade nyligen en fortbildning i Àmnet teknik riktad till förskollÀrare och barnskötare i kommunen. Under denna kurs, dÀr jag arbetade som lÀrare, började jag se mönster som intresserade mig. Deltagarna uttryckte muntligt en viss svÄrighet med teknikÀmnet medan de inte fysiskt visade detta.

Vad Àr kommunikativa sinnesupplevelser? : En studie av Volvos marknadskommunikation

Begreppet kommunikativa upplevelser kommer i denna uppsats att anvÀndas i sammanhanget om hur Volvo anvÀnder sig av dem i sin varumÀrkeskommunikation samt vad som kommuniceras. Det kommer Àven att appliceras pÄ kundperspektivet dÄ det beskriver hur individer uppfattar företags utsÀnda kommunikation.Uppsatsens syfte Àr att analysera innehÄllet, budskapet och utformningen av Volvos marknadskommunikation i Nordamerika för att diskutera hur begreppet kommunikativa sinnesupplevelser framstÀller vad varumÀrket stÄr för. Samtidigt ska jag undersöka hur individer som exponerats av Volvos markandskommunikation uppfattar den och hur de ser pÄ Volvo som varumÀrke.I mitt forskningsarbete har jag anvÀnt mig av tre kvalitativa metoder för att samla in data: Intervju med John Maloney Vice president för Volvos marknadskommunikation Nordamerika, deltagande observation hos en VolvoÄterförsÀljare i Minneapolis, fokusgrupp diskuterande reklamfilmer frÄn Volvo.DÄ det inte finns nÄgon teori genererad för mitt nyfunna begrepp har jag valt att bygga en teoretisk ram pÄ nÀrliggande begrepp. I basen har jag valt att visa teorier gÀllande marknadskommunikation och traditionell marknadsföring. Jag har sedan valt att utveckla med flera nytÀnkande perspektiv i marknadsföringen dÀr pÄverkan genom upplevelser, sinnen och servicelandskapet diskuteras Mitt syfte med uppsatsen Àr att analysera kommunikativa sinnesupplevelsers roll i Volvos varumÀrkesbyggande dÀrför anser jag det relevant att diskutera teorier gÀllande varumÀrken och hur vÄra sinnen kan pÄverka upplevelsen av varumÀrken.Volvo kodar meddelande i symboler som sedan sÀnds i exempelvis TV-reklam, kunden avkodar dem och upplever kommunikativa sinnesupplevelser som skapar kÀnslor vilka ger en uppfattning av varumÀrket och organisationen.

Hellre viska Àn skrika?: en kvantitativ analys av (smyg)reklam i Julia, Veckorevyn och Tara

Syfte: Genom att jÀmföra de tre veckotidningarna Julia,Veckorevyn och Tara vill jag ta reda pÄ hur mÄnga reklamannonser som finns i de respektive tidningarna och hur mÄnga artiklar med dold reklam som finns i tidningarna. Veckotidningar idag Àr dyra att köpa och deras ekonomi och sjÀlva existens bygger pÄ att de har mÄnga annonsörer, detta ger upphov till att tidningarna mÄnga gÄnger upplevs som reklamblad. Genom min undersökning vill jag ta reda pÄ om det köparen betalar för vid köpet av veckotidningen verkligen Àr mestadels reklam och i vilken form denna förekommer ? öppen eller dold. Metod: Med hjÀlp av John Fiskes kvantitativa innehÄllsanalys har jag tÀnkt studera innehÄllet i tidningarna Tara, Veckorevyn och Julia för att kontrollera hur stor del av tidningen som innehÄller reklam i nÄgon form och hur stor del av tidningen som lÀmnas fri till övriga artiklar.

Reflektion i förhÄllande till lÀrande för yrkesprofessionen : Frisör- och stylistelevers beskrivningar

Studiens utgÄngspunkt Àr mina egna frÄgestÀllningar kring reflektion i relation till lÀrande. Studien syftar till att undersöka hur elever inom en gymnasial frisör- och stylistutbildning beskriver reflektion som metod i utbildningen. Inom ramen för det hÀr arbetet belyses fem elevers beskrivningar av reflektion i relation till lÀrande för yrkesprofessionen. Mina huvudsakliga forskningsfrÄgor Àr: Kan ökad reflektion leda till ett mer utvecklat lÀrande? Vad krÀvs av lÀraren för elevers ökade reflektioner?Det finns uppfattningar om att vissa utbildningar Àr teoretiska och andra Àr praktiska.

Djur och natur eller experiment?? FörskollÀrares tankar kring naturvetenskap och teknik

The history of rhetorics in documentary film is a long one. The French brothers Louise and Auguste Lumiére were among the first persons who produced a documentary and their work has had a big impression in the history of documentary during the 1900 century. John Grierson has been called ?the father? of documentary film. He produced films in the English speaking part of the world and he is the founder of the concept ?documentary film?.

"För skulle man inte lyssna pÄ dom sÄ skulle dom ju sluta prata till slut" : En studie om fyra grundskollÀrares uppfattningar och upplevelser av begreppet elevinflytande.

Sverige Àr ett demokratiskt land dÀr demokratiska vÀrderingar stÄr som grund. Det Àr inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstÄr och kan anvÀnda sig av ett demokratiskt synsÀtt. Framtiden Àr inte bara de vuxnas utan vÄrt samhÀlles barn Àr de som ska verka och leva i den. I skolans vÀrld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lÀrande. Utmaningen bestÄr i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds nÄgra direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas.

P3 DokumentÀr: frÄn idé till fÀrdig produktion

Allt fler produktioner till Sveriges Radio (SR) görs idag av externa bolag och radiojournalistyrket prÀglas av tidsbegrÀnsade anstÀllningar, vikariat och frilans. Som examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap C ville jag dÀrför ta chansen att undersöka hur processen att sÀlja in en produktion till SR gÄr till och jag undersökte dÀrför hur man gÄr tillvÀga nÀr man producerar en dokumentÀr för Sveriges Radios P3, frÄn idé till fÀrdig produktion. Syftet var att genom mitt eget utvecklingsarbete lÀra mig hur processen gÄr till och dessutom fÄ dokumentÀren sÄld och sÀnd i P3. Som metod valde jag att följa processen genom att noggrant redovisa mitt eget utvecklingsarbete frÄn idé till fÀrdig produktion dÄ jag sjÀlv skrev programförslag till P3 DokumentÀr och sedan producerade en dokumentÀr efter formatets ramar. Jag analyserade min process med hjÀlp av Norman Faircloughs tredimensionella modell för diskursanalys och mitt mÄl var att följa de rÄdande diskurserna för att ha en större chans att fÄ sÄlt in dokumentÀren.

Lokalhistorians teori och praktik - en undersökning om lokalhistorians plats i historieundervisningen i grundskolans senare del

Syftet med detta examensarbete var att studera pÄ vilket sÀtt lokalhistoria kan utgöra en didaktiskt inkluderad del av historieundervisningen för elever i grundskolans senare del. Syftet var vidare att undersökningen skulle resultera i ett praktiskt genomförbart planeringsupplÀgg. FrÄgorna jag ville undersöka var varför lokalhistoria var viktigt i skolans undervisning, hur stor plats Àmnet hade i lÀroplanen och hur en lokalhistorisk didaktik skulle kunna se ut. Teorier som anvÀnts Àr utomhuspedagogik, upplevelsepedagogik och John Deweys tankar om fysiska representationer. Metoden har inneburit studier av metodböcker i utvecklingsarbete samt litteraturstudier i fÀltet lokalhistoria och i de valda teorierna.

Hembygdsundervisning i den svenska skolan : -Hur hembygden tog sig in i den svenska lÀroplanen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera det före detta skolÀmnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.För att kunna besvara mitt syfte och min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av innehÄllsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lÀrarhandledningsböcker i Àmnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolÄren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har ocksÄ studerat de relevanta lÀroplanerna och det Àr Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har lÀst igenom Svensk LÀraretidning och Folkskolan Svensk LÀrartidning mellan Ären 1920-1963. Jag har gÄtt igenom mötesprotokoll frÄn det fjortonde svenska allmÀnna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910.

NÀrvaro och fokus istÀllet för svett och hög puls : en kvalitativ studie av fysiska aktiviteter med inslag av sjÀlslig hÀlsa

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka idag utövade fysiska aktiviteter med inslag av sjÀlslig hÀlsa. För att uppfylla vÄrt syfte anvÀnde vi oss av följande frÄgestÀllningar: Hur definierar ledare och deltagare inom dessa aktiviteter sjÀlslig hÀlsa respektive ohÀlsa? Hur anses aktiviteterna enligt ledare och utövare bidra till sjÀlslig hÀlsa? Vad i dessa aktiviteter Àr det som lockar deltagarna?MetodStudien har bestÄtt av halvstrukturerade intervjuer och kvalitativa enkÀter. Intervjuerna utfördes med fyra ledare för fysiska aktiviteter med inslag av sjÀlslig hÀlsa (pilates, qigong, yoga) och enkÀterna med 21 utövare. Som analysredskap har vi anvÀnts oss av John W.

Distansstudier ? nÄgot för alla? En kvantitativ studie om elevers förutsÀttningar att studera pÄ distans pÄ gymnasienivÄ

Syftet med vÄr studie Àr att kartlÀgga vilka olika studiemetoder som mest frekvent och framgÄngsrikt anvÀnds av distanselever. En jÀmförelse görs hÀrmed med de studiemetoder som, enligt litteraturen och tidigare forskning, leder fram till lyckosamma resultat inom traditionella studier, klassrumsundervisning.Eftersom distansstudier ökat som studiemetod idag kan det vara till hjÀlp för de olika utbildningarna som erbjuder studier pÄ distans att kÀnna till hur deras elever vÀljer att studera och vilka faktorer som pÄverkar deras resultat.Inom forskning kring inlÀrning finns det en rad olika inlÀrnings-stilar som vi har förankrat vÄr undersökning i och kunnat pÄvisa vilka faktorer och förutsÀttningar som kan sÀgas öka förutsÀttningarna för att lyckas i sina studier. PÄ samma gÄng har vi kunnat pÄvisa vilka utmaningar som kan finnas för en viss kategori elever.Vi har anvÀnt oss av frÀmst kvantitativ metod och samlat in data med hjÀlp av en enkÀt. EnkÀtens tvÄ huvudsakliga delar har syftat till att samla in data om elevens förutsÀttningar och studieteknik, samt att mÀta elevens sjÀlvförtroende via en etablerad enkÀt (?Rosenberg?).

Följa John : En studie om möjligheten att nÄ överavkastning genom att följa insidertransaktioner

Denna studie behandlade möjligheten för outsiders att nÄ överavkastning genom att följa insiderpersoners transaktioner. Huvudsyfte var att kartlÀgga om det existerade överavkastningsmöjligheter för outsiders, genom att ta del av insiderhandelsrapportering pÄ Stockholmsbörsen. Som delsyfte ville vi redogöra för eventuella skillnader i avkastning för olika investeringsmetoder. För att besvara dessa frÄgor anvÀnde vi oss av en kvantitativ studie med en deduktiv ansats, som hade vissa drag av abduktion. Studien Àr som helhet utförd med ett privatspararperspektiv, och dataurvalet begrÀnsades till aktierna som ingick i OMXS30 i februari 2008, för Ären 2001-2007.

<- FöregÄende sida 29 NÀsta sida ->