Problem: Den svenska sjukvården granskas allt oftare och resultaten pekar ofta på samma sak, resurserna används inte särskilt väl och kunskapen om hur de används saknas. Det finns i ett tilltagande behov av att ändra och förnya arbetssätt samt ta reda på vad patienten verkligen vill, för att utnyttja resurserna som finns på ett bättre sätt samt skapa förutsättningar för att förbättra kvaliteten. Sjukvården står därmed inför nya utmaningar. Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om implementering av lean i svensk sjukvård utifrån ett tjänsteperspektiv Frågeställning: Hur fungerar implementeringen av lean i sjukvården och vad är avgörande för att kvalitetsfilosofin ska få fäste i organisationen? Metod: Vi har valt att göra en kvalitativ fallstudie på Universitetssjukhuset i Lund där vi har genomfört kvalitativa intervjuer med personal på olika nivåer, utfört en observation och lyssnat till två föreläsningar.

Bakgrund: Livmodertransplantation ?r en behandling mot ofrivillig barnl?shet som beforskats vid bland annat Sahlgrenska universitetssjukhuset de senaste decennierna. Absolute Uterine Factor Infertility (AUFI) inneb?r en avsaknad av livmoder. Livmodertransplantation inneb?r att kvinnor som lider av absolut infertilitet f?r en m?jlighet att motta en livmoder fr?n en donator f?r att kunna b?ra och f?da sina egna barn. Tidigare har det inte funnits n?gra behandlingar mot denna typ av infertilitet och d?rf?r har adoption eller surrogatmoderskap varit de enda alternativen f?r dessa kvinnor. Livmodertransplantation ?r fortfarande i forskningsstadiet i Sverige men kommer med stor sannolikhet att erbjudas som behandling inom snar framtid.

I en tid då sjukhusavdelningarna upplever ett åldrande patientklientel och patienttrycket är högt skall vården vid Sahlgrenska universitetssjukhuset enligt ledningen, vara personcentrerad och patientens berättelse ligga i fokus för en god patientvård. Denna uppsats fokuserar kring patienters upplevelse av symtomet Fatigue (Kronisk trötthet) under en dag på sjukhus. Syftet är att beskriva frekvens och intensitet av kronisk trötthet, samt korrelation med socioekonomisk situation och andra parallellt förekommande symtom. En pilotstudie genomfördes som en punktprevalensstudie i december 2010, med syfte att kartlägga patientdemografi och symtomförekomst hos 41 stycken inneliggande patienter på tre vårdavdelningar. Därefter har en statistisk analys utförts och presenterats som resultat.

Mängden information och informationskällor ökar exponentiellt med tiden och metoder för hantering av information blir därför allt mer relevanta. Privata och offentliga organisationer uppmärksammar allt mer behovet av en strukturerad och effektiv metod för att kunna hantera denna oundvikliga informationstillväxt.Uppsatsen syftar till att identifiera potential att förbättra det nuvarande informationssystemet inom Bild- och Funktionsregistret genom att tillämpa en Information Lifecycle Management-strategi utifrån Leanperspektivets värderingar. Studien inleddes med en litteraturstudie där de huvudsakliga Lean- och Information Lifecycle Management-principer definierades för att skapa ett teoretiskt underlag för vidare studier. Den efterföljande empiriska fallstudien av Bild- och Funktionsregistret och Sahlgrenska universitetssjukhuset genomfördes för att få en ordentlig och tydlig bild av den organisationen och dess informationssystem.Fallstudien identifierade de huvudsakliga problemen och möjligheterna i den nuvarande organisationen. Problemen i form av organisatoriska brister, bristande användning av systemet och växande informationsvolymer bemöts genom införande av klassificering, strategisk integration och hierarkisk lagring av information.

Syftet med denna studie är att få en bättre insyn i hur engångsinstrument inom sjukvården används i praktiken. Detta har studerats genom tre olika aspekter: ekonomiska, miljömässiga och sociala. Vi har genomfört undersökningen genom en kvalitativ metod. Vi har använt oss av en fallstudie för att uppfylla vårt syfte och besvara forskningsfrågorna som består av en huvudfråga och tre följdfrågor. De frågor vi sökte att besvara är: Vilka är argumenten för att använda engångsinstrument och hur ser användandet av dessa ut? 1.

Denna uppsats syftar till att beskriva den metod som används av professionella vid den psykosociala utredning som görs av ägg- och spermadonatorer. Studiens syfte var att samla in kunskap och erfarenheter för att sammanställa dessa till en metod. Uppsatsen har en deskriptiv ansats och syftar inte till att jämföra kunskap och erfarenheter. Studien görs på uppdrag av Viveca Ekdahl Lindgren, enhetschef för kuratorerna på Kvinnokliniken vid Sahlgrenska universitetssjukhuset. För att uppnå uppsatsens syfte utgick jag ifrån följande frågeställningar:? Vilken metod används vid den psykosociala utredningen av ägg- och spermadonatorer?? Vad innebär det att vara donator?? Hur ser utredningsstrukturen ut?Uppsatsen är en kvalitativ studie med sex stycken expertintervjuer med professionella som arbetar med psykosocial utredning av ägg- och spermadonatorer och det är dessa intervjuer som studiens resultat baserar sig på.

Sedan år 2005 har personal vid Sahlgrenska universitetssjukhuset utvecklat ett triage system utifrån Manchester triage system till det svenska Medical Emergency Triage and Treatment System (METTS). Syftet med denna studie var att undersöka om METTS är ett stöd för ambulanssjuksköterskor/sjuksköterskor i deras bedömning av patienter. En kvantitativ design har valts genom att samla in enkäter från två olika län i Sverige. Insamlad data sammanställdes via statistikprogrammet Statistical Packagefor Social Sciences (SPSS) version 20.0 och analyserades i deskriptiv och analytisk statistik. I resultatet framkom det att METTS var ett system som hjälpte sjuksköterskorna i ambulansen i sin bedömning av patienter prehospitalt.

Introduktion: Läkemedelsverkets generella rekommendation är att naturläkemedel ska sättasut inför anestesi. Litteratur tyder på att läkare sällan frågar om naturläkemedelsanvändning iden preoperativa bedömningen, samtidigt som patienten sällan uppger sådant användande. Attha väsentlig information om patienten inför anestesi är en förutsättning förhandlingsberedskap för anestesisjuksköterskan, vilket gör säker och tydlig kommunikation tillen viktig del i patientsäkerheten.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga huruvida anestesiologer beaktar patientersanvändning av naturläkemedel inom anestesi.Metod: För denna kartläggning genomfördes en kvantitativ enkätundersökning riktad motanestesiologer inom Sahlgrenska universitetssjukhuset. Enkäten bestod av nio slutna och tvåöppna frågor. Kvantitativ data analyserades i SPSS och redovisades med frekvenstabeller,medan samtliga kvalitativa data redovisades med citat.Resultat: Inom ramen för denna pilotstudie delades tretton enkäter ut, varav elva besvarades.Könsfördelningen av respondenterna var 64 % (n=7) män och 36 % (n=4) kvinnor ochrespondenternas läkartjänster inom anestesi var ST-läkare 36 % (n=4), överläkare 36 % (n=4)samt specialistläkare 27 % (n=3).

Bakgrund: I slutet av 1900-talet hade det gjorts väldigt stora framsteg inom teknologin samtidigt som ekonomin inom den svenska hälso- och sjukvården hade försämrats. På grund av denna upp ? och nedgång har olika metoder tagits fram i syfte att förbättra effektiviteten. I vår undersökning har vi studerat Balanced Scorecard (BSC) som är en av dessa metoder. BSC har alltid ansetts som en speciell modell som är skräddarsydd för privata företag och har därför varit svår att tillämpa på offentliga företag, såsom hälso- och sjukvården.Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom en fallstudie undersöka hur BSC effektiviserat ekonomistyrningen inom hälso- och sjukvården.

I större organisationer finns ett behov av att säkerställa att organisationens olika verksamheter arbetar efter samma lönestrategi och mot samma mål, samtidigt som lokala verksamheter måste anpassa direktiv och policys som förs ner genom organisationen till sin kontext. Syftet med studien är att genom en fallstudie skapa en förståelse för hur individuell lön praktiseras och organiseras inom en stor offentlig verksamhet samt skapa en djupare förståelse för kopplingen mellan policy, strategi och lönesättning. Organisationen som studeras är Sahlgrenska Universitetssjukhus och HR-avdelningen centralt på Västra Götalandsregionen.Studien har genomförts med en kvalitativ metod. Det empiriska materialet utgörs av fem semistrukturerade intervjuer med lönesättande chefer och två fokusgruppsintervjuer med HR- medarbetare. Intervjuerna har transkriberats och analyserats med tematisk analysmetod och empirin har kopplats till teori och tidigare forskning.Studien fann att en av de huvudsakliga avsikterna med lönepolitiken i organisationen var att motivera medarbetarna, men att det bland respondenterna fanns en varierad syn på sambandet mellan lönesättning och motivation.

Syftet med den här uppsatsen är att försöka fastställa och tydlig¬göra var gränsen för tilldelning av läsbehörighet för hälso- och sjukvårds¬personal går vid användande av elektroniska patientjournaler. Det finns önskemål från kommuner och landsting om en enda landsomfattande elektronisk patientjournal för varje patient. En av de främsta fördelarna är att tillgängligheten ökar dramatiskt och att det ger administrativa kostnadsbesparingar men en ökad tillgänglighet betyder också ökad risk för obehörigt intrång och att patientens integritet riskerar att kränkas. Det avgö¬rande vid bedömningen av en viss hälso- och sjukvårdspersonals läsbehörighet är behovet av uppgifter för att kunna utföra sina arbetsuppgifter. Det är dock otydligt i lagstiftningen och övrig normering vem som behöver vilka uppgifter för att utföra sitt arbete.

Utförandet av radikal prostatektomi, det vill säga borttagande av prostatakörteln vid prostatacancer, har tills nyligen utförts antingen med traditionell öppen kirurgi eller med laparoskopisk kirurgi, så kallad titthålskirurgi. I slutet av 1990-talet introducerades emellertid ett tredje alternativ för utförande av detta ingrepp, nämligen den robotassisterade kirurgin. Användandet av denna typ av kirurgi, som är en vidareutveckling av den konventionella laparoskopiska kirurgin, medför såväl konstaterade som potentiella fördelar. Till dessa hör en ökad precision i ingreppen, vilket orsakar mindre smärta och blödning, samt eventuellt även bättre resultat angående urininkontinens och impotens vilka är vanliga biverkningar av radikal prostatektomi. Användandet av robotassisterad kirurgi istället för öppen respektive konventionell laparoskopisk kirurgi för utförande av radikal prostatektomi har förutom intressanta medicinska aspekter även relevanta ekonomiska aspekter.

Vi har fått i uppdrag av enhetschef Viveca Ekdahl-Lindgren vid kvinnokliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset, att undersöka hur stöd och behandling av patienter som utsatts för våldtäkt ser ut. Syftet med uppsats är att beskriva metoder för hur man som kurator kan arbeta med de psykosociala konsekvenser som inte sällan efterföljer en våldtäkt. För att uppnå vårt syfte har vi följande frågeställningar:1. Vilka blir de psykosociala konsekvenserna för de kvinnor som varit utsatta för våldtäkt?2. Hur kan man som kurator arbeta med dessa konsekvenser?Uppsatsen är en kvalitativ studie där vi genomfört fyra intervjuer med kuratorer inom hälso-och sjukvården. Vi har även genomfört en litteraturstudie för att inhämta kunskap som ett komplement till våra intervjuer samt för att bli mer insatta i vårt forskningsområde.

A lot of young athletes have great dreams but only a few reaches the stars. Which ways make it possible for the dreams to come true?This study has made a small research on the Swedish NHL professionals have made their way to the NHL by looking at data about their choices during his career, and tried to see if there is any connection between their paths to every hockey player's dream, the NHL. Results of the study show that there is a anatla different ways to go, but some are more common than others..

Att fatta beslut om omvårdnad av patienter i palliativ vård är ett komplext arbete, som bygger på hur vården är organiserad, teoretisk och erfarenhetsmässigt baserad kunskap samt relationer. Genom att skapa trygga relationer med patienten kan beslut fattas som möjliggör patientens delaktighet. Det är också viktigt att vara observant på hur situationsstress hos vårdaren kan bli ett hinder för beslutsfattandet. Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur vårdarna fattar beslut vid omvårdnad av döende patienter. Studien genomfördes med sex vårdare från ett hospice i Sverige och som datainsamlingsmetod valdesfokusgruppsintervju.