Syftet med denna uppsats är huvudsakligen att ta reda på hur det kommer sig att Lean har implementerats på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna med stor framgång, medan det inte fått samma genombrott på Akademiska Sjukhuset i Uppsala. Empirin är baserad på  semistrukturerade intervjuer som genomförts med tre intervjupersoner från respektive sjukhus för att få både ledningens och medarbetarnas uppfattning. Empirin har sedan analyserats utifrån våran teoretiska referensram som omfattar New Public Management, Service Management Theory, Värdestjärnan, Lean, Lean Healthcare samt Värdebaserad Vård.Vi har kunnat urskilja skillnader mellan sjukhusens sätt att förbereda och implementera Lean samt effekterna av arbetet. Bland annat visar resultatet att Karolinska Universitetssjukhuset varit bättre på att utbilda och informera sina arbetare och därmed motivera och engagera dem, samt varit bättre på att mäta och därmed har konkreta resultat att visa på..

Den övergripande avsikten med denna uppsats är att försöka ge en nyanserad bild av organisationsreceptet Lean Production. Vidare försöker jag utröna vilka potentiella vinster och risker som kan tänkas uppträda i samband med implementeringen av Lean Healthcare på Universitetssjukhuset i Lund. Utgångspunkten för denna analys är Region Skånes verksamhetsmål gällande personal, patienter och ekonomi. Analysen visar att det inte är helt okontroversiellt eller oproblematiskt att anpassa och införa produktionssystemet. Allvarligast verkar konsekvenserna kunna bli för tillgodoseendet av personalmålen, medan det ser mindre problematiskt ut gällande de ekonomiska målen och patientmålen.

The ability to tackle NP-hard problems has been greatly extended by the introduction of Metaheuristics (see Blum & Roli (2003)) for a summary of most Metaheuristics, general problem-independent optimisation algorithms extending the hill-climbing local search approach to escape local minima. One of these algorithms is Iterated Local Search (ILS) (Lourenco et al., 2002; Stützle, 1999a, p. 25ff), a recent easy to implement but powerful algorithm with results comparable or superior to other state-of-the-art methods for many combinatorial optimisation problems, among them the Traveling Salesman (TSP) and Quadratic Assignment Problem (QAP). ILS iteratively samples local minima by modifying the current local minimum and restartinga local search porcedure on this modified solution. This thesis will show how ILS can be implemented for MSA.

Inledning: Skolsköterskan är delaktig i elevhälsoteamet som består av en bred samlad kompetens där målet är att främja barns hälsa och utveckling. Skolsköterskan är ofta ensamarbetande i sin profession vilket kan upplevas som utmanande. Tidigare forskning visade att skolsköterskans arbetsuppgifter inte alltid stämde överens med de förvänt-ningar andra medarbetare inom verksamheten hade. Rektorn, som den närmaste chefen har ansvar för bland annat resursfördelning och organisering av arbetslagen. Eftersom rektorn är betydelsefull för hur skolsköterskans arbete utformas är det av vikt att göra en studie om skolsköterskans betydelse utifrån ett rektorperspektiv.

Projektets syfte var att med modern datortomografi (computed tomography, CT) skapa tidsupplösta tredimensionella sekvenser, även kallade 4D-sekvenser, med låg stråldos och tillräckligt bra upplösning samt att påbörja en implementering av denna metod på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. För att få ett så bra resultat som möjligt involverades ett antal personer med olika medicinsk yrkesbakgrund och olika kompetensområden.En fantomstudie utfördes genom att dra ett fantom med en konstant hastighet genom CT:n med hjälp av en motor. Efter detta utfördes en pilotstudie på två försökspersoners högerfötter som utförde en rörelse under olika lång tid under en CT-undersökning.Scanningen av fötterna genomfördes först efter att det visade sig att scanningen av fantomet gav adekvat resultat med avseende på bildkvalitet och stråldos. För att avgöra detta gjordes en analys av bilderna på fantomet och en dosberäkning.Scanningen av fötterna genererade tolkningsbara bilder med tillräckligt låg stråldos. Denna metod kommer därför säkerligen användas i undervisnings- och forskningssyfte.

This Masters' thesis is a study on the information behaviour of hospital personnel at the University Hospital in Lund, Sweden. A questionnaire was distributed to 301 nurses and physicians working in the intensive care unit, the population was reduced to 244 persons. The response rate was 52%, i.e. 125 questionnaires were completed. Nurses constituted 68 % of the population.

Kunskapen om gravida och födande kvinnors möten med barnmorskestudenter i sambandmed förlossningen är begränsad. Det finns inga svenska studier och de studier som gjortstidigare berör framför allt möten med läkarstudenter. För att kunna ge god vård och bidra tillen positiv upplevelse i samband med förlossningen är det viktigt att beskriva kvinnorserfarenheter av möten med barnmorskestudenter. Syftet med studien var att beskriva kvinnorsmöten med barnmorskestudenter i samband med förlossningen samt att utveckla och testa ettfrågeformulär. Bubers Dialogfilosofi utgör uppsatsens teoretiska referensram.En deskriptiv tvärsnittsstudie i form av en pilotstudie genomfördes på treförlossningsavdelningar på Sahlgrenska universitetssjukhuset/SU och Norra ÄlvsborgsSjukhus/NÄL.

Urininkontinens efter vaginal förlossning är ett kvinnohälsoproblem som i många fall kan utgöra ett hinder för den drabbade kvinnan och påverka hennes livskvalitet negativt. Oro, skam, rädsla, ensamhet och nedstämdhet är några begrepp som kan förknippas med urinin-kontinens. Trots att det är ett relativt vanligt problem är det endast få kvinnor som söker hjälp. Anledningen till detta är att många kvinnor skäms över och/eller tror sig vara ensamma om problemet. Syftet med vår studie var att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urinläckage 3 ? 7 år efter vaginal förlossning.

Den vård som har starkast evidens vid behandling av tvångssyndrom, Obsessive Compulsive Disorder (OCD), är kognitiv beteendeterapi (KBT), innehållande exponering och responsprevention. Idag är tillgången till denna vård begränsad främst på grund av för få behandlare. Tidigare forskning pekar på att personer med OCD kan bli hjälpta av mindre terapeutintensiva behandlingar. Att leverera vård stegvis med ökande behandlingsintensitet; Stepped Care, kan vara ett sätt att öka tillgängligheten av KBT. Denna pilotstudie har undersökt Stepped Care för OCD i form av tre steg, på Ångestenheten, Karolinska Universitetssjukhuset.

I denna rapport presenteras sammanfattningar från de projektarbeten som genomförts inom ramen för uppdragsutbildningen Företagsläkarkursen Väst 2010/2011, vid Sahlgrenska akademin.

Myten om att långa smala kvinnor föder snabbare och med färre komplikationer är en föreställning som är utbredd bland barnmorskor. Forskning avseende hur kvinnans längd skulle kunna påverka förlossningens duration och förlopp är begränsad. Däremot finns det en ansenlig mängd forskning om viktens samband med förlossningens duration och förlopp. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om förstföderskans längd, vikt samt åldern har betydelse för förlossningens duration och behov av eventuella interventioner och epiduralbedövning. Metoden är en empirisk kvantitativ studie med journalgranskning.

The connection between body, soul and social surroundings and their influence on health has, in the western world, been known for over a hundred years. The hospital social worker with tasks within the area of the psychosocial perspective is therefore now a part of Swedish healthcare. Yet both international as well as national research and literature show that social workers have a slow professionalizationprocess and difficulties describing their area of tasks and methods. This study aims to explore hospital social workers line of work, what they believe becomes help in their work with patients and put results in relation to professionalization in the medical environment. The results are problematized from perspectives like professionality, power and role.The study includes 86 hospital social workers at Sahlgrenska universitetssjukhuset in Gothenburg Sweden and it contains both quantitative and qualitative parts.

MedenalltäldrebefolkningiSverigeökarvårdbehovetsamtkravetpåsjukvården.Samtidigtminskarandelenarbetsförbefolkningsomskallbidratillatt,dentillstordelskattefinansierade,sjukvårdenupprätthålls.Såledesblirsjukvårdenochdesseffektivitetettständigtaktuelltämne.Medsyfteattförbättrasjukvårdenharmanväntblickarnamotbilindustrin,därförbättringstänketärstarktförankratmedlean-­?productionsomettavflerakonceptsomtillämpas.Trotsdessutbreddaanvändningsområdekritiseraskonceptetförattintepassasjukvården,därettmerhumanistisktperspektivvärdesätts.DennastudieharsomsyfteattvidareförståhurenavSverigesstörstavårdorganisationerarbetarmedförbättringsarbetesamtidentifieraupplevdaframgångsfaktoreriförändringsarbete.GenomkvalitativaintervjuerochobservationerharvikartlagthurtrevårdenheterpåSahlgrenskaUniversitetssjukhusetarbetarmedsittegetframtagnaförbättringsverktygFOKUS,medavsiktattförståhurförändringsarbetetillämpasochförankras.Kontinuerligtförbättringsarbete,enligtFOKUS-­?modellen,finnertydligförankringibefintligateorieromverksamhetsutveckling.FOKUS-­?modellenharskapatenmedvetenhetblandvårdenheternaförattidentifieraproblem,samtenförståelseförhurdeskalllösas.FOKUStillföridagettforumförpersonalenattidentifieraochlösaproblemsamtattutvärderaförbättringsåtgärder.Dettaskaparettklimatförständigförbättring.Resultatetvisarpåattsamtligavårdenheterharlyckatsförankraettkontinuerligtförbättringsarbete.Avvikelsergårdockatthittamellanavdelningarnaihurmaninitieratförändringsarbetet.Centralafaktorervidtillämpningochförankringavförbättringsarbeteharvaritenpådrivandeledningochenbetoningpåallasdelaktighet.Vidarehardetvaritviktigtföravdelningarnaattfåenstorfrihet,inomramenavledningensanvisningar,attpåoperativnivåtolkahurförbättringsverktygetskallanvändas..

Karolinska universitetssjukhuset bildades i januari 2004 genom en sammanslagning av tidiga-re Huddinge Universitetssjukhus och Karolinska sjukhuset. Medias bevakning av organisa-tionsförändringen har varit omfattande och de politiska beslutsfattarna har jobbat med att förmedla bakgrunden till sammanslagningen. Fusionen genomfördes för att effektivisera sjukvården och därmed förbättra vårdkvaliteten. En viktig del i effektiviseringsprocessen var att koncentrera den högspecialiserade vården och på så sätt även stärka dess konkurrenskraft. Syftet med denna uppsats var att ta reda på om patienterna vid Karolinska Universitetssjukhuset har uppfattat några effekter i form av förbättrad vårdkvalitet samt om det finns skillnader mellan beslutsfattarnas och patienternas uppfattning om avsikterna till sammanslagningen.

Syftet är att beskriva och analysera utformningen och tillämpningen av Balanced Scorecard i en sjukvårdsverksamhet samt studera huruvida modellen används som ett mätsystem eller ett managementsystem. Metoden som ligger till grund för denna uppsats är kvalitativ i form av en djupare fallstudie av en sjukvårdsverksamhet. Vi har utgått från såväl sekundärdata som primärdata för att erhålla relevant information till uppsatsen. Primärdata har samlats in via personliga intervjuer. Det teoretiska kapitlet innehåller modeller och begrepp som behandlar budget, BSC, ekonomistyrning i offentlig verksamhet och i sjukvården.