Jag, liksom så många andra älskar berättelser och Sagor. Det bästa jag visste när jag gick i skolan var när läraren med inlevelse berättade fängslande berättelser eller högläste ur en bok. Det är min förhoppning att jag själv ska bli en inspirerande berättare/bokläsare för mina blivande elever. Genom mitt examensarbete fick jag en möjlighet att utveckla mitt berättar- och bokintresse med mitt allt mer spirande intresse för historia. Detta arbete får närmast beskrivas som ett utvecklingsarbete i och med att jag har valt att skriva en barnbok om min hemstad Ystads historia.

Bakgrund: Den forskning som presenteras visar hur lärare kan stimulera barns språkutveckling genom olika verktyg, såsom Sagor, högläsning, rim och ramsor, lek och språklekar. Även kommunikation och begreppet språklig medvetenhet beskrivs.Syfte: Syftet med denna undersökning är att studera lärarnas syn på språklig stimulansi förskola och förskoleklass. Syftet är att undersöka hur lärarna menar att de arbetar medspråklig stimulans, för att barns språkutveckling ska gynnas.Metod: Vi har använt oss av kvalitativ metod. Tillvägagångssättet har varit self report.14 stycken pedagoger har intervjuats via self report i två olika kommuner både ifrån förskola/förskoleklass. Syftet har inte varit att jämföra de båda verksamheterna utan bara se vilken bredd av syn det finns på språkstimulering, samt vilka metoder de arbetar med för att språkutvecklingen ska gynnas.Resultat: I self reporterna skriver lärarna att allt de gör hela dagarna stimulerar barnsspråkutveckling.

Denna studies syfte är att jämföra hur man arbetar med barns språkutveckling på en etniskt homogen och en mångkulturell förskola, där den etniskt homogena förskolan består av huvudsakligen barn som har svenskan som modersmål. För att kunna jämföra detta ställde vi oss frågor som: Hur ser pedagogerna på språk och när anser de att ett språklärande sker? Vi undrade också hur pedagogerna tog tillvara på barns flerspråkighet och hur de arbetade språkfrämjande på deras avdelningar. Vår tanke var att dessa frågor skulle leda till att se om där fanns några likheter och skillnader i arbetet beroende på om barnen är en- eller flerspråkiga. Vi använde oss av kvalitativ metod för att kunna besvara de frågeställningar vi hade. Det empiriska materialet bestod av 7 intervjuer gjorda med två olika arbetslag.

Kunskap och förståelse för kommunikation och interaktion mellan sjuksköterskan och barn/föräldrar är nödvändigt för att förbättra patientsäkerheten. Alla har rätt att få information utifrån sina egna förutsättningar, individanpassad information. Litteraturstudiens syfte var att belysa kommunikationens betydelse för föräldrars delaktighet i barnets vård. Både kvantitativa och kvalitativa artiklar hittades vilket matchade syftet. Slutsatserna i artikelresultaten ledde fram till följande kategorier: omgivande faktorer, sjuksköterskans förhållningssätt och kommunikationsstrategier.

I detta arbetet har jag analyserat tio bilderböcker som är utgivna på 1950-talet och tio böcker som är utgivna i början på 2000-talet. Jag har i min analys använt mig av en metod som bygger på att jag använt mig av ett abstrakt schema. Detta schema delar upp könsstereotypa drag beroende på om det ses som maskulint eller feminint. Jag har också läst forskning som bedrivits inom några närliggande områden, läseböcker, reklam, feministiska Sagor och bilderböcker. Jag har studerat på hur kön konstrueras i bilderböcker från 1950-talet respektive 2000-talet.

Många myter finns dokumenterade sedan flera hundra år tillbaka och används fortfarande i diverse moderniserade former. De återspeglar allt från hjältemodiga dåd, moraliska dilemman, skräck inför det okända, politik, till hämnd i alla dess former. Nya myter dyker upp i olika sammanhang och handlar ofta om det som för tillfället är aktuellt, skrämmande eller kring företeelser som är på modet just nu. Men vad är egentligen sant i allt man hör? Vissa myter presenteras ju till och med som nyheter i dagstidningar världen över, med olika tidsmellanrum.

Ett bildlexikon ger en bildlig stimulans och gör lärande till en interaktiv lek. Men bildlexikon är inte enbart för barn, de skapas även för ungdomar och vuxna. De kan berätta historier och Sagor på ett underhållande sätt, även återge historia. Deras syfte bestäms enbart av deras skapare. Det denna rapport handlar om är skapandet av ett bildlexikon.

Ingen saga utan hjälte - en kvalitativ innehållsanalys av spelet Shenmue II Syftet med denna uppsats är att undersöka berättelsens struktur i Shenmue II samt karaktärernas funktion för berättelsens drivkraft. Ett bakomliggande syfte är att undersökningen skall underbygga vår åsikt om att datorspel kan vara berättande och således möjliga att studera med narratologiska verktyg. Våra frågeställningar är; Hur ser berättelsens struktur ut i Shenmue II? Vilken funktion får karaktärerna för berättelsens drivkraft i datorspelet Shenmue II? Vi använder oss av en kvalitativ innehållsanalys och vi har valt att kombinera två olika typer av innehållsanalyser; den strukturalistiska och den narratologiska. Våra teorier är till stor del en utgångspunkt och analysmetod för vår undersökning.

Syftet med arbetet är att belysa pedagogernas syn på modersmålsundervisning och modersmålspersonals betydelse i de utvalda tvåspråkiga klasserna från två olika skolor. Jag vill även belysa pedagogernas arbetssätt när det gäller att utveckla flerspråkiga barns språk och identitet i den tvåspråkiga klassen. Den empiriska undersökningen syftar till att besvara dessa frågeställningar. Jag använde mig av en kvalitativ metod i form av åtta strukturerade intervjuer. De intervjuade personerna är fem modersmålslärare och tre svenskklasslärare.

Vårt examensarbete bygger på vetskapen om skriftspråkets stora betydelse i dagens informationssamhälle och de larmrapporter som framkommit i media om att många idag lämnar grundskolan med bristande läs- och skrivförmåga. En anledning till det är att många av dessa elever tappar intresset för skolarbetet (SOU 2000:19). Som blivande pedagoger tycker vi att det är viktigt att försöka förstå vad det är som gör att lusten och glädjen för skriftspråksundervisningen avtar för alltför många elever De här grunderna, våra egna erfarenheter och litteraturstudier har gett oss inspiration att genomföra den här forskningsstudien. Syftet med vår studie har varit att undersöka elevernas uppfattningar om att skriva i skolan och vilka faktorer de anser betydelsefulla för att skapa motivation och engagemang i skrivundervisningen. För att få reda på elevernas tankar och känslor om skrivandet i skolan har vi valt att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod.

Do our imaginations of real landscapes get affected by works of art such as paintings, myths and literature? They often give very colourful descriptions in words as well as pictures. Do they actually change our feelings for the landscapes we are in and carry around as images inside? Close your eyes and take a few deep breaths. Imagine that you are leaning against a wooden fence a mild summer evening.

Syftet med detta examensarbete är att beskriva litteraturens betydelse för språkutvecklingen. Vi har studerat tidigare forskning om hur litteratur kan stimulera och utveckla språket och hur pedagoger kan förhålla sig till litteraturen. Olika arbetsmetoder har belysts i vår bakgrund som kan ge tips och inspiration till ett kommande eller pågående litteraturarbete. Undersökningarna genomfördes under fem veckor i en förskoleklass. Vi använde oss av en fallstudie bestående av en referensgrupp på sex elever.

Berättelser har sedan urminnes tider fängslat och fascinerat människor men idag är berättelsen inte bara ett sätt att förmedla Sagor och fabler utan sker även inom företag och organisationer. Kraften i berättelser har under de senaste decennierna börjat användas inom företagsvärlden för att förmedla berättelser om företag och varumärken. Detta sätt att använda berättelser har kommit att kallas storytelling och är en populär strategi inom marknadsföring idag. Storytelling har blivit ett allt viktigare inslag i marknadsföring hos företag inom livsmedelsbranschen då konkurrensen från inhemska och utländska varumärken har ökat i samband med Sveriges inträde i EU. Syftet med uppsatsen är att ur ett företagsperspektiv undersöka hur företag använder storytelling i sin marknadsföring för att stärka sitt varumärke.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka vilan för de större barnen, vilken betydelse har den för barnen och vad anser pedagogerna att vilan har för funktion. Avsikten har också varit att studera om barnen får vara delaktiga och påverka sin vila med innehåll och uppbyggnad. Bakgrunden till att vi valde att göra studien är för att det är ett ämne som sällan diskuteras utan sker oftast bara på rutin inom förskolan. Studiens tidigare forskning fokuserar på områdena barnperspektiv och barns perspektiv och delaktighet och inflytande. Genom intervjuer med både pedagoger och barn samt observationer på två olika förskolor har vi fått en inblick i hur vilostunden anses ha för funktion för barn och pedagoger samt hur den är uppbyggd med innehåll och miljö. Slutresultatet av vår studie är att vilan för det mesta är en rutinsituation efter lunch och innehållet varieras med till exempel böcker, cd-Sagor och massage. Pedagogernas syn på vila handlar först och främst om att barnen behöver en stunds avkoppling och varva ner från vardagens stress. Barnen ges möjlighet till att använda sina erfarenheter och fantasi när de skapar egna bilder av böckernas och cd-Sagornas innehåll.

Syftet med projektet var att undersöka om elever kan motiveras i skrivprocessen och i elevrespons med hjälp av Internet, dator och bloggteknik. Syftet var även att se om undervisningen kunde individualiseras i högre grad med hjälp av dessa medier. Projektet utfördes i svenskundervisningen i en klass sju under fyra veckor. Eleverna arbetade med att fördjupa sig i sagogenren, producera egna Sagor samt ge varandra konstruktiv kritik i form av bloggrespons. Eleverna observerades under arbetet och fem individer valdes ut för en närmre observation och intervju angående motivation och engagemang.