En omfattande omflaggning av svenska fartyg har pa?ga?tt under en la?ngre tid. Tidigare har det fra?mst bero?rt andra segment av den svenska sjo?farten, men det senaste a?ret har trenden med omflaggning a?ven spridit sig till fa?rjor. Syftet med denna studie har varit att kartla?gga vilka utmaningar som finns med att bedriva fa?rjesjo?fart under svensk flagg och hur framtiden kan komma att se ut fo?r svenska sjo?befa?l inom fa?rjesjo?farten.

En dag frågade jag mig vad sagan kan betyda för barnets andliga utveckling. Andlighet är för mig förmåga att känna kärlek, att kunna ge utan egen vinning samt att se något utöver det synliga. Andlig utveckling och personlighetsutveckling hör ihop. Därför såg jag mig omkring i min hemstad Nyköping för att ta reda på vilka sagor barn i åldern tre till sex år kan ha glädje av för sin personlighetsutveckling. Barn har mindre kunskaper och erfarenheter än vuxna.

Trafiksystemet i Linköpings tätort bygger på två ringar, Y-ringen (yttre) och C- ringen (centrum), vilkas syfte är att avlasta stadens olika centrala delar. Den signalreglerade korsningen Industrigatan-Östgötagatan är en del av den så kallade Y-ringen och under vissa tider på dygnet finns det risk för köbildning. Antalet inkommande fordon i korsningen uppgick år 1999 till ca 28 000 per dygn och idag uppgår antalet till någonstansmellan 30 400-32 400 fordon/dygn. Kommunen har planer på att på att etablera ett bostadsområde i Övre Vasastaden, vilket kan komma att påverka trafikmängderna i den studerade korsningen. En garanterad orsak till ökade trafikmängder är det faktum att Linköping ständigt ökar i invånarantal, med ökad folkmängd ökar även trafiken.

I den här rapporten presenteras en ny typ av planetväxel. Rapporten är en fortsättning på föregående års kandidatarbete Planetväxelinnovation ? En studie i hur omkonstruktion av planetväxlar medför effektivare tillverkning (Allvar, Engel, & Karlsson Öhrvall, 2010). Arbetet grundar sig i att konventionella planetväxlars ytterringar är dyra att tillverka, delvis på grund av att de måste härdas efter formgivning. Härdningen gör att ringen blir skev och att den i vissa fall behöver efterbehandlas.

Ma?nga barn i Sverige va?xer idag upp med fler spra?k a?n ett. Detta go?r att logopeder beho?ver kunskap om normal spra?kutveckling hos flerspra?kiga, fo?r att kunna skilja denna fra?n spra?ksto?rning och da?rmed minska risken att o?ver- och underdiagnostisera flerspra?kiga med en sa?dan diagnos. Syftet med denna studie var da?rfo?r att underso?ka vilka skillnader som fo?religger mellan enspra?kiga och flerspra?kiga barns bera?ttande, med sa?rskilt fokus pa? barnens ordfo?rra?d.

Denna studie undersöker om dold språkförståelse i ett andraspråk kan synliggöras vid återberättande på förstaspråket. Det kan vara svårt att skilja språkutvecklingen hos barn med typisk språkutveckling med svenska som andraspråk från språkutvecklingen hos flerspråkiga språkstörda barn om man testar dem på andraspråket. Därför behövs det referensdata för normalspråkiga barn. Sexton barn i femårsåldern med normal språkutveckling, åtta enspråkiga barn med svenska som första språk och åtta flerspråkiga barn med arabiska som första språk och svenska som andraspråk, testades med Buss-sagan (Buss Story Test, BST) och TROG (Test for Reception of Grammar). De flerspråkiga barnen fick sagan uppläst på svenska och återberättade först på svenska och sedan på arabiska.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka om sagor har betydelse för den matematiska begreppsförståelsen hos yngre barn. Vid tidigare forskning kring sagornas betydelse för inlärningen har fokus legat på svenska språket till exempel i ordförståelse och som introduktion till läs- och skrivprocessen. Vi anser att man kan använda en saga till så mycket mer och valde därför att undersöka om man kan skapa matematisk begreppsförståelse utifrån en saga. Genom intervjuer med verksamma sago- och dramapedagoger har vi fått en tydligare bild av sagans betydelse i förskolans verksamhet och vid inlärning. Vi genomförde observationer med två barngrupper där vi arbetade med en känd folksaga.

Syftet med uppsatsen är att visa på likheten mellan Dan Browns The Da Vinci Code och sagans struktur, aktörer och handling, samt att påvisa romanens didaktiska möjligheter. Utifrån Vladimir Propps sagoteori och Northrop Fryes arketyper och historiska kategorisering samt ett studium av populärromanens likheter med sagan utifrån Ulla Lundqvists undersökning görs en strukturalistisk analys. Vidare har en mindre enkätundersökning gjorts för att skapa en uppfattning om hur en grupp elever på en gymnasieskolan uppfattat romanens didaktiska möjligheter. Resultatet visar att The Da Vinci Code innehåller sagans struktur, med endast några få avvikelser från den kronologiska ordningen, samt att romanens aktörer överrensstämmer med Propps teori och Fryes arketyper. Handlingen uppvisar tydliga inslag från sagan, och överrensstämmer med de sagoelement som Lundqvists undersökning visar, så som exempelvis dualism, magi, i överförd bemärkelse, och ett lyckligt slut.

Syftet med denna studie är att synliggöra hur pedagoger planerar sagostunder och hur de arbetar med sagor i förskolans verksamhet. Även pedagogernas förhållningssätt till sagor och språk undersöks, samt vilka konsekvenser det får för barnets språkliga utveckling. Forskningsbakgrunden belyser hur samtal genom sagan på olika sätt främjar barns språkliga utveckling. Pedagogens roll av att bemöta och förhålla sig till sagan och språket är av stor betydelse. Även vad läroplanen för förskolan tar upp om att arbeta med barnens språkutveckling.

Syftet med examensarbetet är att belysa förskolelärares tankar kring sagor och varför sagor används i förskolan. Jag vill också illustrera hur förskolelärare arbetar med sagor för att stimulera språkutveckling hos barn. För att uppfylla mitt syfte har jag utgått ifrån följande frågeställningar: Hur resonerar förskolelärare kring hur sagan utvecklar barns språk? Vilka perspektiv tas upp av förskolelärare och varför arbetar de med sagor? Vilka är skillnader och likheter i förskolelärarnas arbetsmetoder när de arbetar med sagor? Metoden som jag använt mig av i genomförandet av studien är kvalitativa intervjuer med två förskolelärare och två observationer på två avdelningar i en förskola. Jag har under studien använt mig av bandspelare vid intervjuerna och papper och penna vid observationerna.

Denna uppsats är en studie av Eyvind Johnsons användande av sagoformen i romansviten Romanen om Olof (1934-37), och behandlar de fyra sagor som infogats i verket. Utgångspunkten är Johnsons eget påstående att sagorna är "på sitt sätt det mest realistiska i boken". Studien syftar till att redogöra för hur sagorna fungerar som verklighetsskildringar, och på vilket sätt de är realistiska. Sagorna sätts i samband med Johnsons eget liv; eftersom detta ligger till grund för Romanen om Olof är den biografiska kontexten av stor vikt då man diskuterar verklighetsförankringen i sagorna. En enkel översikt över sagobegreppet och Johnsons sagors relation till den muntliga folkdiktningen presenteras även.Att Johnsons sagor är realistiska har en dubbelbottnad innebörd; dels är de realistiska på så vis att de skildrar romanpersonernas andliga verklighet, något som för Johnson är omöjligt att göra i någon annan form.

Mitt syfte är att studera Leonard Rääfs nedskrivna sägner och kyrkliga kommentarer. Med detta arbete vill jag visa att många av sägner och seder har en kyrklig anknytning. Till hjälp har jag ställt några frågor som jag ska försöka att besvara:* Vad säger sägnerna om frierier, fästning och bröllop?* Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående frierier, fästning och bröllop?* Vad säger sägnerna om dop?* Hur förhåller sig kyrkan till sägnerna angående dopet?Tack vare Leonard Rääfs framsynthet att bevara de gamla sägnerna till eftervälden kan man få en inblick i den gamla svenska kulturen. Det är viktigt att veta sin historia för att få förståelse för sin egen tid.

Bakgrund:     Då skolan av tradition fokuserar mer på elevernas läs- och skrivförmåga än på deras förmåga att tala och lyssna anser vi att det är av vikt att verka även för dessa aspekter av lärande. Enligt styrdokumenten skall vi anpassa vår undervisning efter varje elevs individuella förutsättningar. En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att uttrycka sig på varierade sätt.  Syfte:              Vår avsikt är att undersöka hur olika elever kan uppfatta en text i en högläsningssituation. Då det finns olika sätt att uttrycka sig på bör eleverna få tillgång till varierade kommunikationsmedel.

SammanfattningDenna rapport ¨ar ett examensarbete p°a kandidatniv°a. Vi b¨orjar med att introducerade n¨odv¨andiga algebraiska koncepten som beh¨ovs. D¨arefter introducerar vi projektivaplan och g°ar igenom de grundl¨aggande egenskaperna f¨or dessa. Vi forts¨atter med attdefiniera och unders¨oka kollineationer, f¨or att sedan konstruera projektiva plan ¨overkroppar. Vi ger exempel p°a ett Galoisplan av ordning tre och minikvarternionplanet?.