Studiens syfte är att bidra till en större förståelse om hur barn tänker och handlar kring konceptet hållbar utveckling. Huvudfrågan lyder Vilka tankar har barn i skolår 2 om sin egen handlingskompetens när det gäller den ekologiska dimensionen inom hållbar utveckling? Mer specifikt undersöks i studien: - Vilka kunskaper i miljöfrågor beskriver barnen? - Vilka erfarenheter har barnen av arbete för en hållbar utveckling? - Vilka känslor av ansvar redogör barnen för? Studiens teoretiska utgångspunkter är begreppet handlingskompetens, där en handling sker med avsikt, och en modell för Environmentally Responsible Behavior (ERB) där faktorer som kan påverka miljövänliga handlingar tas upp. Dessa mycket individuella och sociala koncept kompletteras med de konsekventa och följdriktiga teorier om det kognitiva lärandet och barns utvecklingsstadier som Jean Piaget utformat. Nio barn i skolår 2 på en medelstor skola i Skåne blev intervjuade och deras svar visar på stor variation både i kunskaper, erfarenheter och känslor för miljöfrågor. Barnens svar är mycket individuella men har ändå gemensamma teman som omsorgen för djur och praktisk erfarenhet av sopor och skräp i naturen.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

Robert Simons modell, Levers of Control är en styrmodell som består av fyra hävstänger som tillsammans skall skapa balans inom ett företag utifrån företagets strategi. Det var utifrån denna modell studien tog sin ansats där det primära syftet var att undersöka hur den strategiska styrningen var utformad i koncerner. Det sekundära syftet var att ta reda på vilka grunder sammanslagningar och centraliserad styrning sker. Vi har genomfört en fallstudie där tre koncerner har deltagit och där vi ställt vår teoretiska referensram i relation till den empiriskt insamlade data. Resultatet av studien visar att det är förvånansvärt liten skillnad mellan koncernbolagens utformning av styrning.

En förutsättning för att en ekonomi och den fria konkurrensen ska fun-gera är att alla aktörer följer de regleringar som finns. Brott som sker inom den ordinarie verksamheten för att öka den ekonomiska vinningen kallas med ett gemensamt ord för ekonomisk brottslighet. Skadorna för dessa brott är idag omfattande, uppskattningsvis mellan 100-250 miljar-der kronor. Det vanligaste brottet är bokföringsbrotten vilket också ofta används för att dölja andra ekonomiska brott.Uppsatsen syftar till att identifiera de hinder som finns för att ekoroteln i Jönköping ska kunna bedriva en effektiv bekämpning av bokförings-brott. Utifrån dessa hinder kommer vi att utveckla en modell för att kunna påvisa hur arbetet kan bedrivas effektivare, så att fler anmälningar av bokföringsbrott leder till åtal.

Syftet med studien är att från de yrkesverksammas perspektiv beskriva det som kan utmärka yrkesroll och yrkesidentitet på en ekumenisk arbetsplats. Jag har valt att empiriskt söka svar på dessa frågor och har intervjuat tre arbetslag. De tre arbetsplatser som jag besökt är Sjukhuskyrkan och Universitetskyrkan samt ett arbetslag för den andliga vården på häkte.Jag har valt att göra fokusintervjuer med en intervjustil där ämnet introduceras på ett sätt som öppnar för deltagarna att ge uttryck åt personliga åsikter och upplevelser. Svaren har analyserats med hjälp av en rollteoretisk modell. Enligt den rollteoretiska modell jag utgått från formas yrkesroll i växelspel med sammanhanget, det formella regelverket, de egna förväntningarna, samspelet med andra i arbetslaget och brukarnas förväntningar.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar.

Bakgrund: Familjefo?retag a?r en dominerande fo?retagsform i ma?nga ekonomier. Trots detta finns fo?rha?llandevis fa? studier pa? omra?det. Familjefo?retag innehar flertalet karakta?rsdrag vilka utma?rker dem som fo?retagsform.

Syftet med följande analysstudie är att undersöka huruvida Panofskys ikonologiska bildanalysmodell är applicerbar på bilder/verk ifrån olika tider med olika konstbegrepp. Var, hur och när fungerar Panofskys modell som allra bäst och när gör den det mindre bra? För att kunna få svar på följande fråga valde författarna att, utifrån Panofskys metod, analysera tre bilder/konstverk ? en från Romantiken, en från Modernismen och en från Postmodernismen ? där man använder olika konstbegrepp, med andra ord där synen på konst skiljer sig åt. Resultatet, vilket härleds ur författarnas slutgiltiga tolkningar och analyser, visade att Panofskys modell var fullt applicerbar på samtliga typer av konst, dock var den mer eller mindre lämplig beroende på vilken typ av konst man studerade. Vid analysen av konstverket ifrån Romantiken var denna exemplarisk, vid analysen av det abstrakta konstverket ifrån Modernismen var steg 1 en aning svårgenomförbart vilket i detta fall [vilket inte alltid behöver förekomma vid analyser av abstrakt konst] berodde på verkets komplexitet och avslutligtvis, vid analysen av konstverket ifrån samtidskonsten, var denna fullt applicerbar, och detta borde även vara fallet då man analyserar annan Postmodern konst så länge man känner till och/eller kan finna tillräckligt med information om konstnären och dennes omvärld..

Syftet med kandidatuppsatsen är att ta reda på vad kunskapsföretagens intellektuella kapital och de icke-finansiella intäkterna från kunderna består av samt försöka utveckla en egen modell, som kan fungera som ett stöd för att synliggöra och värdera kundernas bidrag till företagen. De frågor vi söker svar på är: Av vilka beståndsdelar är företagets verkliga värde sammansatt? Vilka intäkter kan kunderna bidra med, förutom pengar, för att öka företagets värde? Hur kan man synliggöra och värdera de icke-finansiella intäkterna i syfte att på bästa sätt ta tillvara det kunderna har att bidra med?.

Rapporten behandlar konstruktion av vinge till en radiostyrd modell av Boeing C-17 Globemaster III. Modellen kommer att tillverkas för försäljning av företaget Mil tech. Spännvidden på vingen är omkring sju meter och med den storleken kommer den troligtvis bli det nuvarande största radiostyrda flygplan som konstrueras för försäljning. Rapporten beskriver konstruktionsförslag för delning av vinge, bak- och framkantsklaff, skevroder, luftbroms, motorpyloner och de valda lösningarna samt vilken vingprofil som modellerandet utgått från. Rapporten behandlar inte själva CAD-modellerandet..

Syfte:Syftet med studien är att se om ett samband förekommer mellan Moody?s ranking och beräkningar utförda med en modifierad modell av Merton för ett visst antal europeiska företag. Syftet är vidare att dra slutsatser och tolkningar vad gäller tillförlitligheten och relevansen kring att använda den modifierade Merton modellen som ett kreditmått. Metod:Tillvägagångssättet för att erhålla resultatet för studien går ut på att för sju olika europeiska länder välja sju företag för respektive land. Utifrån de valda företagen har historisk data insamlats i form av aktiekurs och skulddata vilka är utgångspunkten för de beräkningar som utförs med en modifierad Merton modell.

I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas. Vi fann flera olika utvärderingsmodeller i användning, och byggde ett system där förfrågningsunderlag kan byggas upp med ett flertal olika modeller. Leverantörer kan ge sina svar i ett webbgränssnitt, och beroende på hur väl man utformat förfrågningsunderlaget kan svaren utvärderas automatiskt. Systemet testades sedan genom att återskapa en riktigt upphandling, och lämna svar med fiktiva leverantörer. Vi diskuterar hur väl det fungerade..

I upphandlingsprocessen ankommer anbud från leverantörer ofta i form av svar på förfrågningsunderlag utskickade av upphandlaren. Hanteringen av svaren är ofta manuell, även om utvärderingen kan underlättas med hjälp av kalkylark. Vi har tittat på möjligheterna att datorisera hela processen. Vi ville skapa ett system där man kunde utforma, besvara och utvärdera förfrågningsunderlag, i en homogen miljö. För att göra detta har vi undersökt hur förfrågningsunderlag ser ut, och hur svaren kan utvärderas.

Den innevarande studien utforskar hur enhetschefer och avdelningschefer i Skövde kommun upplever sin arbetssituation utifrån personalchefens arbete med Human Resource Management (HRM) praxis. Fokus är att utifrån upplevelsen undersöka vilka indikatorer som föreligger för ett psykologiskt kontrakt och hur det kan inverka på medarbetarnas beteende. Teorin om mentala schemata applicerades slutligen på resultatet och illustrerades i en överskådlig modell av forskningsområdet. Utifrån en kvalitativ undersökningsmetod har HRM praxis i Guest modell av HRM (1997) format forskningsprocessen. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes på ett urval av nio respondenter.

Studien genomfördes som en laboration i biologi i tre åttondeklasser med totalt 42 elever. Elevernas skriftliga svar på frågor i anslutning till laborationen utvärderades med en utvecklad SOLO-taxonomi. Under laborationen observerades sex elever och anteckningar av deras samtal utvärderades också i den utvecklade SOLO-taxonomin. Efter laborationen intervjuades 17 elever. Resultatet av analysen av elevernas skriftliga svar visar att flickorna har tilldelats högre nivåer på sina svar och att de använt fler ord i svaren.