Sökresultat:
9 Uppsatser om STRADA - Sida 1 av 1
Koppling av vägdata till vägtrafikolyckor lagrade i STRADA
Available as pdf.
Cykelolyckor i korsningar : Hur kan trafiksäkerheten förbättras?
Stockholm city has recently raised its ambitions for bicycle traffic, the goal is to achieve a larger andsafer bicycle traffic. But cyclists are more vulnerable on the roads than other vehicle users because of the lack of protection. This means that a large proportion of road safety for cyclists is based on the design of the traffic environment. Since most serious bicycle accidents are those that occur in conflict with motor vehicles, and the majority of these accidents occur at intersections, these areas are of great importance forcyclist?s safety.The purpose of this paper is to highlight bicycle accidents at intersections and to suggest improvements in three accident-prone junctions in Stockholm. This is achieved by the study of accident statistics, literature and finally three case studies.The literature study focused on cyclists, traffic safety and traffic safety measures.
Cito Systems ? Mjukvara i form av ett stödsystem för restaurangbranschen
Stockholm city has recently raised its ambitions for bicycle traffic, the goal is to achieve a larger andsafer bicycle traffic. But cyclists are more vulnerable on the roads than other vehicle users because of the lack of protection. This means that a large proportion of road safety for cyclists is based on the design of the traffic environment. Since most serious bicycle accidents are those that occur in conflict with motor vehicles, and the majority of these accidents occur at intersections, these areas are of great importance forcyclist?s safety.The purpose of this paper is to highlight bicycle accidents at intersections and to suggest improvements in three accident-prone junctions in Stockholm. This is achieved by the study of accident statistics, literature and finally three case studies.The literature study focused on cyclists, traffic safety and traffic safety measures.
Utvärdering av åtgärdsförslag samt åtgärder efter dödsolyckor i vägtrafiken: Hallands län år 2003-2005
Syftet med denna rapport är att utifrån STRADA och Vägverkets djupstudier av dödsolyckor i trafiken utvärdera föreslagna trafiksäkerhetshöjande åtgärder för de dödsolyckor som skedde i Hallands län mellan år 2003 till 2005. Genomgående frågeställningar är bland annat i vilken utsträckning de föreslagna åtgärderna har genomförts och för de fall där åtgärder har vidtagits, vilken effekt har de haft på trafiksäkerheten, och för de som inte har åtgärdats finna konsekvenser för detta. Resultatet av studien och rekommendationer är följande: ? Av de 53 dödsolyckorna som skedde i Hallands län under det givna tidsintervallet är det 25 som haft fysiska åtgärdsförslag i vägmiljön föreslagna i Vägverkets djupstudierapporter. ? Att det bara är 25 av 53 dödsolyckor som leder till fysiska åtgärdsförslag visar på svårigheten och komplexiteten i att orsakerna kan elimineras.
Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats : Faktorer som påverkar trafiksäkerheten för oskyddade trafikanter
I Sverige används nollvisionen som strategi för att forma ett säkert vägtransportsystem. Nollvisionen innebär att människor inte ska dödas eller skadas i vägtrafiken då det anses oacceptabelt att vägtrafiken kräver människoliv. För att förhindra olyckor vidtas åtgärder, men hänsyn måste tas till att människor gör misstag varför också nollvisionen accepterar olyckor men inte sådana som leder till allvarliga personskador eller död.Trafikplatser med överliggande cirkulationsplats har kommit att bli ett allt vanligare inslag i den byggda miljön då de i regel är mindre utrymmeskrävande än traditionella trafikplatser såsom ruter-, klöver- och trumpetkorsningar. Avsaknaden av analyser huruvida trafikplatser med överliggande cirkulation påverkar trafiksäkerheten är påtaglig. De förekommer vanligen i tätortsmiljö med höga trafikflöden vilket gör att en felaktig utformning skulle kunna få stora konsekvenser.
Utvärdering av mötesfria vägar : Analys av olyckor på mötesfria vägar i Karlstadsregionen
Sedan år 1998 har det i Nollvisionens fotspår startats ett utvecklingsprogram i Sverige som syftar till att omvandla gamla 13 meters landsvägar och motortrafikleder till mötesfria. Implementeringen var tänkt att påtagligt reducera antalet mötes- och omkörningsolyckor samt singelolyckor med svåra konsekvenser i form av svårt skadade och dödade utan att försämra trafiksäkerheten i övrigt. Syftet med denna studie är att göra en effektmätning av de mötesfria vägarnas införande i Karlstadsregionen samt att göra en sammanställning av de olycksrisker mötesfria vägar omfattas av. Frågeställningarna som används i studien är:- Har det blivit säkrare på vägarna sedan implementeringen av mötesfria vägar i Karlstadsregionen?- Hur sker olyckor på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen? För att beskriva hur olyckor sker på mötesfria vägar inom Karlstadsregionen har en deskriptiv analys tillämpats som grundats på de beskrivningar av händelseförlopp som dokumenterats i STRADA och CORE, mellan åren 2010-2013.
Vägparametrar och deras inverkan på trafiksäkerheten : Fallstudie på länsväg 360 Lycksele - Vilhelmina
The interaction between the driver, the car and the road is essential for the road safety. This case study focuses on the road condition and its effect regarding road safety issues. By studying and isolating the road condition aspect and its contributing role to the accident occurrence, the aim is to explore their relationship, as well as highlight the road parameters that are commonly associated with accident occurrence. This result will be used to develop and increase awareness of the impact of poor road alignment and poor road surface conditions on traffic safety, in order to prevent these accidents from occurring. The road parameters chosen for this study include side friction, cross slope and rut bottom cross slope, road texture, curvature, drainage gradient and rutting.The case study was limited to lv 360 in Va?sterbotten, where all accidents with an unclear cause of the accident were studied, between 2003 and 2012 were carefully studied and assessed based on the condition of the road at the time of the accident.
Korrelationen mellan fotgängares skador i verkliga olyckor och Euro NCAPs testresultat för fotgängarskydd
The aim of the present study was to estimate the correlation between Euro NCAP pedestrian rating scores and injury outcome in real-life car to pedestrian crashes, with special focus on long-term disability. The study also surveyed most frequently injured body regions and risk differences for specific elements of pedestrians hit by cars. Another aim was to determine whether Brake Assist systems affect the injury outcome in real-life car to pedestrian crashes and to estimate the effect in injury reduction of a high Euro NCAP ranking score combined with Brake Assist.In the current study, the Euro NCAP pedestrian scoring was compared with the real-life outcome in pedestrian crashes that occurred in Sweden 2003-2010. The real-life crash data was obtained from the data acquisition system STRADA, which combines police records and hospital admission data. The medical data consisted of International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems (ICD) diagnoses and Abbreviated Injury Scale (AIS) scoring.
Fotgängares singelolyckor: En studie av halkolyckor i Luleå
I en tillgänglig och attraktiv vinterstad ska invånarna kunna förflytta sig överallt utan att behöva känna otrygghet på grund av halka och halkolyckor. Klimatet längs norrlandskusten förväntas bli varmare med tiden vilket resulterar i varmare vintrar och därmed fler dagar med en hög risk för halka. Examensarbetet utforskar därför fenomenet halkolyckor i centralorten Luleå, och försöker besvara frågor som; var fotgängare halkar, vad halkolyckor kostar samhället, hur samhället kan förhindra halkolyckor, samt vilka för- och nackdelar som finns med de olika halkbekämpningsmetoder som används idag för att förhindra att fotgängare halkar.För att besvara dessa frågor har olika metoder som intervjuer, litteraturstudier, datainsamling av olycksdata samt mätning av gångytors lutning använts för att få ett så brett angreppssätt och så stor förståelse som möjligt av problemet. Studien visade att varken Luleå kommuns produktionsledare eller de intervjuade fastighetsförvaltarna anser att halkolyckor belastar dem då de knappt får några halkolyckor inrapporterade. Analysen av olycksdata från olycksdatabasen STRADA visar dock att ungefär 1200 halkolyckor har inträffat i Luleå under de tio år (2003-2013) som studerats.