SyfteHuvudsyftet med denna studie var att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och nedstämdhet/depression bland elever i årskurs 3 på gymnasiet. Vidare syften var att undersöka om nedstämda/deprimerade elever upplever känsla av meningsfullhet, glädje och lycka, lugn och harmoni samt kontroll över sin vardag i samma utsträckning som icke nedstämda eller deprimerade elever. Dessutom är ambitionen att undersöka om den upplevda stressnivån samvarierar med graden av fysisk aktivitet. Slutligen skulle alla dessa aspekter undersökas ur ett genusperspektiv.MetodTill denna studie har en kvantitativ enkätmetod använts. Deltagarna i undersökningen bestod av 252 gymnasieelever i årskurs tre från olika gymnasieprogram på två gymnasieskolor.

Syfte och frågeställningSyftet med denna studie var att undersöka om det finns skillnader i upplevd hälsorelaterad livskvalitet, antalet sjukdagar samt fysisk aktivitet på fritiden mellan två olika yrkesroller med olika fysiska aktivitetsnivåer. Våra frågeställningar inför denna studie löd:-          Hur skiljer sig den hälsorelaterade livskvaliteten mellan individer med ett fysisk aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig antalet sjukdagar år 2009 mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete?-          Hur skiljer sig mängden fysisk aktivitet på fritiden mellan individer med ett fysiskt aktivt arbete och individer med ett fysiskt inaktivt arbete? MetodVi använde oss av enkätundersökning för att besvara våra frågeställningar. Denna bestod SF-12 som är en sedan tidigare beprövad och validerad enkät och ett egenkomponerat frågeformulär med kompletterande bakgrundsfrågor. Materialet delades ut till 92 respondenter och besvarades av 79 av dessa, bortfallet blev 14 procent.

Syfte & frågeställningarSyftet var att undersöka användandet av och uppfattningar om kosttillskott bland människor som tränar på gym. Frågeställningarna löd enligt följande:- Vilka kategorier av människor som tränar på gym använder kosttillskott?- Skiljer sig åsikterna om kosttillskott beroende på om man använder det eller inte?- Har användandet av kosttillskott någon inverkan på attityden till dopning?MetodStudien baseras på en kvantitativ enkätundersökning vilken utfördes på fyra olika gym inom Storstockholm. Tre utav gymmen representeras av två stora kedjor och det fjärde av ett mindre gym, vilket inte ingick i någon kedja. Gymmen selekterades genom att ta fram de två stora gymkedjornas samtliga anläggningar inom stor Stockholm och sedan numrera dessa varpå lottdragning utfördes.

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete.Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka niondeklassares upplevelse av den psykosociala arbetsmiljön i skolan utifrån parametrarna krav, kontroll och socialt stöd.  De frågeställningar vi vill besvara var: Vilken grad av krav, kontroll och socialt stöd upplever elever i skolan? Vilka eventuella könsskillnader framkommer i upplevd grad av krav, kontroll och socialt stöd?, Hur fördelar sig elever i krav- kontroll- stöd-modellen? samt Vilka eventuella könsskillnader framkommer i krav-kontroll-stödmodellen?Metod: Studien utgick ifrån Krav-kontroll-stöd-modellen. En färdigutvecklad enkät, Job Content Questionnaire (JCQ) utformad för den valda teorin användes. Totalt medverkade 327 elever fördelade på sex skolor i Stockholms kommun. Resultatet sammanställdes och bearbetades i SPSS.

Aim Developmental Coordination Disorder Questionnaire 2007 (DCDQ'07) is an international survey tool based on parents' estimation of their child's motor coordination skills. The purpose of this study was to investigate the validity of a Swedish version of DCDQ'07 by finding out how the classification of Developmental Coordination Disorder (DCD) via DCDQ'07 is consistent with the classification of DCD via the motor impairment test, Movement ABC.MethodIn the context of a larger study, a Swedish translated version of the parent survey DCDQ'07 were sent to 4000 randomly selected families with children aged 8 - 10 years in Stockholm County. The classifications "DCD" or "NOT DCD" with cut-off values ??of 56 (9 years) and 57 (10 years) were applied. Forty families were selected from 410 registered responses.

Bakgrund: Idag spelar internet en stor roll i att söka kunskap och komma i kontakt med likasinnade under en graviditet. Informationen finns tillgänglig dygnet runt och kan tillgås var som helst. Informationen ger kvinnorna en känsla av kontroll och självförtroende och den hjälper dem att ta beslut rörande deras graviditet. Den stora mängden information kan vara överväldigande och orsaka stress och oro. Kvinnorna önskar vägledning till internetsidor av hög kvalitet samt att diskutera informationen de hittar med sin barnmorska.Syfte: Syftet med studien var att kartlägga hur kvinnor använder internet som informationskälla under sin graviditet och hur det påverkar dem.

Bakgrund Frekvensenkät (FFQ) och kostregistrering är två vanliga kostundersökningsmetoder. För varje metod finns det felkällor och idag finns ingen fulländad kostundersökningsmetod. Genom att undersöka skillnader mellan kostundersökningsmetoder ökar förståelsen för att metoderna kan ge olika resultat. Vid kostundersökningar då näringsintag som t.ex. intag av vitamin D studeras, är det viktigt att ta hänsyn till energiintag.

Bakgrund: Sjuksköterskor är genom författningar ålagda att utföra sitt arbete i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Omvårdnadsforskning har ökat i omfattning men resultaten har inte omsatts i praktisk användning i lika stor utsträckning. Betydelse har sjuksköterskans inställning, typ av ledarskap, organisationens förväntningar men också traditionen av att inte betrakta sjuksköterskeyrket som akademiskt.Syftet med studien var att undersöka dels avdelningschefers, dels sjuksköteskors/barnmorskors inställning till forskningsanvändning samt att undersöka om skillnader fanns i utbildningsnivå, ledningsstöd och forskningsanvändning.Metoden var en beskrivande och jämförande tvärsnittsundersökning. Respondenterna bestod av samtliga avdelningschefer (n=50) anställda på tre landstingsdrivna akutsjukhus i Mellansverige och samtliga sjuksköterskor (n=284) på vårdavdelningar på ett av dessa sjukhus. Svarsfrekvens 79% respektive 63%.

Bakgrund Idag är LCHF (Low-carbohydrate High-fat) en populär diet. Forskningen som finns inom området fokuserar mycket på viktnedgång. Därför är det intressant att undersöka kosten genom att analysera dess sammansättning och jämföra med rekommendationerna enligt Nordiska näringsrekommendationer (NNR).Syfte Utveckla fyra-veckors menyer för LCHF-kost samt en blandkost enligt NNR inför en RCT-studie. Undersöka om det finns risk för lågt intag av vitaminer, mineraler och kostfibrer enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor (18-30 år) vid en LCHF-kost. Undersöka möjligheterna att uppnå rekommenderade nivåer av vitaminer, mineraler och kostfibrer med en blandkost enligt NNR:s rekommendationer för unga kvinnor.

Syfte och frågeställningar: Syftet med den aktuella studien är att åskådliggöra skillnader mellan invånare i en storstadskommun och en landsortskommun gällande faktorer som rör skogsvistelse. Frågeställningarna för undersökningen var: Hur frekvent besöker invånare i en storstadskommun skogen i jämförelse med invånare i en landsortskommun? Hur skiljer sig synen på vad en skog representerar mellan invånare i en storstadskommun och invånare i en landsortskommun? I vilka syften nyttjar man skogen i en storstadskommun i jämförelse med en landsortskommun?  Metod: En enkät har konstruerats och distribuerats till totalt 146 respondenter i två kommuner. Den ena kommunen var belägen i ett storstadsområde och den andra kommunen var belägen i en landsortsmiljö. Mätmetoden har använts för att få en tillfredsställande mängd data för att kunna uttala sig om de två populationerna.

Titel: Ett varumärke inom ett varumärkeNivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Jenny Jansson och Linnea MohlénHandledare: Jonas KågströmDatum: 2014 ? Maj Syfte: Syftet med denna studie är att analysera vilka utmaningar en fastighetsmäklare ställs inför i skapandet av ett personligt varumärke, inom en franchiseorganisation. Metod: I denna studie har data genererats genom att en webb-baserad enkätundersökning skickats ut via e-mail. Enkäten skickades ut till 1 700 verksamma fastighetsmäklare inom fyra olika franchiseorganisationer. Det insamlade materialet analyserades sedan i statistikprogrammet SPSS, de analyser som genomfördes var korrelationsanalys, faktoranalys och klusteranalys. Resultat & slutsats: Denna studie har funnit att det finns två grupperingar inom den berörda urvalsgruppen. Den ena gruppen föredrar att marknadsföra det personliga varumärket och den andra gruppen föredrar att marknadsföra företaget de representerar.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring.

Introduktion: Läkemedelsverkets generella rekommendation är att naturläkemedel ska sättasut inför anestesi. Litteratur tyder på att läkare sällan frågar om naturläkemedelsanvändning iden preoperativa bedömningen, samtidigt som patienten sällan uppger sådant användande. Attha väsentlig information om patienten inför anestesi är en förutsättning förhandlingsberedskap för anestesisjuksköterskan, vilket gör säker och tydlig kommunikation tillen viktig del i patientsäkerheten.Syfte: Syftet med denna studie var att kartlägga huruvida anestesiologer beaktar patientersanvändning av naturläkemedel inom anestesi.Metod: För denna kartläggning genomfördes en kvantitativ enkätundersökning riktad motanestesiologer inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Enkäten bestod av nio slutna och tvåöppna frågor. Kvantitativ data analyserades i SPSS och redovisades med frekvenstabeller,medan samtliga kvalitativa data redovisades med citat.Resultat: Inom ramen för denna pilotstudie delades tretton enkäter ut, varav elva besvarades.Könsfördelningen av respondenterna var 64 % (n=7) män och 36 % (n=4) kvinnor ochrespondenternas läkartjänster inom anestesi var ST-läkare 36 % (n=4), överläkare 36 % (n=4)samt specialistläkare 27 % (n=3).

Bakgrund Restaurang- och cafébesöken ökar, liksom antalet människor med födoämnesöverkänslighet. Utbudet av glutenfri mat upplevs dåligt av de med celiaki, vilket också innebär svårigheter att äta utanför hemmet. Detta kan medföra en negativ social påverkan av rädsla för att äta mat som kan vara kontaminerad med gluten. Tidigare studier har visat brist av kunskap om födoämnesallergener bland restaurangpersonal.Syfte Syftet med studien var att kartlägga restaurangers och caféers utbud av och kunskap om glutenfri mat, samt att undersöka om intresse fanns för mer information kring glutenfri mat.Metod En anonym enkätstudie genomfördes bland restauranger och caféer inom Umeå tätort, under perioden april till juni 2012. Enkäten bestod av 18 frågor, inklusive ett kunskapstest.