The phenomenology of Gaston Bachelard holds that readers, or viewers, relate to spatial imagery through the use of age-old archetypes. These archetypes form a collective image-memory that is employed when reading space. One such image is the house. The house for Bachelard is, however, never solely an image, but constitutes a familiar space that becomes inscribed in our bodies through the repeated physical contact with this domestic space. The house teaches us to interact with space, and comes to inform the way that human beings understand images of space.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Trots att det idag finns en officiell vision om ett inkluderande perspektiv tyder forskning pÄ att sÀrskiljande lösningarförekommer i den svenska skolan. Denna motsÀgelsefullhet bidrog till att vi blev intresserade av att studera dettafenomen nÀrmare. Syftet med vÄr studie blev dÀrmed att undersöka hur lÀrare tÀnker och resonerar kring begreppeninkludering och exkludering samt skolornas specialpedagogiska insatser. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studiedÀr fokusgrupper har anvÀnts som metod. Resultatet visar pÄ att pedagogerna beskriver sina respektiveverksamheter som exkluderande.

Syftet med denna studie Ă€r att fĂ„ en ökad förstĂ„else för barns tankar, kĂ€nslor och uppfattningar om Pippi LĂ„ngstrump som karaktĂ€r. Vi vill ta reda pĂ„ vad det Ă€r för dragningskraft Pippi har som tilltalar barn generation efter generation. I tidigare forskning har forskarna, till exempel Ödman (2007) och Gaare & Sjaastad (2002), undersökt temat Pippi utifrĂ„n andra utgĂ„ngspunkter Ă€n barnens perspektiv. Det Ă€r oftast de som lĂ€ser böckerna eller fĂ„r dem lĂ€sta för sig. Att vi tar in barns perspektiv Ă€r just det som gör vĂ„r studie unik. I vĂ„r studie har vi gjort ostrukturerade intervjuer med barn och utifrĂ„n barnens perspektiv har vi sedan utgĂ„tt frĂ„n olika sekvenser i böckerna och gjort en nĂ€rlĂ€sning för att hitta kopplingar.

Fetma Àr ett aktuellt folkhÀlsoproblem som ökar kraftigt. Omkring 500 000 mÀnniskor i Sverige Àr drabbade av fetma och 2,5 miljoner anses vara överviktiga. Fetma leder till ökad risk för ett flertal hÀlsoproblem t.ex. diabetes typ 2, hjÀrt-kÀrlsjukdom och cancer, som i sin tur leder till förtida död. Fetma kan ocksÄ leda till psykisk lidande.

Syftet med följande arbete Àr att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i tvÄ textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i Är 9. LÀromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjÀlp av ett analysredskap som Àr utformat utifrÄn det internationella/interkulturella perspektivet som det Àr uttryckt i de aktuella styrdokumenten. DÀrefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter Àn Good Stuff D:s.

Den aktuella studien har som syfte att visa pÄ hur barn synliggörs samt i vilken grad de ges möjlighet till delaktighet i LVU-förhandlingar i FörvaltningsrÀtten i Stockholm. Detta genom en kvalitativ textanalys baserad pÄ samtliga ansökningar frÄn socialnÀmnd som tagits upp till muntlig förhandling, gÀllande barn mellan 0-18 Är under januari mÄnad 2014. Jag har Àven anvÀnt mig av juridisk metod dÄ jag studerat de olika lagrum som berörs och hur dessa tolkas och Àven hur dessa pÄverkar det enskilda barnet.Resultatet visar att barnets instÀllning utifrÄn eget eller ombudets perspektiv synliggörs i samtliga utom tvÄ av de studerade domarna, dvs. drygt 90% har dokumenterat ett barnperspektiv och eller barnets perspektiv. Dock saknar ca 30% av det studerade materialet formuleringar direkt ur barnets perspektiv.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet Àr att undersöka yoga och dess förhÄllande till hÀlsa ur ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskrivs vÀgen mot tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- Hur beskrivs tillstÄndet yoga enligt YogaSutras utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?- PÄ vilket sÀtt förhÄller sig yoga enligt YogaSutras till hÀlsa utifrÄn ett fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt perspektiv?MetodMetoden bestÄr av en textanalys ur en innehÄllsaspekt. Boken som anvÀnds heter YogaSutras Àr skriven pÄ sanskrit och översatt till engelska. Texten har bearbetats genom meningskoncentration och kategoriseras utifrÄn perspektiven fysiskt, psykiskt och sjÀlsligt, som en del utav det övergripande begreppet hÀlsa. Resultaten har sedan analyserat med stöd av Katie Erikssons hÀlsoteori.ResultatResultatet visar att YogaSutras beskriver olika metoder och tekniker som individen kan utföra pÄ vÀgen mot det slutgiltiga tillstÄndet yoga.

Försvarsmakten Àr anbefallda av statsmakten att tillÀmpa en styrmodell  kallad mÄl- och resultatstyrning.Försvarsmakten har fÄtt kritik för sitt sÀtt att analysera och utvÀrdera genomförd verksamhet. Det övergripande syftet med undersökningen Àr dÀrför att med bakgrund av litteratur pÄ omrÄdet belysa tillÀmpningen av mÄl- och resultatstyrning som styrform i dels ett privat företag och dels i Försvarsmakten. Detta görs genom intervjuer med olika befattningshavare inom respektive organisation. Jag jÀmför sedan resultatet och pÄvisar skillnader och likheter.Resultatet jÀmförs ocksÄ med vad litteraturen sÀger i Àmnet. Resultatet av undersökningen visar att det finns mÄnga likheter men ocksÄ nÄgravÀsentliga skillnader.

Denna uppsats tar sin utgÄngspunkt i vad man anser vara en trend inom modern historieforskning. NÀmligen att man sedan slutet av 1960-talet sett allt fler perspektiv pÄ historia vÀxa sig starkare. I denna utveckling har allt mer forskning börjat lÀgga vikten pÄ samtiden och ?de lÄnga linjernas perspektiv?. Dessa tvÄ perspektiv stÄr i stark kontrast till det perspektiv pÄ historia, som varit klart dominerande i den svenska gymnasieskolan.

Den hÀr uppsatsen undersöker Askungens förÀndring genom tiderna via ett intersektionellt perspektiv, dÀr analys av maktförhÄllanden i sagan ingÄr. Analysen gÄr igenom tre olika versioner av Askungen som jÀmförs med varandra. Jag har tagit hjÀlp av den tidigare forskningen som Jack Zipes och Bruno Bettelheim har Àgnats sig Ät inom detta omrÄde. Simone de Beauvoir och Michel Foucault teorier anvÀnds i uppsatsen för att öppna upp sagan frÄn flera hÄll..

Kinas och Rysslands nuvarande relationer prÀglas av samförstÄnd och samarbete. Det kinesiskryskaavtalet frÄn 2001 kan ses som ett uttryck för fred och stabilitet, men ocksÄ som ett uttryckför makt och globalt positionerande, i synnerhet med de kinesisk-ryska relationerna satta i ett historisktperspektiv. FrÄgan Àr vilka drivkrafter som kan ligga bakom Kinas och Rysslands nÀrmandetill varandra. Genom en spelteoretisk analys identifierar denna uppsats möjliga motiv tillpartnerskapet i politiska, militÀra, ekonomiska samt externa avseenden, sett utifrÄn den sammanvÀgdanyttan av partnerskap jÀmfört med icke-partnerskap. Resultatet visar att motiven kan relaterastill det gemensamma intresset att skapa global maktbalans, men kan ocksÄ kopplas till ömsesidigaberoenden mellan Kina och Ryssland som gör ett nÀra samarbete nödvÀndigt.

Syftet med studien var att pÄ en förskoleavdelning belysa den kommunikation och interaktion som sker mellan pedagoger och barn. Studien hade sin utgÄngspunkt i det sociokulturella perspektivet dÀr dom centrala delarna i studien var att observera den miljö och kommunikation som finns pÄ avdelningen. Detta ledde till följande frÄgestÀllningar för studien: Hur arbetar pedagoger i förskolan med lÀrande utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv, Hur ser kommunikationen och interaktionen ut mellan pedagogerna och barnen, Hur anvÀnds den pedagogiska miljön i förskola ur ett sociokulturellt perspektiv? Med videoobservationer som genomförts pÄ en förskoleavdelning med totalt 18 barn och 4 vuxna sÄ har jag kunnat observera kommunikationen och interaktionen i den pedagogiska miljön pÄ en djupare nivÄ. Det visade sig att tidigare forskning om barns kommunikation och samspel med vuxna var till stor hjÀlp för att belysa de resultat som innefattas i studien.

Ledaren har en betydande roll för medarbetarnas prestationer och arbetstrivseln i en organisation. Föreliggande studie undersökte sambandet mellan upplevelsen av olika ledarstilar och arbetsattityder dÀr tidigare forskning visar att ledarstilar har betydelse för arbetsattityder. Prövning för interaktioner mellan ledarstilarna genomfördes Àven. Ledarstilarna som behandlades var den relationsorienterade, uppgiftsorienterade samt förÀndringsorienterade stilen. De arbetsattityder som mÀttes var arbetstrivsel, arbetsinlevelse samt organisationssamhörighet.

Antalet nybildade efternamn har ökat markant de senaste Ären, vilket naturligtvis pÄverkar efternamnens sprÄkliga utveckling. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga godkÀnda nybildade efternamn i Sverige Är 2001 och undersöka vilka efternamn som vÀljs. Materialet bestÄr huvudsakligen av kompilerade efternamnsuppgifter frÄn Tidning för kungörelser om efternamn och avgrÀnsas till att enbart innefatta nybildade efternamn. Namnen indelas i fyra sammanfattande kategorier: sammansatta efternamn, enledade efternamn, utlÀndskt klingande efternamn samt morfologiskt oklara efternamn. Av de tio undergrupperna Àr sammansatta efternamn av borgerlig typ följt av utlÀndskt klingande namn vanligast.