Abstract1994 trÀdde NAFTA i kraft, ett frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexikosom varit föremÄl för en intensiv debatt mellan dess föresprÄkare ochmotstÄndare. Vi har i vÄr studie valt att uppmÀrksamma tvÄ sfÀrer i detmexikanska civilsamhÀllet, som pÄ olika sÀtt uttryckt kritik mot NAFTA. Dessa Àrdelar av zapatiströrelsen samt nÀtverket RMALC (Mexican Network On FreeTrade). De aktuella delarna av zapatiströrelsen Àr EZLN (Ejército Zapatista deLiberación Nacional) och den civila FZLN (Frente Zapatista de LiberaciónNacional). Genom att anvÀnda oss av begrepp frÄn framför allt neogramscianskteoribildning har vi diskuterat hur motstÄnd mot neoliberal globalisering kanuppstÄ och artikuleras.

The purpose of this essay is to study the film culture in South Africa in a national cinema-context, focusing on the relationship between anti-apartheid film from 1974-1994 and the film in South Africa today. By pitching the South Africa-specific works of Lucia Saks and Jacqueline Maingard against the over-arching debate on national cinema as formulated by, amongst others, Stephen Crofts and Andrew Higson, this study aims to find whether or not a specific South African national cinema have existed, and exists today, or not. The study finds that an underground culture of documentaries and short films made by and for the black population has been in place since the apartheid, and the distribution method on video and television is still being used to reach the black population today. By re-examining the concepts of both the national, and of national cinema to also include film on video and television, the study shows that South Africa has indeed a film culture that can be called a national cinema..

I undersökningen har vi anvÀnt oss av nÄgra högstadieelever för att ta reda pÄ hur olika gruppkonstellationer samarbetar inom problemlösning i matematik. Eleverna har svarat pÄ en enkÀt dÀr tvÄ rika problemlösningsuppgifter varit utgÄngspunkten för vÄr undersökning. VÄr erfarenhet och hÄllning till problemlösning Àr att ett samarbete mellan eleverna och ett öppnare klassrumsklimat, dÀr det matematiska sprÄkbruket appliceras pÄ ett naturligt vis, gagnar elevernas kunskapsintag. För ett relevant stÀllningstagande och en tillförlitlig analys, valde vi att utföra vÄr enkÀtundersökning pÄ eleverna bÄde individuellt och parvis. Resultatet av undersökningen förstÀrker redan befintlig forskning pÄ omrÄdet.

Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och beskriva chilenares upplevelser av att Ätervandra till sitt hemland Chile efter att ha varit bosatta i Sverige som flyktingar. Speciellt fokus ligger pÄ mellanmÀnskliga relationer och dess betydelse. Undersökningen syftar till en djupare förstÄelse av upplevelsen om Ätermigration.FrÄgestÀllningar för att uppnÄ syftet Àr: -Vilka anledningar pÄverkar beslutet att Ätervandra?-Vilket stöd anser flyktingen vara viktigt frÄn Sveriges hÄll samt frÄn Chiles hÄll nÀr man ÄtervÀnder och Äter skall integreras i Chile?-Hur upplever den före detta flyktingen mötet med det chilenska samhÀllet nÀr denne Àr tillbaka i sitt hemland samt hur upplevs de mellanmÀnskliga relationerna? Teori: Bubers dialogfilosofi samt begreppet stöd hÀmtat frÄn House studie frÄn 1981. Metod: Studien har en kvalitativ och deduktiv strategi.

This paper aims to explore the reception in Sweden of the work and ideas of neuroscientist Antonio R Damasio, expressed in his four published books. The material used is mainly articled and reviews published in Sweden between 1995 and 2011 regarding Damasio?s books. To analyze the reception, paradigm theories by Kuhn, and Bourdieu?s ideas regarding field, habitus and capital has been used.

The Earths climate is changing at a higher rate, i.e between 1861 and 1994 the annual mean temperature in Scandinavia increased with 0,68Âș C and according to recent climate models the annual mean temperature is likely to rise with another 3Âș C during this century.A warmer climate in many ways is associated with changing conditions for lake ecosystems. An expected higher water temperature and a stronger summer stratification of the water column increases the risk of anoxic conditions at the lake bottom. Thus anoxic conditions are likely to cause a phosphate leakage from the sediment, i.e. a higher internal loading of phosphate.In this project, the extremely warm summer of 2002 has been used as an example for a possible scenario for a future climate. By comparing levels of phosphorus in the summer of 2002 with a ten-year median value, a phosphorus related sensitivity to climate change has been analyzed for 55 Swedish lakes.

LÀroplanerna faststÀlls av regeringen för den obligatoriska skolan, förskolan, fritidshemmen samt de frivilliga skolformerna. Syftet med denna studie Àr dels att studera allmÀnna förÀndringar i lÀroplanerna frÄn 1962, 1969, 1980 samt 1994, men Àven eventuella förÀndringar rörande historieÀmnet. Studien har genomförts med variationsfinnande komparativt litteraturstudium, som var en bra metod dÄ likheter och skillnader har undersökts mellan de fyra lÀroplaner som varit grunden för skolans arbete. UtifrÄn frÄgor om hur den generella utformningen förÀndrats, vilken typ av och hur mycket tid eleverna skall undervisas i historia samt orsaker till varför nya lÀroplaner har tillkommit och om det finns en didaktisk grundtanke i dessa lÀroplaner. Orsakerna till förÀndringarna Àr mÄnga, men en del beror pÄ saker som sker hela tiden i vÄrt samhÀlle.

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

Syftet med denna studie Àr att undersöka skillnader i hur manliga och kvinnliga författare presenteras i lÀromedlet Den levande litteraturen, för att se om det lever upp till lÀroplanens mÄl om att skolan skall förmedla jÀmstÀlldhet. Janssons lÀrobok frÄn 1995 Àr ett vanligt förekommande lÀromedel och passar dÀrför bra för en kvalitativ analys av hur isÀrhÄllandet av mÀn och kvinnor verkstÀlls och vilka normer som tillÀmpas vid bedömningen av författarskapen. Textanalysen Àr inspirerad av Williams studie frÄn 1997 och har Àven Hirdmans teori om genussystemets tvÄ principer som utgÄngspunkt. Resultaten visar att lÀroboken bidrar till att bekrÀfta och förstÀrka dikotomin och hierarkin, det vill sÀga att isÀrhÄlla kvinnor och mÀn och framhÄlla mannen som norm, med vilken kvinnan jÀmförs. Slutsatsen blir att det finns stora skillnader mellan lÀroboken Den levande litteraturen och lÀroplanens mÄl om att förmedla jÀmstÀlldhet och lÄta undervisningen spegla bÄde manliga och kvinnliga perspektiv..

Syftet med denna studie var att fÄ mer kunskap om kvinnor som aktivt har deltagit i krig, hur det har pÄverkat deras dagliga liv, deras identitetsupplevelse och deras anpassning i det eritreanska samt i det svenska samhÀllet. Ett ytterligare syfte var att fÄ mer kunskap om vilka hanteringsstrategier kvinnorna anvÀnder sig av för att leva ett normalt liv. I studien ingick sju kvinnor. En av undersökningsdeltagarna hade diagnosen Posttraumatisk stressyndrom. Data samlades in med hjÀlp av halvstrukturerade intervjuer och bearbetades utifrÄn deduktivt och induktiv tematisk analys.

Syfte: Denna studies syfte Àr att beskriva förtroendets roll i lÄngsiktiga affÀrsrelationer mellan företag inom automationsindustribranschen. Betydelsen av ett starkare/svagare förtroende beskrivs och detta görs utifrÄn automationsföretagens perspektiv.Metod: Teorin grundar sig frÀmst pÄ Morgan och Hunts (1994) trust & commitment theory, dÀr förtroende och relationsÄtagande beskrivs som förutsÀttningar för lÄngsiktiga b2b relationer. För att kunna testa hypoteserna, samt besvara syftet genomfördes en kvantitativ undersökning i form av en enkÀtundersökning med 251 deltagande företagskontakter.Resultat: Förtroende och relationsÄtagande Àr förutsÀttningar för lÄngsiktiga B2B relationer, vilket Àr en fördel för automationsföretag. En viss nivÄ av osÀkerhet behövs för att förtroende ska kunna existera i lÄngsiktiga affÀrsrelationer mellan automationsföretag.Nyckelord: Förtroende, RelationsÄtagande, OsÀkerhet, LÄngsiktiga affÀrsrelationer, Business-to-business..

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur media anvÀnds i det retoriska spelet, dÄ inblandade aktörer försöker pÄverka legitimiteten av ett internationellt företagsförvÀrv. För att studera detta avser vi göra en medieanalys av legitimerings- och illegitimeringsförsök gÀllande affÀren mellan Skandia och Old Mutual. Vi kommer att analysera framstÀllningen av affÀren i svensk media under perioden maj 2005 till mars 2006 med hjÀlp av Suddaby och Greenwoods (2005) retoriska strategier, Elsbachs (1994) studie av verbala stÀllningstaganden och Kostova och Zaheers (1999) teori om legitimitetsproblem för det multinationella företaget. Argumentationen för att pÄverka legitimiteten handlade bland annat om budnivÄn, förflyttning av kapital ut frÄn Sverige, affÀrens industriella logik och Skandiastyrelsens oenighet. VÄra resultat tyder pÄ att illegitimeringsförsöken frÀmst bestod av en normbaserad eller historisk retorik tillsammans med en institutionell vokabulÀr.

When Sweden acceded to the European Union in 1995 the term social economy was introduced to the Swedish context, gradually replacing the term civil society. This replacement can be seen as an indicator of a changing meaning of what the concept of civil society used to stand for.The aim of this essay is to study if it is possible to identify changing perceptions of the role of civil society for democracy in Sweden in government bills between 2002 and 2008, and, if so, what effect does this have on the delineation between the civil society and the government.An analytical model is proposed consisting of two dimensions which both capture the roles of civil society for democracy and the model examines how those roles relate to the government.The conclusion is that the government still sees the main function of civil society as a democratic school and a change agent for democracy. However, there is strong evidence to suggest that the civil society is increasingly regarded as more of a welfare producer than a fosterer of democracy..

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀroböckernas berÀttelser levde upp till den normativa demokratisyn som formuleras i LPO 94 och om berÀttelsen om det moderna Sveriges framvÀxt kan tillskrivas ett vÀrde för alla elever. Undersökningen bygger pÄ en kvalitativ lÀromedelsanalys av tre vanligt förekommande lÀroböcker i historia för grundskolans senare del. Vi har i lÀroböckerna fokuserat pÄ berÀttelser om det moderna Sveriges framvÀxt som kan kopplas till begrepp som demokrati, rÀttigheter, solidaritet och jÀmstÀlldhet. UtifrÄn lÀroböckerna, LPO 94 och aktuell forskning har vi diskuterat huruvida den historiska framstÀllningen av det moderna Sveriges framvÀxt kan tillskrivas ett allmÀngiltigt vÀrde. Undersökningens resultat visade att lÀroböckerna förmedlade en historia som tydligt gick att hÀrleda till lÀroplanen.

Undersökningen behandlar barn som vÀxer upp i missbrukarhem. Vi har valt att undersöka vilka faktorer i arv och miljö som kan leda till att barn i missbrukarhem följer eller bryter förÀldrarnas mönster, med utgÄngspunkt i tidigare forskning, observation samt intervjuer med fyra vuxna personer. Anonyma Alkoholister kontaktades för att hitta frivilliga intervjupersoner, dÀr vÄrt krav var att de skulle ha vÀxt upp i ett missbrukarhem. Informanternas svar har jÀmförts med andra forskare som till exempel Bengtsson och Gavelin (2004) och Hansen (1995). I resultatbearbetningen har det framkommit likheter eller olikheter mellan informanterna.  Resultatet visar att det finns ett socialt arv, dÀr barnen har sett och lÀrt sig sina förÀldrars skÀl till att dricka och deras dryckesmönster.NÄgra barn har dock pÄ olika sÀtt lyckats ta sig ur dessa riskbeteenden.