Denna uppsats berör hÄllbar utveckling och framförallt företags redovisning av detta externt. Begreppet nÀmndes första gÄngen av Brundtlandkommissionen, vilken skapades av FN Är 1983, och definieras som ?en utveckling som tillfredstÀller dagens behov utan att Àventyra kommande generationers möjligheter att tillfredstÀlla sina behov?. Miljöredovisning var det som först vann acceptans hos företagen, men idag rapporteras Àven ekonomiskt och socialt ansvar.VÄr studie har frÀmst fokuserats kring frÄgan om det finns nÄgon skillnad i vad olika branscher vÀljer att presentera i sina hÄllbarhetsredovisningar samt vilka orsaker som ligger bakom detta. Dessa frÄgor har sitt ursprung i att kritik riktats emot att rapporteringen Àr frivillig, eftersom detta leder till att företagen fritt kan vÀlja innehÄll i hÄllbarhetsredovisningen.

År 1983 blev kravet om revisionsplikt lagstadgat för samtliga aktiebolag i Sverige. Motivet bakom revisionspliktens införande var möjligheterna att kunna motverka ekonomisk brottslighet i smĂ„ bolag. Idag Ă„tgörs ingen skillnad mellan revisionen i smĂ„ och stora aktiebolag, och Sverige utgör dĂ€rmed ett av de fĂ„tal lĂ€nder som inte valt att utnyttja den möjlighet att undanta smĂ„ bolag frĂ„n revisionsplikten som framgĂ„r av EU:s fjĂ€rde bolagsrĂ€ttsliga direktiv. Dock har debatten nu vĂ€ckts till liv och gĂ„r pĂ„ högvarv huruvida det Ă€r motiverat att försvara revisionsplikten i dessa bolag. Systemet i Sverige Ă€r uppbyggt pĂ„ lagar och regler, dĂ€r revisionen fungerar som ett kontrollverktyg för att sĂ€kerstĂ€lla att dessa efterlevs.

De flesta byggnadsmaterialen avger mer eller mindre emissioner. Deras koncentration minskar med tiden om materialens yta ventileras. DÀrför Àr emissioner frÄn byggnadsmaterial sÀllan ett problem utomhus. DÀremot hÀnder det ibland att mÀnniskor fÄr hÀlsobesvÀr som hosta, huvudvÀrk och irritation i ögon och hals nÀr de vistas inomhus och speciellt i Àldre byggnader.PÄ 60- och 70-talet anvÀndes mÄnga nya byggnadsmaterial som inte hade testats innan. Dessa obeprövade material fick omfattande anvÀndning under miljonprogrammet dÄ fokus lÄg pÄ att bygga snabbt och effektivt och inte pÄ att anvÀnda sÀkra och beprövade material.

En allt större del av Sveriges hÀstar utfodras i dag med inplastat vallfoder. Inplastat vallfoder som ges till hÀstar har ofta relativt hög torrsubstanshalt och benÀmns vanligen hösilage. I hösilaget bildas ingen eller en mindre mÀngd mjölksyra Àn i vÄtare ensilage, och det i sin tur innebÀr att pH-sÀnkningen blir mindre eller uteblir, och att relativt höga halter restsocker (WSC, water soluble carbohydrates) finns kvar i fodret vid öppning av balen. Detta kan gynna mikroorganismer som jÀstsvampar, vilket kan leda till en kort aerob lagringsstabilitet. Det Àr ett problem eftersom ungefÀr 75 % av Sveriges hÀstar inhyses i stall med bara 1 till 4 hÀstar (Persson, 2005), vilket medför att en öppnad hösilagebal i mÄnga fall inte gÄr Ät snabbare Àn den aeroba förskÀmningen framskrider.

Fonogramsavtalet Ă€r ett avtal som sluts mellan en artist och ett skivbolag dĂ€r artisten överlĂ„ter exploateringsrĂ€tten till sitt framförande till skivbolaget för en ersĂ€ttning. Detta avtal grundar sig pĂ„ de rĂ€ttigheter som upphovsrĂ€ttslagen ger en artist och pĂ„ avtalsrĂ€tt, men hur dessa avtal bör utformas i praktiken Ă€r till stor del upp till de bĂ„da parterna (Stannow, Åkerberg, Hillerström 2002). Friheten kring utformandet Ă€r med andra ord stor vilket borde resultera i mĂ„nga kreativa sĂ€tt att lösa denna frĂ„ga. Varje artist Ă€r unik i frĂ„ga om musikalisk genre vilket pĂ„verkar det sĂ€tt som denna artist bör presenteras pĂ„ marknaden. Dessutom Ă€r varje skivbolag unikt i sitt sĂ€tt att arbeta samt i frĂ„ga om resurser och kompetens.

Kristina Lugn debuterade 1972 med diktsamlingen Om jag inte och fick sitt genombrott 1983 med samlingen Bekantskap önskas med Àldre bildad herre. DÀremellan gavs samlingarna Till min man, om han kunde lÀsa (1976), Döda honom! (1978), Om ni hör ett skott... (1979) och Percy Wennerfors (1982) ut. Efter genombrottsdiktsamlingen kom Hundstunden (1989) och slutligen Hej dÄ ha det sÄ bra! (2003). Hon har Àven skrivit flera dramatiska verk och driver sedan 1997 teatern Brunnsgatan 4 i Stockholm.

Det hÀr examensarbetet pÄ 30 hp Àr utfört vid institutionen för stad och land, SLU Ultuna. Examensarbetet handlar om Oppeby torg i Nyköping för vilket jag har tagit fram ett program. Ett program innehÄller rÄd och riktlinjer för hur en miljö kan utvecklas och kan anvÀndas som underlag vid en eventuell upprustning av torget. Syftet med examensarbetet Àr att ta fram ett program för Oppeby torg i Nyköping. UtgÄngspunkten har varit en förfrÄgan frÄn Tekniska divisionen, Nyköpings kommun.