Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken påverkan ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten kommer att innebära för revisionsbyråer, redovisningsbyråer, banker, Skatteverket och även till viss del ur företagens synvinkel. För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer av semistrukturerad karaktär med revisorer, redovisningskonsulter, banker, SME och Skatteverket. Vi har under studiens gång inspirerats av grounded theory och vi har även tagit del av både litteratur och debattartiklar inom området. I teoriavsnittet har vi presenterat revisorns uppgifter samt revisionens betydelse. Vi har även presenterat revisionsplikten och hur ett avskaffande skulle kunna påverka olika intressenter.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Syftet med vår uppsats är att beskriva de konsekvenser för värdering och redovisning av goodwill som införandet av IFRS 3 medför. Ytterliggare en aspekt med uppsatsen är att försöka skapa förståelse för hur efterlevnaden av IASB:s föreställningsram påverkas av det nya regelverket. Vi har utgått ifrån ett induktivt angreppssätt och använt oss av den kvalitativa datainsamlingsmetoden. För att få fram lämplig empiri har vi gjort ett antal intervjuer med företag och revisorer, dels personliga och dels en telefonintervju. Vi behandlar värderingen av goodwill och använder oss därför av den tidigare lagen och den nyinförda lagen som referensram.

Syftet med examensarbetet är att identifiera egenskaper som förklarar en revisors prestation. Denna fråga är relevant eftersom många revisorer avbryter sin tjänst tidigt i karriären för andra lovande tjänster. För att uppnå syftet har en modell utvecklats som sedan testats empiriskt. Fyra egenskaper har identifierats till vad som förväntas driva prestation hos en revisorskandidat tidigt i sin karriär. Enkäter skickades ut till 2036 revisioner och 200 kompletta svar erhölls.

I spåren av många företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbättras för att hålla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstått om vilken effekt revisionsbyråns uppdragstid och storlek har på revisionskvaliteten och om byrårotation skulle lösa problemen som är förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmåga att upptäcka och utfärda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget går i konkurs. Därigenom är det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyråns uppdragstid och storlek påverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberättelser visar att revisionsuppdrag på kort och lång uppdragstid har utfärdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att studera de skillnader som finns mellan nuvarande regelverk och K2 och utforska vilka konsekvenser det kan få till vad gäller rättvisande bild av ett företags ställning och resultat. Metod: Det metodiska angreppssättet som jag valt att använda mig av i denna studie är kvalitativ metod. Detta genom att jag utfört intervjuer med ett antal kvalificerade revisorer på Öhrlings Pricewaterhouse Coopers kontor i Bollnäs. Då mitt syfte med studien inte är att mäta eller generalisera resultatet utan snarare att få en djupare förståelse kring revisorernas åsikter kring K2-regelverket är min bedömning att den kvalitativa metoden är den mest ändamålsenliga. Den information som jag tagit del av har jag därefter jämfört med andra regelverk som finns avseende redovisning för mindre företag i Sverige. Med detta som bakgrund har jag sedan analyserat resultaten och dragit egna slutsatser. Resultat & slutsats: Studien visar att samtliga respondenter är tveksamma till flera delar av regelverket och ställer sig frågande till huruvida regelverket egentligen leder till några förenklingar i praktiken.

Syfte: Syftet är att undersöka vad som påverkar att småbolag försätts i konkurs utifrån en revisors perspektiv.Metod: Vi har genomfört tio intervjuer med revisorer samt inhämtat data från Bolagsverket.Slutsats: I denna studie har vi kommit fram till att det som framför allt påverkar att småbolag går i konkurs är att de likvida medlen tar slut och att detta uppmärksammas i ett för sent skede. Dessutom är kunskap en viktig variabel. Vi kan däremot inte konstatera att avskaffandet av revisionsplikten för småbolag har inneburit fler konkurser. Vi kan inte heller konstatera att sänkningen av aktiekapitalkravet har någon inverkan på antalet konkurser för småbolag.Uppsatsens bidrag: Denna studie har bidragit med en ny konkursmodell som är applicerbar för småbolag, studien har även lyft fram revisorns roll i samband med konkurser.Vidare forskning: Förslag på vidare forskning är att genomföra samma studie men utifrån andra yrkesrollers perspektiv. Det vore även intressant att forska kring vilken yrkesroll som är mest lämpad att hantera konkurser i framtiden. .

Bakgrund och problem: Diskussionen om revisionsplikten har pågått i många år och åsikterna har varit delade. 2008 ska således en utredning om revisionspliktens framtid presenteras. Då flera studier har gjorts i ämnet har författarna valt att göra en litteraturstudie för att få på sätt få en bra bild av vad samtliga intressenter tycker.Syfte: Syftet är att få en övergripande bild av hur de som påverkas av ett avskaffande av revisionsplikten ställer sig till slopandet och vilka effekter de tror att avskaffandet ska få för just dem.Metod: Tillvägagångssättet har bestått av att studera intervjuer från uppsatser med ordet ?revisionsplikt?. Av 86 olika uppsatser har de enligt författarna 30 mest relevanta uppsatserna använts.

För att revisorn på ett självständigt och opartiskt sätt ska kunna utföra en trovärdig granskning krävs att han är oberoende i förhållande till revisionsklienten och att han har den kompetens som krävs. Revisorn kan utöver granskningen även ge fristående rådgivning till revisionsklienten. Detta har på senare år diskuterats intensivt, då många anser att det inte går att kombinera rollerna som granskare och rådgivare utan att oberoendet riskeras. Vi testade olika faktorer som vi tror påverkar revisorn i hans/hennes rådgivning och utgick från en modell när vi testade faktorerna. Vi skapade hypoteser som vi testade med hjälp av en enkätundersökning som vände sig till kvalificerade revisorer.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på om några av revisionsbyråerna i Gävle anser att det nya lagförslaget, om att avskaffa revisionsplikten från och med år 2010 för små aktiebolag, på något sätt kommer att påverka dem och i så fall på vilket sätt. Vårt syfte är även att ta reda på om revisionsbyråerna på något sätt kommer att förändra sin verksamhet om revisionsplikten avskaffas och i så fall på vilket sätt.  Vi har utgått från den kvalitativa metoden i denna uppsats och har utfört muntliga intervjuer med respondenter från ett antal olika revisionsbyråer. Materialet vi fått fram har sedan sammanställts i löpande text, analyserats genom att vi jämfört empirin med den teoretiska referensramen och har till sist resulterat i våra egna slutsatser.  De resultat vi observerat i denna studie är bland annat att revisorer i Gävle inte verkar oroliga inför en oviss framtid. De ser fram emot ett avskaffande av revisionsplikten och har redan börjat förbereda sig inom verksamheten på vad denna förändring kan komma att leda till vad gäller nya typer av uppdrag..

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken betydelseanmälningsplikten har för förhållandet mellan revisor ochklient, samt vilka konsekvenser förändringarna avanmälningsplikten skulle kunna få på den ekonomiskabrottsligheten.För att uppnå syftet har vi valt att göra personliga intervjuerav semistrukturerad karaktär med revisorer, Ekobrottsmyndigheten, företag och Skatteverket. Vi harunder studiens gång inspirerats av grundad teori samt tagitdel av relevant litteratur inom området.I teoriavsnittet har vi redogjort för ekonomisk brottslighetoch dess innebörd. Vi har även presenterat revisornsuppgifter samt anmälningspliktens utformande.Förväntningsgapet och förtroende är också centrala avsnitti kapitlet.Empirin utgörs av de svar och åsikter som vårarespondenter delgivit oss, med viss koppling tilllitteraturgenomgången.Våra slutsatser är att anmälningsplikten, som den ser ut idag, inte har någon vidare brottsförebyggande effekt. Snarare är det revisionen i sig som har detta. Därmed borde förändringar av anmälningsplikten inte få någon större effekt..

ProblembakgrundDen 1 januari 2005 lagstadgades det om att alla börsbolag inom EU skulle följa IASB standarder vilket innebar en förändring vid värdering av förvaltningsfastigheter. Bolagen fick då möjlighet att värdera tillgången till värkligt värde. Konsekvenserna av det har blivit att det uppstått felvärderingar som omtalats mycket i media och revisorns arbete och ansvar har ifrågasatts. Vi kommer att se närmare på revisorernas syn på värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40.Syfte Syftet med uppsatsen är att ta reda på revisorers tankar om värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter enligt IAS 40 och om de anser att det ger en rättvisande bild.MetodVi har valt att inleda med litteraturstudier kring ämnet för att sedan genomföra intervjuer med revisorer kunniga inom ämnet.ResultatRevisorerna vi intervjuade ansåg att värdering till verkligt värde av förvaltningsfastigheter ger en relativt rättvisande bild. Metoden ansågs dock vara relativt komplicerad och komplex.

Uppsatsen har till syfte att beskriva och analysera vilken funktion förvaltningsrevisionen fyller i aktiemarknadsbolag som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning, samt ge förslag på hur förvaltningsrevisionen bör förändras i dessa bolag. Uppsatsen är till största del deduktiv då den tar sin utgångspunkt i teorier. Vidare grundas uppsatsen på en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med revisorer och institutionella ägare. Den teoretiska referensramen utgörs av en egen analysmodell som tar sin utgångspunkt i agent- och principalteorin samt förtroendeteori och institutionell teori. Revisorernas och de institutionella ägarnas svar har beskrivits och analyserats utifrån fyra områden, nämligen förvaltningsrevisionens innehåll, behovet av förvaltningsrevision, den svenska bolagskodens påverkan på förvaltningsrevisionen och förvaltningsrevisionens framtid.

Syftet med studien är att förstå revisorers attityder och resonemang kring marknadsföringen av revisionstjänster.Studien utgår ifrån en abduktiv ansats och kvalitativa metoder i form av personliga intervjuer har genomförts.Studiens teoretiska referensram innefattar teorier och centrala begrepp utifrån vetenskapliga artiklar. Begrepp som behandlas är profession, attityder och revisorers användning av marknadsföring.Det empiriska materialet är insamlat genom åtta intervjuer med revisorer runt om i Skåne. Huvudsakligen har attityder och resonemang kring marknadsföring, förändring av marknadsföring, marknadsföringsmetoder och kundrelationer jämförts och analyserats.Studiens empiriska analys visade att respondenterna refererar olika till begreppet marknadsföring, vilket kan anses vara en anledning till de positiva respektive neutrala attityderna. Dessutom iakttogs skilda attityder gentemot marknadsföring beroende på revisionsbyråns storlek. Respondenter från större byråer hade mer positiva attityder i förhållande till respondenter från små byråer..

Från och med 2005 blir det obligatoriskt för alla börsnoterade bolag i Sverige att tillämpa IAS-baserad koncernredovisning. En del i den nya redovisningen blir att företagen ska redovisa segmenterad information, där företagets redovisningsenheter ska delas in i primära och sekundära segment, baserade på antingen rörelsegrenar eller geografiska områden. Redovisningsrådets rekommendation nr 25 (RR 25) reglerar vilka faktorer i företagen som ska ligga till grund för indelningen. Det ena delsyftet med uppsatsen är att lokalisera de faktorer som ska ligga till grund för segmentindelningen i gruppen enproduktföretag. Anledningen är att rekommendationen inte tar hänsyn till enproduktföretag.