Syftet med denna studie är att kartlägga revisorns betydelse för den lagstadgade kvalitén imikroföretags årsredovisningar. Vidare ska studien utveckla och testa en modell, för attbedöma kvalité i årsredovisningar för mikroföretag. Kvalité i årsredovisningar kan bedömassom kvalitativ eller kvantitativ. Kvalitativ kvalité kännetecknas av de kvalitativaegenskaperna från Financial Accounting Standards Board och International AccountingStandards Board. Den kvantitativa kvalitén fokuserar på fullständighet i årsredovisningenenligt rådande lag.

Syftet är att analysera om den obligatoriska miljöinformationen är använd av intressentgrupperna ? kreditgivare, placerare och försäkringsbolag, samt att diskutera informationens användbarhet. Vårt metod bygger på en övervägande induktiv ansats eftersom det inte finns någon teori som uttryckligen behandlar vårt problemområde. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metod och har inhämtat information till vår uppsats genom att intervjua placerare, kreditgivare, försäkringsbolag, kommun, länsstyrelse och revisorer. Det har tydligt framkommit att kunskapen om den obligatoriska miljöredovisningen är låg hos målgruppen.

Under de senaste åren har flertalet stämningar riktade mot revisionsbyråer fått medialt utrymme. I media och i den akademiska debatten framkommer olika anledningar till varför revisorn har blivit stämd, vilka kan kopplas till teorier inom revision och den problematik som är knuten till yrket. Syftet med denna uppsats är att utreda hur revisionsprofessionen i Sverige förklarar att revisorn blir stämd. I den teoretiska referensramen har vi med teori om revisionsmisslyckande, förväntningsgapet samt försäkringshypotesen. Tillsammans bildar dessa teorier en analysmodell som vi har utgått från vid insamling och analys av empirin.

För att kunna tillhandahålla god vård krävs att både vårdpersonal och patienter känner sig trygga i sin relation och kan kommunicera på ett meningsfullt sätt. De flesta anmälningar som Socialstyrelsen får ta emot varje år handlar om patienter som inte är nöjda med vårdpersonalens bemötande och kommunikation. Tidigare forskning visar att det är viktigt med en kunnig och kompetent tolk för att kunna kommunicera tillfredsställande med patienter som inte talar eller förstår svenska flytande. På vilket sätt påverkas vårdrelationen mellan distriktssköterska och patient av att en tolk finns med i mötet? Är det nödvändigt för att bygga upp en fungerande vårdrelation eller är det tvärtom så att möjligheten att få en god vårdrelation störs?Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskors upplevelser av hur vårdrelationen påverkas vid användande av tolk.

Studien uppmärksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt då tillväxt råder på den elektroniska marknaden, väljer att lägga ner den elektroniska försäljningskanalen, för att istället satsa på den fysiska försäljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat på att företag bör vara verksamma genom kombinerade försäljningskanaler, fysisk försäljning och elektronisk handel, för att nå framgång. Därmed har de inte haft fokus på att företag slutar driva kombinerade försäljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjälp av en intervju och sekundärdata, påvisas att forskare hittills inte beaktat väsentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgångsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försäljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel påvisas.

För att skapa en effektiv och konkurrenskraftig kapitalmarknad har Europeiska Unionen beslutat om en gemensam redovisningsstandard som trädde i kraft år 2005. IAS 39 är en standard för redovisning och värdering av finansiella instrument. Enligt denna ska finansiella instrument värderas till verkligt värde och värdeförändringar ska påverka det redovisade resultatet eller eget kapital. Syftet med denna uppsats är att undersöka om IAS 39 har skapat en mer rättvisande bild av företagets finansiella ställning till dess intressenter samt hur revisorernas arbetssätt har anpassats. Efter den empiriska undersökningen bestående av fyra intervjuer med revisorer kan uppsatsförfattarna konstatera att det föreligger delade meningar huruvida en mer rättvisande bild har skapats.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

In recent years the interest for ethics has increased exponentially. It has become more and more common with the ethic rules and guiding of principles within the business world, both in companies and in different professional groups. Auditors face difficulties and have to deal with different ethical problems where ethics and morality is taken up. It is important that accountants can react in a legal and correct manner. To become an accountant a person should have gone through college or university where the schools have some responsibility to provide the student with basic ethics course for a accounting education.The main aim with our paper is based on the theories of Lawrence Kohlberg about ethical development investigation potential differences in the ethical reasoning among student who are in first or last year of the studies with orientation in accounting.

Från den 1 januari 2013 är det obligatoriskt för börsnoterade företag som värderar sina tillgångar till verkligt värde att använda sig av IFRS 13. Tidigare studier angående hur organisationer anpassar sig till införandet av en ny redovisningsstandard är något som saknas. Detta trots att en sådan förändring är av betydelse för företagets ekonomistyrningssystem, vilket i sin tur är en viktig del av företagets organisation. Utifrån den tidiga institutionella teorin har denna studie sökt förklara hur organisationer anpassar sig till en ny redovisningsstandard med avseende på relationen mellan en extern redovisningsstandard och interna regler och rutiner. Studien har utförts genom att studera hur svenska fastighetsbolag har anpassat sig till införandet av IFRS 13, vilket har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer.

Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka om det kommer att ske en förskjutning mellan redovisningskonsulternas och revisorernas arbetsuppgifter i och med avskaffandet av revisionsplikten.Vi har valt en kvalitativ ansats till vår studie, där utgångspunkten främst har varit djupgående intervjuer med revisorer och redovisningskonsulter på Grant Thornton, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, mindre revisionsbyrå, mindre redovisningsbyrå samt branschorganisation Svenska redovisningskonsulternas förbund (SRF). Det kommer att ske en förskjutning av båda yrkesrollerna men det är ännu ovisst i vilken grad det kommer att ske.Det är i dagsläget oklart vilka alternativ till revision som kommer att komma och en intressant studie skulle vara att göra en liknande undersökning när man vet alternativen till revisionen.Denna uppsats bidrar till en ökad förståelse för yrkeskategorierna revisor/redovisningskonsult och deras nuvarande och framtida yrkesroller. Uppsatsen bidrar även till att ge en bild av den framtida konkurrensen och hur byråerna och SRF förbereder sig inför avskaffandet av revisionsplikten..

Under den senaste tiden har en diskussion uppkommit om hur revisorer bedömer och formulerar fortlevnadsvarningar i årsredovisningen. Begreppet fortlevnadsvarning är till för att informera om tveksamheter påträffats gällande ett företags möjligheter till att fortsätta bedriva verksamheten. Den tidigare forskningen på området har haft som utgångspunkt att belysa och kvantifiera utfallen av fortlevnadsvarningar, vilket har visat på en avvikelse där tillförlitligheten borde ifrågasättas. Användandet av fortlevnadsvarningar borde belysas då årsredovisningens primära uppgift är att förse intressenter med betydelsefull och användbar information. Undersökningens syfte är att skapa insikt om och förståelse för hur företagsanalytiker använder sig av årsredovisningen och om fortlevnadsvarning är av betydelse vid kreditbedömning.

Människor har alltid och kommer alltid att kontrollera varandra. En del av byggandet av god intern kontroll i företag har inneburit ökad reglering i form av ramverk och lagar i många länder, vilket har medfört högre krav på företags interna kontroll jämfört med tidigare. Ett ramverk som fått stor spridning och internationellt erkännande är COSO-ramverket Internal control ? Integrated Framework. Under de senaste decennierna har det växt fram ett behov hos revisionsföretag att internt utforma funktioner som kvalitetssäkrar de tjänster de säljer.

Syftet med uppsatsen är dels att klarlägga hur förväntningsgapet mellan revisorerna och mikroföretagen ser ut idag, och dels att identifiera faktorer som kan minska gapet. Vid undersökningen har vi använt oss av ett deduktivt angreppssätt. För datainsamlingen har vi använt oss av både kvalitativa och kvantitativa metoder. Vårt praktiska bidrag visar att ansvarsförhållandet mellan revisor och klient är grundligt missförstått av mikorföretagen. Normgivares försök att reducera detta genom upprättande av uppdragsbrev och liknande dokument tycks inte påverka förväntningsgapet.

Förväntningsgapet inom revisionen är en sedan länge identifierad problematik för revisorer och revisionsbyråer. Ett förväntningsgap uppstår då beställaren av en revisionstjänst har en uppfattning av vad som ska innefattas i tjänsten vilken inte stämmer överrens med vad revisorn menar är dennes jobb. Uppsatsens syfte är att beskriva mikroföretagares syn på förväntningsgap utifrån deras relation med sin revisor och sedan analysera om det finns indikationer på ett samband mellan ett upplevt eller icke upplevt förväntningsgap och mikroföretagares inställning till frivillig revision.För att uppfylla uppsatsens syfte har vi intervjuat fem stycken mikroföretagare. Resultatet visar att ingen av de intervjuade mikroföretagarna upplever något förväntningsgap i deras relation till sin revisor. Vi analyserar och presenterar tänkbara anledningar till det obefintliga förväntningsgapet.

På senare år har det varit många skandaler exempelvis Enron och Worldcom vilka skakat den finansiella marknaden. Den gemensamma nämnaren var revisorer vilka ej varit oberoende i sitt agerande mot företagen och intressenterna. Dessa skandaler har lett till en ökad diskussion om revisorsyrket samt vad som påverkar revisorernas oberoende. Då intressenterna är beroende av att informationen är kvalitetssäkrad av revisorerna har dessa felaktigheter slagit hårt mot dem som grupp.I Sverige skall revisorer följa de lagar och regler som gäller för aktiebolag i samband med en revision. En av dessa regler är uttalandet om ett företags fortsatta drift, vilket påvisas i samband med revisionsberättelsen.