The travel agencies exist on a market that is distinguished by increasing competition. A majority of the travel agencies offer different services that all satisfie the same customer need. However,one major difference in the market aspect is the service quality, this making it an important mean of competition. There are several acknowledged methods of measurement when it comes to service quality and it is important to use an instrument that takes into consideration the fact that charter tours is a complex merger of several services. The purpose of this essay is to establish if the SERVQUAL method is a suitable instrument for measuring service quality in the travelindustry.

Syfte: Vi vill genom vår studie analysera de undersökningar som utförts av Linköpings kommun och Skolverket med hjälp av SERVQUAL ? modellen och Grönroos totalkvalitetsmodell som båda mäter kvalitet. Vi vill även jämföra de båda kvalitetsundersökningarnas syn på kvalitet samt hur de ser på eleven ur ett kundperspektiv. Vi vill studera om undersökningarna mäter totalkvalitet eller om de likt vi tror snarare mäter teknisk kvalitet.Frågeställningar:Är synen på vad som är kvalitet liknande mellan Skolverkets undersökningar och Linköping kommuns undersökningar?Motsvarar kvalitetsbilden/bilderna den som beskrivs i EUPAN ? rapporten dvs.

Denna studie syftar till att undersöka vad som påverkar Drömer Selecteds kunders uppfattning av tjänstekvalitet vid köp av den erbjudna tjänsten. Undersökningen har genomförts med hjälp av tjänstekvalitetsmodellen SERVQUAL, utformad av Parasuraman et al. och primärdata har samlats in genom intervjuer med Magnus Drömer, ägare till Drömer Selected, samt med fyra av företagets befintliga kunder. En jämförelse mellan vad kunden förväntar sig av förstklassiga klädföretag och vad de sedan upplever att Drömer Selected levererar görs i undersökningen och beskrivs sedan i empirin. Data har sedan analyserats genom en sammanfogning mellan SERVQUAL-modellens fem dimensioner och Grönroos? modell för upplevd tjänstekvalitet.

Syfte ? Syftet med denna studie är att mäta förväntningar och behov hos deltagare vid ett kommande idrottsevent i Sverige, Öppna Svenska Mästerskapen Triathlon ? långdistans (SM).Design/metod/tillvägagångssätt ? Mätningen utfördes med hjälp utav två mätinstrument, SERVQUAL för att mäta deltagarnas förväntningar och Kano för att mäta deltagarnas behov. En webbenkät utformades där 103 respondenter svarade.Resultat ? Studiens resultat påvisar ett övervägande högt värde av servicekvalitet vid tidigare triathlonevenemang men även höga förväntningar på det kommande tävlingsevenemanget (SM). Resultatet visar därtill att determinanterna materiella ting, tjänstvillighet och empati summerande kan ses som outtalade behov och därav som attraktiva kvaliteter.

The purpose of this study is to analyze and evaluate the suitability of the three instruments SERVQUAL, SERVPERF and Zone of tolerance to measure service quality, from the respondents' perspective. This study has been carried out by a quantitative method in which respondents answered three questionnaires, which was based on the three instruments. The SERVQUAL instrument is a revised version based on criticism by Carman (1990). It is based on the five dimensions; reliability, responsiveness, assurance, empathy and tangibility, with 22 items in which each dimension is associated with a number of items. SERVPERF is the instrument most similar to SERVQUAL and is also composed of the same five dimensions.

This thesis attempts to clarify the impact of cultural differenceson customer expectations of service level. Furthermore, wewant to determine whether or not expectations of service differenough to be quantifiable between two countries, Sweden andthe US, mostly regarded as similar in business practices. The conclusion showed that higher ratings on four of Hofstede?s five cultural indexes were associated with higher customer service expectations overall, and in all four SERVQUAL dimensions. This research contributes to retail internationalization and customer expectations theory.

Fastighetsmäklaryrket och fastighetsmäklartjänsten debatteras ofta, både i media och privat, en anledning till detta kan vara att bostadsaffären är en av de största affärer som görs under ens livstid. I denna uppsats vill författarna belysa den rådande uppfattningen om fastighetsmäklare och fastighetsmäklaryrket i Uppsala samt att söka påvisa var utrymme finns för en förbättring av kundens upplevda tjänstekvalitet. En undersökning av vilka förväntningar som människor har på fastighetsmäklare, vilken tjänstekvalitet som har upplevts, samt vad fastighetsmäklare tror om människors förväntningar, har genomförts.För att svara på frågorna ställda i problemformuleringen använde sig författarna av modellen SERVQUAL-P, med en komplettering från modellen RESERV, som påvisar gap mellan upplevd och förväntad tjänstekvalitet samt mellan kundernas förväntningar på tjänsten och tjänsteutövarens tro om vad som förväntas. För att illustrera olika förväntningsgap används en gapmodell som är bunden till SERVQUAL-P.Utöver insamling av sekundärdata, insamlades också primärdata via en enkätundersökning riktad till potentiella kunder och de som tidigare hade varit i kontakt med fastighetsmäklare, samt en motsvarande enkätundersökning riktad till fastighetsmäklare.Undersökningen resulterade i små SERVQUAL-P-gap som tyder på att förväntningarna på fastighetsmäklartjänsten till stor grad motsvaras av upplevelserna och att inga större kriser finns att se för fastighetsmäklartjänsten i Uppsala. Rekommendationer som ges bör därför mer ses som en vägledning för framtiden än som problem som måste åtgärdas.

Syftet med denna studie är att undersöka vad i kundupplevelsen uppdragsgivarna anser bidra till ett ökat kundvärde och om detta påverkar valet av fastighetsmäklare. En teoretisk referensram grundat på bidragande faktorer för kundvärde presenteras inledningsvis. Detta framkommer först genom det inledande kundmötet. Den upplevda kvalitéten och relationen mynnar samman till uppdragsgivarens upplevelse, vilket leder fram till kundvärdet. Teorin beträffande SERVQUAL har nyttjats för att differentiera dessa delar.

Vårt syfte med denna uppsats är att utröna hur den personliga servicen mellan kund och näringsidkare, i ett mindre klädföretag inom konfektionsbranschen, kommer att se ut i framtiden. Med personlig service menar vi hur säljpersonalen arbetar utifrån SERVQUAL-modellens fem dimensioner för att skapa en bättre kundrelation. Vi har valt att undersöka vårt ämne genom att intervjua sex personer som arbetar som säljare. Vi vill därigenom se vad människor som är verksamma inom branschen har för framtidsvisioner. Deras åsikter kommer vi analysera med hjälp av vetenskaplig litteratur och artiklar som antingen kommer att stödja, dementera eller addera nya aspekter till säljarnas synvinklar.

I dagens samhälle är det allt viktigare för företag att behålla sina existerande kunder då konkurrensen blir allt hårdare. Detta medför att företag försöker vidta åtgärder för att vårda relationer med sina kunder. Detta problem är även högst relevant inom IT-branschen. Inom IT-branschen är det vanligt att arbeta agilt i IT-projekt. Vår samarbetspartner har sett ett ökat behov av att mäta servicekvalitet på ett återkommande sätt inom IT-projekt, detta för att mäta relevanta variabler som sträcker sig utanför kravspecifikationen.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka vad företag bör investera i för att öka köpbenägenheten hos kunden. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka vilka butikschefernas upplevda problem med franchisingkonceptet är vid investeringar i butikerna. Metod: I uppsatsen har det utförts en tvärsnittsundersökning på mikronivå. En enkätundersökning och tre intervjuer har utförts och det abduktiva tillvägagångssättet har fått vara utgångspunkten för undersökningen.Teori: Teorierna som har använts i uppsatsen är marknadsföringsmix, SERVQUAL, customer value och agentteorin. Empiri: Data som tagits fram till denna uppsats har varit till för att se butikschefernas syn på framtida investeringar och franchisingkonceptet och enkätundersökningen har resulterat i empiri kring vilka faktorer som påverkar kunderna.Resultat:       Företaget bör skräddarsy marknadsföringen för respektive butik, utifrån vilket kundsegment butiken har. Företaget bör investera i allt som ökar servicegraden, såsom investeringar i snabbare system och i kurser och samarbeten som bidrar till säkrare, kunnigare och trevligare personal.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för vad företag gör för att uppfylla kunders förväntningar och genom modellen SERVQUAL mäta hur väl de uppfyller dessa förväntningar. Metod: Studien tillämpar en flermetodsforskning för att skapa förståelse för ämnet och uppnå sitt syfte. Den teoretiska referensramen har skapats med material från olika artikelsök. Kvalitativa intervjuer har genomförts med två företagsägare inom frisörbranschen. Sedan, för att se hur väl företagen uppnår kundernas förväntningar, har vi lagt till en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning med kunder från två företag. SERVQUAL har använts för att forma båda undersökningsmetoder såväl som analys.

ProblemformuleringHur påverkas hyresgästers toleranszoner av olika bakgrundsfaktorer? De bakgrundsfaktorer som undersöks i denna studie är ålder, kön, utbildning, sysselsättning, hur länge hyresgästen bott hos bostadsföretaget, hur ofta hyresgäster har kontakt med hyresvärden, renoveringar samt problem med boendet.SyfteFörutom att undersöka hur olika bakgrundsfaktorer påverkar toleranszonens storlek och gränser är syftet också att ta reda på vilka dimensioner/attribut som är lämpliga för att mäta tjänstekvaliteten i bostadsföretag. Vidare utforskas vilka dimensioner som har störst betydelse för hyresgäster. Ett praktiskt syfte med studien är att undersöka tjänstekvaliteten i det utvalda bostadsföretaget, Bodenbo, och ge företaget rekommendationer utifrån studiens resultat.MetodEn kvantitativ forskningsstrategi har använts i denna studie. Angreppssättet är huvudsakligen deduktivt med induktiva inslag och kunskapssynen är huvudsakligen positivistisk, men med hermeneutiska inslag.

Syfte: Studien syftar till att öka kunskapen om vilka faktorer som motiverar människor attsprida eWOM då kundförtjusning upplevts. Studien syftar, i synnerhet till att få en ökadteoretisk förståelse, i termer av servicekvalitet, kopplat till denna motivation.Design/metod: Studien kombinerar en induktiv och deduktiv ansats där empiri har prövatsmot befintlig teori. Undersökningen har genomförts i form av en kvalitativ innehållsanalys,med en kvalitativ ansats, där söktermer för hotellrecensioner på Tripadvisor.com, kopplat tillkundförtjusning, har använts. Ett befintligt kod-schema från tidigare forskning inom områdetför kundförtjusning har använts som utgångspunkt för kategorisering av analyserad text.Emellertid har vi haft ett öppet sinne för att kunna se eventuella nya kategorier växa fram urdatamaterialet. Kategorier har även kvantifierats för att få en bättre förståelse av resultatet.Resultat: Analysen av hotellrecensioner indikerar att det framförallt är kundservice, i form avöverraskningar, varm/välkomnande-, vänlig-, hjälpsam och uppmärksam personal sommotiverar människor att sprida eWOM då man upplever kundförtjusning.

Titel: Besökarens besök i bilhall ? En studie om kundupplevdtjänstekvalitetSyfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka kundupplevdtjänstekvalitet vid besök i bilhall. Informationen skall i ett senareskede kunna användas för att höja kvaliteten av kunders besök hosden auktoriserade bilhandeln.Tillvägagångssätt: Syftet gav upphov till flera problemformuleringar som krävde både ett kvalitativt och kvantitativt insamlingssätt. Empirin samlades ingenom kundenkäter och semi?strukturerade intervjuer vilka bådaägde rum hos Bilia i Västerås.