Sök:

Sökresultat:

1241 Uppsatser om SDF Centrum Göteborg - Sida 57 av 83

Offensiv kvalitetsutveckling: en fallstudie av ett
kvalitetscertifierat företag

Kvalitet och kvalitetsfrÄgor har fÄtt en allt större strategisk roll i dagens företagande, vilket ocksÄ lett till nya sÀtt att styra och planera verksamheten. Ordet kvalitet Àr idag ett vanligt och ofta anvÀnt begrepp som anvÀnds i ett flertal olika sammanhang. SjÀlva innebörden av ordet varierar lika ofta som det sÀgs, och det kan dÀrför tolkas av mottagaren pÄ mÄnga olika sÀtt beroende av situation, erfarenhet och förförstÄelse. KvalitetstÀnkandet har funnits med oss lÀnge och de som först insÄg vikten av kvalitetens strategiska roll dÀr kunderna sattes i centrum var japanerna. Kvalitet inom varuproducerande företag var först men nu har Àven de tjÀnsteproducerande företagen börjat jobba aktivt med offensiv kvalitetsutveckling.

AnvÀndarcentrerad systemutveckling : praktisk eller teoretisk tillÀmpning?

Problem: Under vÄra studier pÄ Blekinge Tekniska Högskola har vi fÄtt lÀra oss att lÀgga stor vikt vid att sÀtta anvÀndaren i centrum vid utvecklandet av informationssystem. Vi vill nu undersöka om detta synsÀtt bara anvÀnds i teorin eller om systemutvecklare fokuserar pÄ anvÀndare nÀr system ska utvecklas och implementeras i en verksamhet. I denna uppsats fokuserar vi pÄ företaget Markislagret Hem & Fritid AB i Bromölla som implementerade ett informationssystem för ett Är sedan. AnvÀndarna dÀr Àr inte riktigt nöjda med systemet och vi vill dÀrför undersöka om det beror pÄ bristande anvÀndarmedverkan i utvecklingsprocessen. VÄrt mÄl Àr att ta reda pÄ om anvÀndarna har varit delaktiga i utvecklingsprocessen och i vilken omfattning detta har skett.

Har integrationen inom EU bidragit till en mer eller mindre jÀmlik BNP-fördelning?

Trots att den Europeiska Unionen tillhör ett av de rikaste omrÄdena i vÀrlden sÄ finns det stora skillnader i inkomster och möjligheter bÄde mellan och inom medlemslÀnderna. Vi har försökt undersöka vilken inverkan den europeiska integrationen EU fÄtt pÄ BNP-fördelningen inom regioner mellan EU:s medlemslÀnder, det vill sÀga om regionerna divergerat eller konvergerat med varandra. Vi utgÄr ifrÄn tvÄ krafter: den agglomererande som genom urbanisering etc drar kapital och ekonomisk verksamhet till lÀndernas centrum, och EU:s regionalpolitik som genom olika stödprojekt fördelar Ätskilliga miljarder till de BNP mÀssigt svagare regionerna. För att kunna fördjupa arbetet fick vi begrÀnsa antalet lÀnder till fyra, i hopp om att kunna dra generella slutsatser för hela EU. PÄ grund av dess olikheter valdes Belgien, Italien, Spanien och Sverige.

LyckopÀrs resa - Ett magisterarbete om inre och yttre bilder

Den resa ni ska fÄ följa med pÄ börjar i ett brev till skolans prefekt Henry Stiglund dÀr jag bland annat nÀmner tvÄ upptÀckter under vÄren 2004 som jag blev mer nyfiken pÄ och som jag hade en önskan att fÄ fördjupa mig i. Dels var det en övning vi gjorde under genusdagarna pÄ skolan och dels pÄ sÀttet jag hittade en nyckel till min roll Trigorin i "MÄsen" under workshopen dÄ vi tog in de nya ettorna. UpptÀckterna gÄr under rubriken ?att fÄ se vÀrlden pÄ ett nytt sÀtt?. I brevet nÀmner jag ocksÄ hur jag hade tÀnkt att gÄ till vÀga för att dokumentera mitt magisterarbete.

Arbetsterapeutens upplevelse av sin roll i teamet vid bedömning och behandling av personer med Àtstörningar : -en kvalitativ intervjustudie

?Den ickeverbala kommunikationens betydelse - Kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet? Àr en fallstudie med kvalitativ metod dÀr ?BerÀttelsen om K? stÄr i centrum.Det empiriska arbetet sÀtts in i ett filosofiskt och teoretiskt perspektiv med förankring i framför allt forskning kring lek. FlerÄrig erfarenhet av arbete med Expressive Arts i utbildnings-, socialpedagogiska- och psykoterapeutiska sammanhang utgör studiens bakgrund. Studien svarar pÄ följande frÄgestÀllningar:Vad kÀnnetecknar kommunikation av kroppsligt förankrad erfarenhet i/genom anvÀndandet av expressiva estetiska uttrycksformer?Vilka former tar sig en sÄdan kommunikation?Hur förhÄller sig denna typ av kommunikation till verbal kommunikation?Vilka konsekvenser fÄr denna typ av kommunikation för deltagande parter? Arbetet visarAtt det Àr möjligt att konstruera en förstÄelse av sin verklighet och sig sjÀlv genom sitt handlande i kropp, rörelse, fÀrger, lera, ljud pÄ instrument samt inspelad musik.Att kommunikationen genom icke-verbala uttrycksformer stiger fram som sprÄk i sig.Att denna kommunikation tar deltagarens teknik och skicklighet i sin tjÀnst ? samtidigt som tekniken och skickligheten utvecklas.Att samarbete, samhandling och samtal i mötet mellan Deltagare och Processledare[1] Àr av avgörande betydelse dÄ utveckling av sinne och sjÀlv Àr en social, relationell komposition.Att ett nytt mellanmÀnskligt omrÄde skapas i samarbetet mellan Deltagare och Processledare genom det omedelbara, kÀnslomÀssiga, intersubjektiva mötet som uppstÄr ? och att tolkning fÄr stÄ tillbaka för arbetets sociala och kommunikativa betydelse.Att leken Àr central för var mÀnniska.Att slutsatserna ovan för den skull inte förminskar den verbala kommunikationens, ordens, övergripande och centrala roll i vÄrt vara som mÀnniskor. Jag har i tidigare texter anvÀnt benÀmningen Processledare framför exempelvis psykoterapeut och Deltagare framför exempelvis klient..

MagnetfÀlt i kuvöser för för tidigt födda barn

Det har tidigare uppmÀrksammats att magnetfÀltsnivÄerna kan vara relativt höga i kuvöser, framförallt pÄ grund av den vÀrmebÀdd som barnet ligger pÄ. I epidemiologiska studier av barnleukemi och association till magnetfÀltsexponering har man funnit en antydan till överrisk bland för tidigt födda barn som legat i inkubatorer med höga magnetfÀltsnivÄer. Man har Àven funnit pÄverkan pÄ hjÀrtfrekvensvariabilitet hos barn som vÄrdats i kuvöser och hÀr misstÀnker man förhöjda magnetfÀltsnivÄer som en möjlig förklaring. Syftet med denna studie var att genom noggranna mÀtningar kartlÀgga lÄgfrekventa magnetfÀlt i och kring tvÄ sorters kuvöser (DrÀger 8000 IC och Giraffe OmniBed) samt kringutrustning till dessa. Vidare har lÄngtidsregistreringar av magnetfÀltet utförts i bÄda kuvöstyperna.

FörtÀtning i Skanör och Falsterbo - Ett hÄllbart alternativ?

I detta examensarbete i Àmnet Fysisk planering lÀmnas förslag pÄ lÀmpliga sÀtt att förtÀta bebyggelsen i Skanör och Falsterbo utifrÄn mÄlet en hÄllbar stadsutveckling. En hÄllbar stadsutveckling kan sammanfattas i orden Venustas, Utilitas och Firmitas ? Skönhet, AnvÀndbarhet och HÄllbarhet. För att tillÀmpa detta i den fysiska planeringen krÀvs en analys av förutsÀttningarna inom de aktuella omrÄden som berörs. Den analysmetod som tillÀmpas i detta arbete Àr i huvudsak Realistisk stadsanalys. Skanör och Falsterbo ligger pÄ FalsterbonÀset och hade bÄda sin storhetstid under medeltiden, dÄ handel och fiske dominerade. Efter en nedgÄng vÀcktes intresset pÄ nytt för stÀderna under 1900-talet, dÄ antalet invÄnare ökade och en betydande nybyggnation, framför allt av friliggande smÄhusbebyggelse, Àgde rum. Under senare Är har den demografiska utvecklingen medfört att underlaget för service minskat, vilket bland annat berott pÄ att ett generationsskifte i boendet inte Àgt rum samt att det varit svÄrt att finna platser för nya bostÀder. Prognoser talar för att antalet invÄnare kommer att öka i kommunen, vilket stÀller krav pÄ utökad och blandad bebyggelse. Framöver förvÀntas klimat förÀndringar leda till bland annat stigande havsnivÄer, vilket fÄr konsekvenser för den befintliga och framtida bebyggelsen pÄ NÀset. I det ena planförslaget i detta examensarbete föreslÄs en omgestaltning av Skanörs centrum, dÀr bostÀder kombineras med handel och kontorsverksamhet.

Att planera för fickparker : förslag pÄ placering av nya fickparker & tvÄ gestaltningar i Enköpings kommun

Vid förtĂ€tning kan det i bland uppstĂ„ konflikter mellan prioritering av bebyggelse och grönska i vĂ„ra stĂ€der. Även om bostĂ€der, butiker och företag har stor betydelse för samhĂ€llets funktion ska man inte glömma vikten av grönskan för mĂ€nniskans trivsel. Att anlĂ€gga fickparker Ă€r ett sĂ€tt att ge plats för grönska i vĂ„ra stĂ€der eftersom fickparken tar en mindre yta i ansprĂ„k. Ofta placeras den mellan olika hus och vĂ€gar och blir dĂ€rför en del av mĂ€nniskors vardagsmiljö. Fickparkerna fungerar som platser dĂ€r stadens invĂ„nare kan Ă„terhĂ€mta sig, trĂ€ffa andra eller lĂ„ta sig inspireras av planteringarna. En svensk kommun som idag Ă€r insatt i anlĂ€ggandet av fickparker och behovet av dessa Ă€r Enköpings kommun. Staden Enköping Ă€r en vĂ€xande pendlarstad med ett stort antal parker i relation till antalet invĂ„nare. Majoriteten av stadens parker ligger i tĂ€torten nĂ€ra centrum.

Stora Tuna - dÀr staden möter kulturmiljö och jordbruksbygd

Stora Tuna Àr ett stadsnÀra landskap i BorlÀnges utkant. OmrÄdet har som mÄnga andra liknande omrÄden en utvecklad grönstruktur, en rik kulturhistoria och Àn sÄ lÀnge en begrÀnsad utbyggnad av bostÀder, verksamheter och industrier. Med tiden har intressen kommit fram för att bebygga vissa delar och omrÄdet stÄr idag inför ett avgörande hur det ska utvecklas. UtgÄngspunkten för examensarbetet har varit att utreda vilken typ av landskap som Àr önskvÀrt runt vÄra expanderande stÀder och tÀtorter, genom exemplet Stora Tuna. Stora Tuna Àr ett omrÄde som ligger strax fem kilometer söder om BorlÀnge centrum och som frÄn olika intressenter kan vara aktuellt för bland annat ny bebyggelse. Problemet som framkommit Àr att omrÄdet saknar en aktuell plan och strategi som talar om i vilken riktning omrÄdet ska utvecklas.

Sjuksköterskans utsatthet för vÄld pÄ akutmottagningen

BakgrundEn akutmottagning Àr centrum för oförutsÀgbara hÀndelser som dödsfall, trauman och stort antal patienter. Patienterna kan vara pÄverkade av berusande substanser eller lida av psykiatriska diagnoser. SmÀrta, nervositet, hjÀlplöshet och förvirring Àr vanligt, vilket kan leda till ett vÄldsamt beteende. Den pressande arbetsmiljön pÄ en akutmottagning kan fÄ negativ inverkan pÄ omvÄrdanden av patienten samt pÄ sjuksköterskans hÀlsa. VÄld inom hÀlso- och sjukvÄrden Àr ett vanligt problem, trots detta Àr forskningen inom omrÄdet begrÀnsad.SyfteSyftet var att belysa sjuksköterskans utsatthet för vÄld pÄ akutmottagningen.

Trygghetsskapande design av Mörby stadspark :

The purpose with this thesis is to investigate how to design a urban space so that it is experienced safe and how to implement this at an actual site. Knowledge on the subject has been gathered through litterature studies and interviews with experts. Through an analysis of the site with surroundings and studies of projects with similar problems, practical actions have been observed. Part taking in the municipalities planning process has given insight in the projekt as an whole and the interests of different parties. There are many different opinions about what the word safety means. It is a feeling depending on situation, that is affecting our daily behaviour.

Egna mÀrkesvaror- Kunden i centrum? : En fallstudie av EMV i livsmedelsbranschen

Ambitionen med denna studie Àr att med hjÀlp av branschexperter och konsumenter söka faktorer som ska öka vÄr förstÄelse för om Egna MÀrkesvaror (EMV) uppfyller ett behov för konsumenterna eller om det Àr ett hÀmmande inslag i Svensk dagligvaruhandel. I vÄr undersökning anvÀnder vi oss av en deduktiv ansats dÀr vi utgÄr frÄn redan befintliga teorier och stÀller dessa emot empirin. För att sÀkerstÀlla validitet har vi valt att anvÀnda metoden fallstudie som tillÄter stor frihet i insamlingen av data, tolkning och analys. Valet av teori utgÄr ifrÄn en samverkan mellan varumÀrkesteorier, relationsmarknadsföringsteorier och teorier om EMV, eftersom dessa utgör en betydande roll för denna studie. Empirin Àr insamlad genom fem intervjuer med olika butikschefer pÄ ICA och Coop samt genom en konsumentundersökning.

Det parallella betydelseplanet : En narrativ studie av Willy Kyrklunds TvÄsam ur ett receptionsteoretisk perspektiv

I denna uppsats har Willy Kyrklunds roman TvÄsam (1949), 1 med hjÀlp av berÀttartekniska analysverktyg sÄsom berÀttarnÀrvaro, karaktÀrsgestaltning, metatextualitet, komposition och sprÄk och stil, undersökts. I uppsatsen har de grepp som anvÀnts i textens diskuterats med avseende pÄ effekten för lÀsaren. Det har framkommit att framförallt textens montageform, inte uppfyllande genreförvÀntningarna, bidragit till att skapa ett allegoriskt betydelseplan dÀr poÀng och mening kan utlÀsas. De genrebrytande effekter texten utvinner kan sÀgas göra texten till en antiroman, en metaroman eller en allegorisk roman. TvÄsam kan sÀgas handla om skrivandet och en lÀsning av TvÄsam kan sÀgas vara ett sökande efter mening.

Utveckling av konkurrenskraftiga köpcentrum

Utveckling av ett köpcentrum Àr ett komplext system som involverar mÄnga aktörer sÄsom kommunen, fastighetsÀgaren, investerare, lÄngivare, konsulter, analytiker, arkitekter, detaljister och givetvis Àven slutkonsumenten sÄ att visionen om att vara den ledande bland köpcentrum hierarkin realiseras.Det tillkommer nya handelsytor i relation till befolkningsunderlaget i Stockholms lÀn dÀr konkurrensen, kundernas krav och e-handeln stÀndigt ökar. Detta kommer i sin tur sÀtta press pÄ ledningen för att faststÀlla nya tydliga strategier för framtida visioner. Vid utvecklingen av ett köpcentrum har extern rÄdgivning tagits och dÀrmed ett investeringsförslag har föreslagits. Vilka faktorer som har tagits med i beslutsunderlaget Àr det vÀsentligaste.UtgÄngpunkten med denna studie var att belysa hur ett köpcentrum behÄller sin kommersiella kvalitet och dÀrmed möta den framtida konkurrensen bÀttre. En JÀmförelseanalys av tvÄ valda objekt i Stockholms lÀn har fullgjorts för att belysa nÀrmare framgÄngsrika nyckelfaktorer sÄsom lÀge, tillgÀnglighet och koncept.

Att knÀcka koden - arbete med utveckling av lÀs- och skrivförmÄga i tre förskoleklasser

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka och beskriva uppfattningar hos pedagoger i tre förskoleklasser kring den egna verksamheten, med sÀrskilt fokus pÄ arbete med lÀs- och skrivinlÀrning. 5 lÀrare, varav 4 förskollÀrare och 1 grundskollÀrare, pÄ 3 skolor i 3 olika kommuner har intervjuats. Samtliga arbetar i förskoleklasser, varav 1 klass Àr integrerad med grundskolans Ärskurser 1 till 3. De olika skolorna har valt olika modeller för implementation av förskoleklasser i sin verksamhet, vilket gör att verksamheten i klasserna skiljer sig ganska kraftigt Ät. Samtliga intervjuade Àr överens om att införandet av förskoleklassen var en bra reform och de uppger att det frÀmjar helhetssyn och kontinuitet, vilket bland annat Àr positivt vid arbete med lÀs- och skrivinlÀrning.

<- FöregÄende sida 57 NÀsta sida ->