Inom sjukhus sker dagligen ett stort antal överrapporteringar och i samband med förflyttningar och överrapportering finns risken att viktig information går förlorad. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom vården vid överrapportering för att ge tydligare struktur åt informationsöverföringen. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om det fanns evidens för att SBAR kan kvalitetssäkra kommunikationen samt om det fanns ett samband mellan implementering av SBAR och minskad förekomst av vårdskador. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie i vilken 22 vetenskapliga artiklar ingick. Resultatet visar på att det finns starkt vetenskapligt underlag för att SBAR som kommunikationsmodell kvalitetssäkrar kommunikationen och ett begränsat vetenskapligt underlag för att SBAR kan minska förekomsten av vårdskador.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades.

Bakgrund: Inom va?rden sker en stor genomstro?mning av information. Da?rfo?r a?r tydlig kommunikation mellan va?rdpersonal viktig eftersom patientsa?kerheten annars a?ventyras. Ett exempel pa? en kommunikationsmodell a?r SBAR som sta?r fo?r ?situation?, ?bakgrund?, aktuell status? och ?rekommendationer?.

De flesta vårdskador beror helt eller delvis på brister i kommunikation. Ett sätt att förbättra patientsäkerheten är att använda kommunikationsverktyg, där det vanligast förekommande kallas SBAR. En litteraturstudie gjordes där femton artiklar granskades med syftet att belysa hur SBAR påverkar patientsäkerheten. SBAR utövade sin påverkan på flera olika sätt. Kommunikationen mellan de olika professionerna gavs en enhetlig struktur där mindre information saknades.

Bakgrund: Vid överrapportering används oftast envägskommunikation där informationen utgår från en person och tas emot av en annan, utan möjlighet till att ställa följdfrågor. Bristande kommunikation inom vården är idag en stor bidragande faktor till feltolkningar, missförstånd och att viktig information kan gå förlorad. Kommunikationsverktyget SBAR (Situation, Bakgrund, Aktuellt, Rekommendation) hjälper till att strukturera och säkerställa informationsöverföringen vid överrapportering. Syfte: Syftet med denna studie är att ta reda på hur specialistsjuksköterskor på en intensivvårdsavdelning upplever SBAR som kommunikationsverktyg vid överrapportering. Metod: En empirisk intervjustudie med kvalitativ ansats har använts i denna studie.

Bakgrund: En betydande orsak till många skador och anmälningar som görs inom vården är när muntlig eller skriftlig kommunikation saknar struktur och effektivitet. Detta kan i sin tur leda till att patientsäkerheten blir lidande. SBAR är en kommunikationsmodell som används inom hälso- och sjukvården för att strukturera upp information och presentera viktig fakta på ett snabbt och effektivt sätt, vilket leder till en förbättrad patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad sjuksköterskestuderande hade för kunskap och kännedom om kommunikationsmodellen SBAR. Metod: Studien var en kvantitativ deskriptiv studie, där data har samlats in via en enkät som bestod av elva frågor där sju av dem besvarades med svarsalternativ, tre med öppna svarsalternativ och en med skattningSBARt svar.

Bakgrund: Hälso- och sjukvården är en högriskverksamhet. Varje år drabbas ett stort antal patienter världen över av vårdskador, som kunde ha undvikits, och som i vissa fall leder till att patienter avlider. Vetenskaplig forskning tyder på att den vanligaste orsaken till tillbud och negativa händelser i vården är att kommunikationen brustit mellan vårdpersonal. Faktorer som kan ligga till grund för avvikelser vid överrapportering kan vara hög arbetsbelastning och stressiga arbetsförhållanden. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att undersöka effekter av SBAR som kommunikationsmodell för överrapportering inom hälso- och sjukvården med avseende på SBAR-modellens inverkan på vårdpersonalens kommunikation och patientsäkerhet.

World Health Organization (WHO) skriver att upp till 70 procent av allapatientavvikelser beror på bristande kommunikation och Socialstyrelsen skriver att 8,6procent av patienterna inom slutenvården drabbas av en vårdskada. Hälso- och sjukvårdär en riskfylld verksamhet och att använda checklistor och träna teamarbete ger ensäkrare vård och bättre kommunikation. Många organisationer och myndigheterförespråkar nu SBAR, vilket står för Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd ochRekommendation, som ett effektivt och säkert kommunikationsverktyg. Syftet medlitteraturstudien var att kartlägga vilken evidens och vilka effekter SBAR har påpatientsäkerhet, kommunikation och arbetsmiljö, samt hur SBAR kan implementeras. Istudiens resultat framkom förbättrad kommunikation genom bättre struktur, rätt ochtydligare uppgifter samt effektivare överlämningar.

ABSTRAKTBakgrund: Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld arbetsmiljö där det ständigt överförs stora mängder kritisk information mellan patienter, sjuksköterskor och läkare. Ineffektiv kommunikation mellan vårdpersonal är en bidragande faktor till många skador som drabbar patienter i vården. Syftet med denna studie var att undersöka användandet av SBAR som kommunikationsmall vid överrapportering av patienter. Metoden som användes var kvantitativ observationsstudie med strukturerade enkätfrågor till deltagarna. Totalt 37 observationer genererade i 111 enkäter då tre bedömningar gjordes vid varje överrapportering; observatörens, sändarens och mottagarens.

Bakgrund: Bristfällig kommunikation är en av de vanligaste orsakerna till de skador som uppkommer inom vården. Hälso- och sjukvården är en komplex miljö där information om den enskilda patienten ska överföras mellan personal. Det ställs höga krav på att informationsutbytet sker på ett korrekt och tydligt sätt då detta är grunden till att fatta adekvata medicinska beslut och på sätt kunna vidta de åtgärder som krävs. Socialstyrelsen och Svenska Kommuner och Landsting är några av de aktörer som förespråkar att kommunikationsverktyget SBAR ska användas i svensk sjukvård för att säkerställa informationsöverföring och på så sätt höja patientsäkerheten. SBAR är en akronym som står för S-situation, B- bakgrund, A-aktuellt och R- rekommendation och hjälper utövaren att strukturera informationen och minska risken för att viktig information utelämnas vid informationsöverföring.

ABSTRAKTBakgrund: Hälso- och sjukvården är en komplex och riskfylld arbetsmiljö där det ständigt överförs stora mängder kritisk information mellan patienter, sjuksköterskor och läkare. Ineffektiv kommunikation mellan vårdpersonal är en bidragande faktor till många skador som drabbar patienter i vården. Syftet med denna studie var att undersöka användandet av SBAR som kommunikationsmall vid överrapportering av patienter. Metoden som användes var kvantitativ observationsstudie med strukturerade enkätfrågor till deltagarna. Totalt 37 observationer genererade i 111 enkäter då tre bedömningar gjordes vid varje överrapportering; observatörens, sändarens och mottagarens.

BakgrundInom hälso- och sjukvården är en bra och fungerande kommunikation mellan medarbetarn aen av de viktigaste förutsättningarna för god och säker vård, då bristande kommunikation är en av de främsta orsakerna till vårdskada. Genom att tillämpa kommunikationsverktyget Situation, Bakgrund, Aktuellt tillstånd och Rekommendation [SBAR] kan kommunikationen effektiviseras och patientsäkerheten kan öka enligt flera studier. SBARär en lättanvänd och konkret modell som är användbar vid överrapportering och ger vårdgivare en möjlighet att enkelt sammanfatta viktig patientinformation.SyfteSyftet med denna studie var att utifrån ett patientsäkerhetsperspektiv beskriva sjuksköterskans följsamhet av kommunikationsverktyget SBAR vid muntlig överrapportering på en akutmottagning.MetodMetoden som användes var en direkt, strukturerad, icke-deltagande observationsstudie.Studien ägde rum på en akutmottagning där totalt 28 observationer av muntlig överrapportering genomfördes. Ett observationsprotokoll utformat utifrån akutmottagningens modifierade SBAR-modell användes under observationerna.ResultatVid de observerade överrapporteringarna rapporterades i genomsnitt 5,2 kategorier utav observationsprotokollets 30 möjliga under samma överrapportering. Resultatet visade att patientens namn, sökorsak och symtom rapporterades i de flesta fallen.

Bakgrund: Studier visar att struktur och relevans i muntlig överrapportering är av stor vikt då detta ökar patientsäkerheten. I nuläget finns ingen allmänt accepterad mall för muntlig överrapportering av patienter i Sverige. En modell för muntlig överrapportering som nu börjat introduceras på svenska sjukhus är SBAR, vilken rekommenderas av Sveriges Kommuner och Landsting. Syfte: Att undersöka akutmottagningssjuksköterskors uppfattningar av muntlig överrapportering från ambulanspersonalen vid larm/prioritet 1, på ett av Stockholms sjukhus. Metod: En empirisk tvärsnittsstudie med enkät som underlag för datainsamlingen utfördes.

Abstrakt Bakgrund: Att försöka ge en säker och kvalitativ vård är något som eftersträvas i sjukvården. För att minimera risker, tillbud och mänskliga faktorer så finns idag flera utarbetade system till hjälp. På Sveriges sjukhus införs nu S-BAR, för en patientsäker samt för personalen strukturerad mall som ska försöka göra så att information i överrapportering mellan olika vårdgivare inte går förlorad. Otydlig kommunikation och bristfällig informationsöverföring kan riskera patientsäkerheten eftersom hälso- och sjukvården är ett komplext och riskfyllt område där en stor mängd personlig information om enskilda patienter ska överföras från en enhet till en annan. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur ambulanspersonalens överrapportering överensstämmer med SBAR protokollet.

Background: Earlier research describes patients with blood-bourne pathogens experiences from the healthcare system. Aim: The aim of this study was to describe how registered nurses experience taking care of patients with blood-bourne pathogens. Method: This study had a descriptive design with a qualitative method. Eight interviews where performed and analyzed with manifest content analyze. Three categories ?Comfort in their profession?, ?Support from the organization?and ?Fear of being contaminated?, and five subcategories ?Support from hygiene guidelines?, ? Thoughtfulness?, ?The own responsibility?, ?Feelings of fear and concern?and ?To meet preconceptions?, emerged.