Sökresultat:
567 Uppsatser om Söka jobb - Sida 30 av 38
SmÀrtlindrad ? men för sent - Traumapatientens upplevelse vid prehospital smÀrtlindring
Att arbeta som sjuksköterska inom ambulanssjukvÄrden innebÀr stor frihet under ansvar. Vid behandling av smÀrta finns olika behandlingsmöjligheter att tillgÄ. Sjuksköterskan har stor frihet i att sjÀlv bedöma vilken behandling och dos som skall ges i varje enskilt fall. Detta medför att behandlingen av patienterna kan variera mellan olika sjuksköterskor beroende pÄ tidigare erfarenhet med mera. Traumapatientens upplevelse vid prehospital smÀrtlindring Àr sÀllan beskriven i litteraturen.
Etableringsstrategier pÄ arbetsmarknaden : En intervjustudie av unga akademiker tvÄ Är efter examen
ArbetsmarknadslÀget Àr idag hÄrdare Àn det tidigare varit för nyutexaminerade akademiker. VÀgen till drömyrket Àr krokig och kantas av flera val som mÄste göras, i frÄga om strategier och mobilitet. Denna uppsats belyser yngre akademikers rumsliga mobilitet och nuvarande situation pÄ arbetsmarknaden samt strategier under etableringsprocessen i förhÄllande till olika aspekter sÄsom Älder och familjebildning. En kvalitativ metod i form av intervjuer anvÀndes. Uppsatsens teoretiska referensram prÀglas av Becks individualiseringsteori samt andra teorier av Bourdieu, Giddens och BÀck-Wiklund.
Jobbcoachers personliga nÀtverk : en undersökning av kommunala jobbcoachers nÀtverk och hur kontakterna anvÀnds för att fÄ personer i sysselsÀttning
Det finns mycket forskning som tyder pÄ att nÀtverk Àr betydelsefullt pÄ arbetsmarknaden. Forskningen har hittills fokuserat pÄ de arbetssökande och vilken betydelse deras sociala nÀtverk har för att fÄ ett jobb. I vÄr studie fokuserar vi dÀremot pÄ de som sitter pÄ ?andra sidan?. Uppsatsens fokus Àr de arbetsrelaterade nÀtverken hos fem kommunala jobbcoacher.
En krÀkhink i demokratins tjÀnst : Sundsvalls journalisters Äsikter om publikmedverkan
I dag Àr det mer regel Àn undantag att nyhetsmediernas webbsidor tillÄter sin publik att kommentera texter, bilder och klipp. Möjligheterna till interaktion mellan journalister och publik har ökat markant. Publiken uppmanas i vissa fall Àven att bidra med egna texter och bilder. Denna utveckling har resulterat i att grÀnsen mellan journalister och publik blivit otydligare.I denna undersökning har 35 journalister i Sundsvall svarat pÄ en enkÀt om deras instÀllning till publikmedverkan i allmÀnhet och webbkommentarer i synnerhet. Sex journalister pÄ Sundsvalls Tidning har ocksÄ intervjuats ingÄende om dessa Àmnen.
AnvÀndardriven design : Utveckling av interaktiv karriÀrhemsida för Ericsson
Hemsidan Àr den enskilt största kommunikationskanalen mellan Ericsson och potentiellt framtida anstÀllda. Företaget har idag problem med att den globala karriÀrhemsidan inte uppfattas som anvÀndarvÀnlig av sÀrskilt studenter, och detta examensarbete syftar till att definiera krav för hur en global karriÀrhemsida bör utformas för att vara anvÀndarvÀnlig och vÀlkomnande för studenter.Med en anvÀndarcentrerad designstrategi och en teoretisk bas inom interaktionsdesign och human factor syftar avhandlingen till att förstÄ vad studenterna efterfrÄgar och hur Ericsson kan möta och övertrÀffa dessa förvÀntningar. Tester, workshops, utvÀrderingar och intervjuer har anvÀnts för att iterativt utveckla en prototyp och kravspecifikation.Studien visar att det finns tvÄ huvudsakliga typer av anvÀndare att designa för: de med ett tydligt mÄl att hitta ett jobb och de som försöker ta reda pÄ om företaget Àr av intresse. Vanliga kÀnslor hos anvÀndarna att ta hÀnsyn till ÀrÄngest, ensamhet, beslutsamhet, spÀnning och glÀdje. NÄgra av slutsatserna kring den befintliga karriÀrhemsidan Àr att den vÀnstra menyn inte Àr organiserad pÄ ett sÀtt som hjÀlper anvÀndaren att hitta vad han/hon letar efter, innehÄllet i mitten Àr för allmÀn och trÄkig för mÄnga anvÀndare och högerspalten anvÀnds sÀllan, trots att den innehÄller vissa anvÀndbara funktioner.
Presstöd under press : institutionell förÀndring inom svenska tidningsmarknadens stödsystem 1963-2011
Denna studies syfte a?r att underso?ka vilka aspekter av ett fo?retags arbetsgivarvaruma?rke som va?rderas ho?gst av arbetsso?kande och da?rfo?r a?r viktigast fo?r fo?retag att kommunicera till ma?lgruppen genom employer branding-arbete. Uppsatsen bygger pa? fyra fra?gesta?llningar: Vilka av aspekterna i ett arbetsgivarvaruma?rke a?r viktigast att kommunicera till arbetsso?kande fo?r att bli en arbetsgivare som arbetsso?kande dras till? Vidare: Vilka aspekter av ett arbetsgivarvaruma?rke va?rderar studenter ho?gst na?r de va?ljer arbetsgivare? Finns det en skillnad mellan ma?n och kvinnor i vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst? Finns det en skillnad mellan vad man va?rderar ho?gst respektive la?gst beroende pa? studietid?Underso?kningen baseras pa? en kvantitativ studie och genomfo?rdes med hja?lp av en enka?tstudie. Enka?tstudien baseras pa? en modell fo?r corporate social performance som kommer fra?n ett offentligt index av Kinder, Lydenberg, Domini & Co.
Oerfaren eller obildbar? En studie av Älderskodning i platsannonser
Syfte och frÄgestÀllningar:Syftet med uppsatsen Àr att undersöka förekomsten av Älderskodade platsannonser för lediga arbeten. Uppsatsen fokuserar pÄ den yngsta och den Àldsta Äldersgruppen pÄ arbetsmarknaden. De frÄgestÀllningar som ligger till grund för uppsatsen Àr ?Hur kan Älder förstÄs och anvÀndas inom sociologin??, ?PÄ vilket sÀtt anvÀnds och beskrivs Älder i platsannonser?? samt ?Hur kan synen pÄ Älder vara diskriminerande??.Metod och material: Metoden som ligger till grund för studien i uppsatsen Àr innehÄllsanalys och vi har anvÀnt den för att analysera platsannonser i Göteborgs-Postens ?Jobb och Studier?-bilaga. Materialet bestÄr av 396 platsannonser, vilka behandlas i ett kategorisystem dÀr en uppdelning mellan annonser sker, dÀr Älder beskrivs explicit eller implicit.
Ăkade kommunala skillnader? : Om utvecklingen av arbetslösheten i Sveriges kommuner sedan 2008
Tidigare forskning har visat att skillnaderna i arbetslösheten mellan olika regioner inom ett land kan vara stora och bestĂ„ende över tid. Ăven mellan svenska kommuner Ă€r skillnaderna i arbetslöshetsnivĂ„ stora. I denna uppsats undersöks om skillnaderna i arbetslöshet mellan svenska kommuner ökat eller minskat mellan 2008 och 2014 samt om det gĂ„r att urskilja nĂ„gra andra mönster i utvecklingen av arbetslöshetsnivĂ„erna i Sveriges kommuner under perioden.Med hjĂ€lp av data över arbetslöshet och andra variabler i kommunerna görs regressionsanalyser över perioderna 2008-2010 samt 2010-2014. Resultaten visar att det inte gĂ„r att belĂ€gga nĂ„gra ökade skillnader i arbetslöshet mellan kommunerna under perioden. DĂ€remot kan man konstatera att arbetslösheten 2008-2010 ökade mer i kommuner som hade en högre arbetslöshet 2008 men ocksĂ„ att minskningen av arbetslöshet under perioden 2010-2014 var större i kommuner som hade högre arbetslöshet 2010.
Det feminiserade yrket? : Hur journalistyrkets könsstrukturer Äterspeglas pÄ Södertörns högskolas alumner
Vi har i arbetet med denna uppsats undersökt hur de könsstrukturer som finns inom den svenska journalistkÄren Äterspeglas pÄ Södertörns högskolas alumner och om man via dem kan skönja en feminisering av den svenska journalistkÄren. Med hjÀlp av en enkÀt har vi utfört telefonintervjuer med 136 tidigare journaliststudenter som 2008 samt 2011 var registrerade pÄ utbildningens sista termin. Denna studie Àr en del av ett större projekt pÄ journalistikavdelningen pÄ Södertörns högskola under ledning av professor Gunnar Nygren. DÀrmed har undersökningen genomförts i snarlikt utförande vid tvÄ tidigare tillfÀllen. Resultatet av dessa undersökningar har vi kunnat anvÀnda i denna uppsats.Vi har, med fokus pÄ differenser mellan de olika könen, undersökt aspekter sÄsom hur stor andel av mÀnnen respektive kvinnorna som idag arbetar journalistiskt, vilken anstÀllningsform de har, samt hur lönesÀttningen ser ut.
Att ta steget in i Upplevelseekonomin : Upplevelseplan för Ăckerö Resort
Upplevelseplan för Ăckerö Resort lyder underrubriken pĂ„ denna uppsats. Ăckerö Resort Ă€r ett kommande resort nĂ€ra Göteborg som förhoppningsvis inom kort ska öppna portarna för gĂ€sterna. Tanken bakom namnet upplevelseplan ligger i fokuset pĂ„ upplevelser, dĂ€rav upplevelseplan och inte marknadsplan eller affĂ€rsplan. Tre huvudteman kommer vara fundamentet i denna uppsats, som ocksĂ„ kommer att genomsyra alla olika delar i uppsatsen. Storytelling, VĂ€rdskap och Upplevelseekonomi ska i slutet mynna ut i konkreta förslag pĂ„ hur Ăckerö Resort kan jobba för att tillfredsstĂ€lla kunden. Upplevelseekonomi vĂ€xer i vĂ„rt samhĂ€lle.
I stormens öga : Revisorns roll vid granskning av bonus- och incitamentsprogram
Bakgrund och problem: Sedan 1990-talet har bonus- och incitamentsprogramskandaler avlöst varandra. Detta fenomen har lett till ett minskat förtroende för nÀringslivets ersÀttningssystem varvid bonus- och incitamentsprogram av mÄnga ses som nÄgot negativt. Mediarapportering och efterföljande debatt rörande dessa skandaler behandlar sÀllan revisorns skyldigheter och ansvar vid godkÀnnandet av företagets förvaltning i dessa fall trots att det i RS 310 framgÄr att revisorn ska granska dessa avtal. FrÄgan Àr hur det kommer sig att revisorn inte ifrÄgasÀtts i större utstrÀckning i de skandaler som uppdagats pÄ senare tid? Syfte: Att skapa en ökad förstÄelse för samt undersöka attityden till revisorns roll och ansvar betrÀffande bonus- och incitamentsprogram. Metod: Uppsatsen Àr inspirerad av den hermeneutiska tolkningsmetoden dÀr förstÄelsen Àr det centrala.
"Jag vill nog hellre ha en speciallÀrare som kan göra ett jobb pÄ golvet" : GrundskollÀrares förvÀntningar pÄ specialpedagogrollen i skolan
Syftet med studien Ă€r att studera vilka skillnader och likheter som finns i förvĂ€ntningarna pĂ„ specialpedagogrollen i skolan hos elva grundskollĂ€rare som Ă€r verksamma pĂ„ sju grundskolor i Ă„rskurserna 6-9. En historisk tillbakablick ges frĂ„n speciallĂ€rar- till specialpedagogutbildning som Ă€ven inkluderar styrdokument samt olika perspektiv pĂ„ specialpedagogik. Ăven synen pĂ„ specialpedagogrollen i och utanför Sverige tas upp. För att genomföra studien har ett kvalitativt perspektiv anvĂ€nts med semistrukturerade intervjuer som metod. Fokus för undersökningen har varit att undersöka vilka förvĂ€ntningar grundskollĂ€rarna upplever att de har pĂ„ specialpedagogrollen i skolan och hur lĂ€rarna anser att dessa förvĂ€ntningar infrias samt vilka arbetsuppgifter grundskollĂ€rana anser vara viktigast att specialpedagogen utför och hur lĂ€rarna uppfattar dessa.
Distansledarskap ur medarbetarperspektiv
Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan
effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna
studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera
distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och
nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie
till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar
motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.
Redovisningsekonom - redo att bli revisor?
Eftersom vi som författare snart Ă€r pĂ„ vĂ„r vĂ€g mot en examen inom ekonomi med inriktning pĂ„ redovisning fanns det ett uppenbart intresse av att skriva om hur vĂ„ra möjligheter ser ut pĂ„ arbetsmarknaden, frĂ€mst dĂ„ att jobba inom revision. Vi har intresse av att veta vad revisionsföretagen har för krav pĂ„ oss som kommer frĂ„n universiteten, och företagen vill veta vad studenter lĂ€r sig under studietiden. Det vi ville ta reda pĂ„ var om det fanns nĂ„got förvĂ€ntningsgap mellan revisionsföretagen och UmeĂ„ universitet.Artiklar om detta omrĂ„de var inte alldeles lĂ€tt att hitta, dock hittade vi nĂ„gra som behandlade rekryteringsprocessen. Vi har anvĂ€nt oss av teorier som FörvĂ€ntningsgapet och Rekryteringsprocessen för att urskilja vad som Ă€r viktigt nĂ€r vĂ„ra fallföretag rekryterar nyutexaminerade studenter. Vi har gjort en kvalitativ undersökning dĂ€r vi genomfört djupintervjuer med rekryteringsansvariga hos KPMG, Ăhrlings PriceWaterHouseCoopers, Deloitte och Ernst & Young samt Ă€ven intervjuat en lĂ€rare och en professor vid Handelshögskolan vid UmeĂ„ universitet.
?Det kÀnns som om jag skriver för dom och inte för klienten?: En uppsats om förhÄllanden mellan socialsekreterare och socialnÀmnd
Enligt socialtjÀnstlagen har kommunen det yttersta ansvaret för att barn och unga fÄr möjligheten att vÀxa upp under trygga och för deras utveckling goda förhÄllanden. Denna uppsats har som syfte att undersöka socialsekreterares uppfattning om hur det Àr att arbeta under en socialnÀmnd samt att se hur nÀmndens arbete fungerar enligt de lagar som berör barnets bÀsta. Inom detta omrÄde har forskning varit begrÀnsat. Den existerande forskningen visar att socialsekreterare ofta lÀmnar sina jobb nÀr de inte trivs inom organisationen och att man inom organisationen inte tar hÀnsyn till deras mÄende och arbetsbelastning. Forskare tog Àven upp att arbetet mer och mer Àgnas till att fylla byrÄkratiska uppgifter och regler, Àn klientens behov.Syftet med det hÀr arbetet Àr Àven att fÄ reda pÄ hur socialsekreterare tÀnker kring det faktum att de arbetar under en granskande och beslutande nÀmnd samt hur de uppfattar att nÀmnden anammar, förstÄr och beslutar enligt barnperspektivet.