Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

The activities of beavers in forested landscapes affect both ecological and economical values. The creation of the dynamic wetland mosaic associated to beaver activities can even improve the quality of water and have been documented as an important landscape engineer affecting the environment for many species. The local office of Sveaskog in Skinnskatteberg is responsible for the management of large areas of the forests in the County of VĂ€stmanland. In this area one of several company?s goals are to create ten new wetlands in their own forests as a part of cooperation with the Swedish bird society and Swedish wetland association.

Varje land har i grund och botten starka familjekulturer. Kulturen förföljer oss överallt. Dendefinieras som tankar, kÀnslor, handlingar och produkter. Kulturen bygger pÄ gamlatraditioner, seder, normer och vÀrderingar. Chefer har mest inflytande i hur en företagskulturska se ut i ett företag.

Denna uppsats tar sitt avstamp i de nya svenska kursplanerna för religionskunskap som trÀdde i kraft Är 2011. HÀr fick kristendomen behÄlla sin sÀrstÀllning gentemot de andra vÀrldsreligionerna trots att skolverkets förslag sÄg annorlunda ut. Blickar man utanför Sveriges grÀnser kan man se att trots att landet delar en stor del av sin utveckling med Finland och Norge finns det stora skillnader i religionsundervisningen. Uppsatsens syftar sÄledes till att jÀmföra de tre lÀndernas kursplaner i religionskunskap för grundskolan och gymnasiet med fokus pÄ kristendomens stÀllning och det pluralistiska samhÀllet. HÀr blir frÄgan om lÀndernas religiösa situationer (i denna uppsats gÄr detta under benÀmningen religiösa kartor) central.

The purpose of this of this essay is to explore the construction of a conservatory that is livable allyear around. When you build a conservatory there are several factors that need to be regardedthat usually are of no importance when you build a regular conservatory. The glassed facadeneeds to have a very good U-value and all the parts of the facade need to be isolated and theconstruction needs to prevent thermal bridges.In this essay we will start by looking at the shape of the conservatory. Due to the façade consistsof glass the conservatory will need to have a good ratio between the area and the façade so thatthe heat losses will be at a minimum. However, due to the fact that one of the sides of the façadeis connected to the warm house, you quickly realize that the shape of the conservatory is of noimportance.There are two common ways to build a foundation for a conservatory, a molded concretefoundation and isolated wooden beams.

SyfteStudiens övergripande syfte var att studera friluftsundervisningen i utvalda grundskolor i Oslo och Stockholm och dÀrvid jÀmföra möjligheter och instÀllningen till friluftsliv samt stÀlla detta i relation till hur friluftsliv behandlas i respektive lands styrdokument.MetodStudien tar sin utgÄng i den kvalitativa forskningstraditionen och bestÄr av en litteraturstudie, dÀr bl. a. styrdokument för respektive land studerats för att kunna jÀmföra skillnader och utvecklingen i momentet friluftsliv. DÀrutöver genomfördes sex telefonintervjuer, tre i vardera stad, för att fÄ en bild av dagens friluftundervisning. De intervjuade skolorna har slumpmÀssigt valts ut.

Det faktum att Sverige blir allt mer internationaliserat och samhĂ€llet mer mĂ„ngkulturellt vĂ€ckte ett intresse av att skriva om bröstarvingars arvsrĂ€tt ur ett sĂ„vĂ€l nationellt som internationellt perspektiv, dĂ€r resultatet avsĂ„gs stĂ€llas i relation till svensk IP-rĂ€tt om ordre public. Idag tar alla barn lika lott enligt 2 kap. 1 § ÄB. Principen om istadarĂ€tt intrĂ€der om arvlĂ„tarens barn avlider innan honom eller henne, dĂ„ arvlĂ„tarens barnbarn Ă€rver istĂ€llet. Bröstarvingar har alltid en rĂ€tt till hĂ€lften av sin arvslott enligt laglottsskyddet i 7 kap.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att undersöka och jĂ€mföra hur Storbritanniens och Sveriges system för talangutveckling inom fĂ€lttĂ€vlan sĂ„g ut. Ett delsyfte var Ă€ven att undersöka hur ryttare upplevde systemet och vad de ansĂ„g hade gjort dem till framgĂ„ngsrika talanger. Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes:Hur arbetar det Brittiska fĂ€lttĂ€vlansförbundet och det Svenska ridsportförbundet med talangutveckling i fĂ€lttĂ€vlan?Hur skiljer sig talangutvecklingssystemet mellan dessa lĂ€nder?Hur upplever ryttarna sitt lands talangutvecklingssystem?Vilka framgĂ„ngsfaktorer upplever ryttarna hade gjort dem framgĂ„ngsrika talanger? MetodTriangulering baserad pĂ„ följande metoder anvĂ€ndes; (1) textanalyser utifrĂ„n Svenska ridsportförbundets och British Eventings respektive hemsidor; (2) omfattande kvalitativa intervjuer med tvĂ„ förbundsledare, en frĂ„n respektive land. Intervjuguiden till förbundsledarna innehöll följande fyra förutbestĂ€mda teman: Definition, Utvecklingsmodell, Finansiering och Övrigt; och (3) intervjuer med tvĂ„ svenska ryttare och e-post konversation med brittisk ryttare kring erfarenheter och karriĂ€rer, baserade pĂ„ en standardiserad intervjuguide. ResultatDefinitionen av talang skilde sig Ă„t mellan lĂ€nderna.

Financial Action Task Force (FATF) Àr det frÀmsta internationella organ som verkar i kampen mot penningtvÀtt, i syfte att utveckla och förbÀttra de nationella systemen, stÀrka ett lands finansiella sÀkerhet och stÀrka det internationella samarbetet. FATF`s rekommendationer, liksom dess ömsesidiga utvÀrderingsprogram, Àr sÄ kraftfullt att de anses som en "gyllene standard" betrÀffande penningtvÀtt.Syftet med uppsatsen Àr att kartlÀgga hur Sverige som medlemsland uppfyller efterlevnaden av FATF?s rekommendationer i granskningschecklistan, med sÀrskild tonvikt pÄ kundkÀnnedomskraven, i jÀmförelse med FATF?s andra medlemslÀnder. Undersökningen baseras pÄ FATF?s 34 medlemslÀnders ömsesidiga utvÀrderingsrapport, som vi bearbetar genom en kvantitativ undersökningsmetod.Studiens resultat visar att medlemslÀndernas genomsnittliga efterlevnadsnivÄ av samtliga rekommendationer Àr 53,3 %.

Soil organic carbon (SOC) stocks and fluxes in forest ecosystems are influenced by natural and human disturbances. In the tropical regions the highest impacts on disturbance in forest C cycles are related to human activities such as conversion of natural lands to cropland and pasture areas and to forest plantations. The disturbances in the forest C cycles will release CO2 emissions to the atmosphere triggering global warming. In this study the focus was set in subtropical soils in Brazil, south extreme region of Bahia. The aim of the study was to investigate whether reforestation of Eucalyptus plantations under former pasture areas will help mitigate climate change through carbon sequestration.

MÀnniskan har brukat jorden sen mÄnga tusen Är tillbaka. FörmÄgan att förÀndraodlingslandskapet och pÄverka dess utseende och innehÄll har dock varit störst efter andravÀrldskriget. MÄnga av jordbrukslandskapets arter Àr synantroper dvs. att de direkt ellerindirekt Àr beroende av mÀnniskan för sin existens. Dessa arter har varit mÀnniskansföljeslagare i tusentals Är.

TillvÀxtteori Àr nÄgot som studeras mycket bland nationalekonomer eftersom fattigdom Àr ett stort problem i vÀrlden. För att det inte ska bli Ànnu större kan det vara vÀldigt viktigt att veta hur tillvÀxten ska komma igÄng i ett fattigt land som lidit hÄrt av exempelvis inbördeskrig. Det finns inga modeller som specifikt modellerar detta, men det Àr antagligen för att de faktorer som Àr betydelsefulla troligen Àr desamma som för ett fattigt land som inte har hamnat lÄngt under sitt steady state (det jÀmviktslÀge som ekonomin Àr pÄ vÀg mot pÄ lÄng sikt). Det finns mÄnga modeller som försöker förklara vilka faktorer som driver tillvÀxt i fattiga lÀnder, och eftersom modeller alltid Àr förenklingar av verkligheten, finns det inga perfekta modeller, men de flesta har nÄgon viktig faktor som belyses. En modell som ofta anvÀnds för att beskriva tillvÀxten i fattiga lÀnder Àr teknologispridnings-modellen som visar att fattiga lÀnders ekonomier vÀxer dÄ de lÀr sig att anvÀnda mer teknologi.

Detta Àr en uppsatts om norra Sverige tiden kring förra sekelskiftet. En period i vÄrt lands historia som kÀnnetecknades av en stor omvandling vad gÀller mÀnniskors förutsÀttningar och livssituation. Sverige liksom övriga vÀstvÀrlden var vid denna tid mitt uppe i en industrialiseringsprocess, en utveckling som kom att forma den vÀrld vi lever i pÄ ett radikalt sÀtt. Den omvandling av samhÀllet frÄn jordburks ekonomi till en industriekonomi som genomgicks stÀllde sÄvÀl mÀnniskor som stat pÄ prov. Hur vÀl dessa aktörer klarade detta test kom att bli avgörande för den fortsatta utvecklingen av nationen.

SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.

De svenska bankernas osÀkra exponering mot Baltikum har varit en stor debatt i svensk media under en lÄng period. Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka sambandet mellan de tre baltiska ekonomiernas aktiemarknader och de fyra svenska storbankerna. Vi har valt att lÀgga stor fokus pÄ storbankernas kreditriskexponering, eftersom den har haft stor fokus pÄ sig i media. För att förbÀttra trovÀrdigheten för uppsatsen har vi valt att undersöka ett generalindex för hela Baltikum och jÀmföra det med den svenska aktiemarknaden. Vi gör det i syfte att kontrollera att sambandet mellan de tvÄ marknaderna inte Àr för stark, eftersom de övriga sambanden vi hittar mellan storbankerna och de baltiska indexen dÄ kan vara ett resultat av en större samvariation.