Sök:

Sökresultat:

5091 Uppsatser om Södertälje kommun - Sida 37 av 340

Att sÀga ifrÄn - ett sÀtt att utvecklas? : En studie om varför uppstÄr populism i KungÀlvs kommun?

   Den hÀr fallstudien försöker beskriva uppkomsten av populism i KungÀlvs kommun. Innan valet 2010 fanns inga aktiva populistiska partier i KungÀlvs kommunfullmÀktige, efter valet 2010 hade drygt var 10:e invÄnare i kommunen röstat pÄ ett populistiskt parti och efter valet finns det numera tvÄ aktiva populistiska partier i kommunen, Sverigedemokraterna och Utvecklingspartiet.Den hÀr studien riktar sig frÀmst mot att undersöka existensen av Utvecklingspartiet, eftersom jag drar slutsatsen att Sverigedemokraternas intÄg i kommunfullmÀktige beror pÄ rikstrenden, dÄ det saknas en kommunal politik.   Utvecklingspartiet uppstod som effekter av ett internt politiskt brÄk inom Moderaterna och som ett resultat av olika uppfattningar om hur kommunen bör ledas och organiseras. Uppsatsen tar med hjÀlp av kÀnda forskare som Erlingsson, Panizza och Peters fram orsaker till varför de kommunala partierna har ?misslyckats? med styret, som gjort att tvÄ nya partier har fÄtt grogrund och lyckats etablera sig.     Orsakerna har bland annat visat sig vara att den nya organisationsmodellen POF har givit uttryck för mÄnga olika Äsikter om hur kommunen skall agera samt att en avsaknad av policys kring hur den politiska dialogen skall praktiseras har givit uttryck för missnöje bland politikerna. Detta missnöje Àr grunden för skapandet av Utvecklingspartiet och det tillsammans med redan existerande kommunala ?misslyckanden?, olika projekt som har retat upp olika delar av kommunens invÄnare i sakfrÄgor, har utvecklat populismen inom KungÀlvs kommun..

"Aktivitet Äldre" - Ett sĂ€tt för personalen att uppmuntra de Ă€ldre till ett aktivare liv

I dagens Sverige Àr ca 17 procent av befolkningen 65 Är och Àldre. Andelen Àldre i befolkning ökar allt mer. GrundlÀggande för en bibehÄllen hÀlsa och livskvalitet hos Àldre, Àr att de har en hög fysisk, psykisk och social aktivitetsnivÄ. Projekt ?Aktivitet Àldre? i Eslövs kommun har som mÄl att erbjuda de boende pÄ Àldreboenden i kommunen möjlighet till ett större och bredare utbud av aktiviteter samt att varje enskild individ, som Àr delaktig i projektet, ska fÄ tÀnka, tala och gÄ varje dag.

Hur det systematiska arbetsmiljöarbetet och kvalitetsutvecklingen samverkar inom Àldreomsorgen i en kommun

Arbetsmiljöverket gav Är 2009 kommun K anmÀrkning för bristande rutiner betrÀffande Ärlig uppföljning i det systematiska arbetsmiljöarbetet, vilket har föranlett ett kommunövergripande arbetsmiljöarbete frÄn HR avdelningens sida bl.a. i form av utbildningsinsatser. HR avdelningen inom kommun K har velat se resultat av förvaltningarnas arbete med rutinerna inom omrÄdet och har efterstrÀvat effekter av arbetsmiljöarbetet som helhet, Àven om sjukfrÄnvaron har bedömts som lÄg.  Syftet med denna studie har varit att undersöka hur rutiner i det systematiska arbetsmiljöarbetet kan förbÀttras och hur de kan bli integrerade i den dagliga verksamheten i samverkan med kvalitetsutvecklingsarbetet inom Àldreomsorgens verksamhet i kommun K.   Materialet har varit 15 enhetschefer med operativt ansvar för ca 30-45 medarbetare (undersköterskor och vÄrdbitrÀden) per enhetschef, vilka samtliga har arbetat under socialtjÀnstlagen (SoL). Metoderna har varit att observera 4 arbetsplatstrÀffar pÄ den operativa nivÄn och att genomföra 4 fokusgruppintervjuer med efterföljande Äterkopplingar.

SjÀlvkonstruktionens effekt pÄ positiva ochnegativa emotioner samt livstillfredsstÀllelse

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Kapitalstruktur hos na?gra sto?rre utvalda fo?retag i Hallands la?n : En kvalitativ studie om olika utvalda faktorers pa?verkan pa? fo?retagens kapitalstruktur

Flexible working conditions is used extensively in organizations today as a way tocreate flexibility for the employer. Recently we?ve been reading in the newspapersthat this approach is a growing problem and the EU has warned Sweden twice thatabuse of these forms of employment must be stopped. The Government has recentlysubmitted a proposed rule change to reduce the possibility of stacking one temporarycontract after another. BorlÀnge kommun makes themselves more flexible with theintermittent employments.

En tvÀrsnittsstudie rörande samsjukligheten mellan kronisk smÀrta och social Ängest - hur gemensamma faktorer relaterar till arbetsÄtergÄng

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: En studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogent svenska skolor

Abstract Jessica Jönsson (2011). MÄngkulturell eller monokulturell undervisning: en studie om pedagogers förhÄllningssÀtt i etniskt homogena svenska skolor. Malmö högskolan: LÀrarutbildningen. Jag har genomfört en undersökning i en kommun dÀr skolorna inte prÀglas av det mÄngkulturella samhÀllet. De undersökta skolorna ligger i en grannkommun till Malmö. I denna kommun Àr antalet barn med icke svensk hÀrkomst vÀldig lÄg vilket gör att skolorna i denna kommun betraktas som etnisk homogena. Syftet med denna studie har varit att öka kunskaper om vilket förhÄllningssÀtt pedagogerna har och om de förbereder eleverna för det mötet med den mÄngkulturella samhÀlle de lever i.

Parkeringsnormen och parkeringsideal : En diskursanalys av kommunala parkeringsplaner

Bilismen har lÀnge varit en stor del av samhÀllsplaneringen, vilket betytt att vi mÀnniskor skapat ett bilberoende som resulterat till vi inte har planerat vÄra stÀder pÄ ett optimalt sÀtt. Konsekvenser som trÀngsel, miljöföroreningar, urban sprawl och segragation har blivit ett faktum eftersom stadens markutnyttjande inte varit effektivt. Trots dessa vÀlkÀnda problem fortsÀtter vi att planera för bilismen dÀr det exempelvis finns regleringar som leder oss rakt in i den. En sÄdan reglering Àr parkeringsnormen som bestÀmmer antalet parkeringsplatser vid ny- eller ombyggnation.I denna uppsats problematiseras parkeringsnormen samt undersöks intressanta diskurser kring parkeringsreglering i kommunala parkeringsplaner för Stockholms stad och Huddinge kommun med en diskursanalys.Resultatet för uppsatsen visar att Stockholms stad och Huddinge kommun anvÀnder sig av vÀrdeladdade ord som visar ett stÀllningstagande för vissa parkeringsÄtgÀrder. DÀrmed Àr det tydligt att de bÄda kommunerna anvÀnder beteendepÄverkande ÄtgÀrder för att exempelvis minska bilanvÀndandet. .

E-communities - Ungdomars syn pÄ hur e-communities pÄverkar deras personliga relationer.

I dagens samhÀlle ökar anvÀndningen av e-communities i en rasande fart. Aktiviteter som kanutföras pÄ dessa sidor blir allt fler och i princip alla kan fÄ ut nÄgonting av anvÀndningen.Ungdomar Àr en stor mÄlgrupp dÀr anvÀndandet av e-communities Àr mycket vanligt. Men itakt med den ökande anvÀndningen pÄverkas livet i den fysiska miljön, dÄ du till en stor delav din lediga tid befinner dig framför datorn istÀllet för ute. Hur pÄverkar detta ungdomarna,som i alla Är varit ute redan frÄn barnsben för att umgÄs med sina vÀnner till att i dagenssamhÀlle enkelt kunna utföra denna kommunikation via datorn? Det pÄgÄr en mÀngddiskussioner kring detta ganska nya och fÀrska Àmne.Syftet med vÄr studie Àr att undersöka och presentera ungdomars syn pÄ anvÀndandet av ecommunities.Vi vill försöka se anvÀndandet ur ungdomarnas perspektiv dÄ detta Àr en stormÄlgrupp av anvÀndare.

Utbildningen av nyanlÀnda elever i gymnasieÄlder : Nationella utredningar och lokalt arbete i SödertÀlje och Malmö kommun

 The purpose of this thesis is to study the education of newly arrived 16-20 year old immigrants and how their education in the towns of SödertÀlje and Malmö matches up with national inquiry into the subject.The research questions in this thesis are as follow: What type of documents shape the work with newly arrived students? What's the preferred development surrounding the education of the newly arrived students nationally? What does the latest study, which is a proposed reform of the Gymnasium system, say about the education of newly arrived students?How does the local work connect with proposals of national investigations? Do the cities take responsibility for evaluating the education of newly arrived students? From arriving to graduating, what does the road to graduation look like for a newly arrived student? What is the curriculum of a newly arrived student?The methods used here are studies of investigations made primarily by Skolverket (The National Agency for Education) and Myndigheten för skolutveckling (The Agency for Development of Education), studies of local documents such as annual reports of quality and promotional material for programs at local Gymnasiums (High Schools), and interviews with local persons in charge of shaping the work with newly arrived immigrants.This thesis has not used theory as a foundation for structuring the analysis, but postmodern theory and the use of three dimensional power inspired the thesis.The conclusions made focuses on the future of the education for these teenagers at large and makes connections between the national investigations and the local work with immigration education.In order for these teenagers to be allowed to join the Swedish national Gymnasium, they need to learn Swedish, and integration seems to be an important part of learning Swedish quickly. .

Ungdomars rÀtt till kunskap och vikten av att förstÄ sitt mÄende: En intervention i form av psykoedukation kring emotioner, stress och sömnsvÄrigheter

Syftet med detta arbete Ă€r att undersöka hur Hallstahammars kommun destinationsutveckling gĂ„r till, och vilken turisttyp som besöker kommunen. Hallstahammars kommun Ă€r en liten kommun, men har olika sevĂ€rdheter för bĂ„de kulturturismen och naturturismen, sĂ„ som Strömsholm slott, Åsby hem och trĂ€dgĂ„rd, fiskeplatser, Skantzen m.m. OmrĂ„dena och sevĂ€rdheterna ligger vĂ€ldigt nĂ€ra varandra, frĂ„n Skantzö bad och camping till centrum Ă€r det ca tio minuters promenad. Att platserna ligger nĂ€ra varandra, Ă€r en styrka som kommunens destinationsutveckling har jĂ€mfört med en större kommun. För att destinationsutvecklingen ska gĂ„ framĂ„t kan kommuner utgĂ„ frĂ„n bl.a.

Elevens skriftsprÄksutveckling: grundskolans undervisning i
skrift ur ett lÀrarperspektiv

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.

Hur bedrivs arbetet med dyslexielever? En jÀmförande studie mellan skolor i Kristianstad kommun

Arbetet syftar till att visa lÀrares och specialpedagogers syn pÄ sitt pedagogiska arbete med elever som har fÄtt diagnosen dyslexi. Undersökningen Àr utförd i utvalda skolor i grundskolans senare del i Kristianstad kommun och vi har gjort den ur bÄde ett lÀrarperspektiv och ur specialpedagogernas synvinkel. Detta för att fÄ en helhetsbild av hur skolan möter elever som har fÄtt en dyslexidiagnos. Resultatet visar pÄ en tydlig skillnad mellan skolorna gÀllande deras hjÀlpinsatser för sina dyslexielever. Undersökningen visar Àven pÄ skillnader mellan skolorna gÀllande syn pÄ diagnos, antal elever med dyslexidiagnos samt utbildningsnivÄ hos berörd personal.

Till vilken nytta? : En fallstudie av medborgarforum i Uppsala kommun

This report is a case study of ?citizen forums? in the municipality of Uppsala. These forums are arranged to make people participate more in local politics. The aim of this study is to find out if the opinions and the wishes coming from the citizens are later involved in the planning process etc made by the authorities. The aim is also to explain why or why not the opinions from the citizens are of any importance.My empirical data come from interviews that I have made with seven different respondents, both politicians and civil servants.

KÀllsortering av matavfall i SkellefteÄ- en fallstudie

SkellefteÄ kommun införde 2005 kÀllsortering av matavfall, de har vid tvÄ tillfÀllen sedan dess genomfört plockanalyser för att se hur noggrant invÄnarna sorterar sitt avfall. Man sÄg dÄ att det utsorterade matavfallet hade hög renhet men i det brÀnnbara fanns det fortfarande kvar en del matavfall. Detta bör förbÀttras.I denna uppsats undersöks hur kÀllsorteringen har utvecklats, vilken information invÄnarna har fÄtt och hur andra kommuner arbetar. Vilka slutsatser kan dras utifrÄn detta och vad kan man göra för att förbÀttra kÀllsorteringen av matavfall?Information har samlats in frÄn SkellefteÄ kommun och tre andra kommuner har tillfrÄgats hur de arbetar med kÀllortering av matavfall.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->