Sök:

Sökresultat:

1981 Uppsatser om Särskolan och grundskolan - Sida 51 av 133

"Ni mÄste planera!" : Hur textillÀrare ser pÄ och arbetar med elevens planering

Syftet med mitt arbete var att undersöka hur textillÀrare ser pÄ och arbetar med elevens planering i grundskolan. Jag valde Àmnet för att kursplanen för slöjd betonar planering upprepade gÄnger. Jag ville förstÄ vad planering innebÀr samt undersöka hur man rent praktiskt kan arbeta med det som lÀrare. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer med fyra textillÀrare i VÀsterbotten och har bedrivit omfattande litteraturstudier som jag stÀller mot intervjuresultaten. Jag frÄgar vad lÀrarna anser att elevens planering innebÀr, hur de arbetar med den samt hur de bedömer och betygsÀtter den.

Torsten Brodén och kontinuumhypotesen med en introduktion till naiv mÀngdlÀra

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Undervisning om Europa i Ärskurs 5 - förÀndringar frÄn Lpo 94 till Lgr 11

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra lÀrare som arbetar i Ärskurs 4-6 pÄ grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli nÄgra skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger pÄ namngeografi, dÄ det har förts en debatt angÄende Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks Àven hur lÀrarna har och kommer att arbeta med olika lÀromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lÀrarna att de inte kommer att göra stora förÀndringar frÄn Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lÀrare som Àr mest positiva till namngeografi kommer att anvÀnda lÀromedel som kartböcker och blindkartor i större utstrÀckning under Lgr 11.

Alternativa verktygs betydelse för en frÀmjande lÀs- och skrivinlÀrning: En kvalitativ studie i grundskolan Är 4-6

Syftet med studien var att belysa hur alternativa verktyg anvÀnds i undervisningen för att frÀmja lÀrandet för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. För att svara pÄ detta har frÄgestÀllningar formulerats som Àr anpassade efter lÀrar- och elev perspektiv. FrÄgestÀllningarna belyser hur klasslÀrare och specialpedagoger arbetar med elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter, hur elever och lÀrare upplever att de alternativa verktygen pÄverkar undervisningen nÀr det kommer till ökad mÄluppfyllelse, pÄ vilket sÀtt elever anvÀnder de alternativa verktygen som finns tillgÀngliga i undervisningen och slutligen hur de alternativa verktygen implementeras i undervisningen. För att samla in datamaterial har kvalitativa metoder i form av observationer och intervjuer anvÀnts. Resultaten i denna studie visar pÄ att alternativa verktyg underlÀttar och skapar tillgÀnglighet i undervisningen samt motiverar elever till ett fortsatt lÀrande..

En alternativ undervisningsform för barn i behov av sÀrskilt stöd

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det mĂ„nga motstridigheter. Åsikterna gĂ„r isĂ€r om vilka lösningar som Ă€r bĂ€st för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning fĂ„ insikt i hur man pĂ„ en skola har valt att ge stöd till elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. För att fĂ„ en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen Ă€r en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag.

Likabehandling i skolan -vision eller verklighet?

Syftet med studien Àr att undersöka om och hur lagen om förbud mot diskriminering och annan krÀnkande behandling av barn och elever Àr implementerad i grundskolan. Lagen innebÀr en skÀrpning för alla verksamheter som lyder under skollagen att se till barn och elevers rÀttigheter. De ska Àven bedriva aktiva ÄtgÀrder för att uppfylla lagens krav, samt utreda och förhindra att trakasserier och annan krÀnkande behandling uppstÄr. I en kvalitativ studie genomfördes intervjuer med pedagoger och rektorer frÄn tvÄ grundskolor. Detta för att ta reda pÄ deras instÀllning till likabehandlingsplanen och deras arbete med den.

Informationskompetens - modeord eller essentiell del av ett nytt bildningsbegrepp? Om informationskompetens och grundskoleutbildning

During the last decades the evolution of information technology and the increasing ability to access information have been discussed in many ways. In the beginning the focus was on the technology but now the discussion is more and more about the use of information and how to develop knowledge out of it. There is an ongoing discussion about the difference between knowledge and information. The subject of this Master s thesis is to find out if and how the Swedish elementary school has written into its mission statements to help the pupils to become information literate. For this purpose I have examined literature about information literacy and pedagogic as well as legislation and other documents that control how the Swedish elementary schools work.

TvÄ bedömningsprocesser

I denna uppsats jÀmförs genom intervju bedömningsprocessen hos musiklÀrare dÀr jag har försökt att hitta likheter och olikheter mellan de tvÄ bedömningsyrkena. MusiklÀraren och dressyrdomaren har berÀttat om hur de jobbar med bedömningsprocessen och hur de tolkat kriterierna, kriterierna för grundskolan respektive kriterierna inom dressyren som kallas dressyrens grunder.Min frÄgestÀllning:Vilka likheter samt skillnader finns i bedömningsprocessen hos en musiklÀrare respektive en dressyrdomare?Jag har kommit fram till att en av likheterna mellan de tvÄ bedömningsprocesserna Àr att man i bÄda fall vill uppmuntra den man bedömer och att betyget skall vara en hjÀlp för fortsatt intresse inom Àmnet. Det som skiljer bedömningsprocesserna Ät Àr bland annat att musiklÀraren tolkar de allmÀnna kriterierna sjÀlv och behöver inte föra en diskussion kring kriterierna medan dressyrdomaren mÄste vara samspelt med domarkollegiet dÀr alla skall döma lika..

Utvecklingen av teknikundervisningen i Är 1-6 pÄ DansÀterskolan : ett illustrerande exempel

I samband med Lgr 80:s införande blev teknik ett obligatoriskt Àmne i grundskolan. NÀr Lpo 94 kom fick Àmnet en egen kursplan och uppnÄende mÄl för Är 5 och Är 9. Det stÀllde krav pÄ att man mÄste arbeta med teknik Àven i de lÀgre Ären för att nÄ mÄlen i Är 5. Rapporter som Àr skrivna efter Lpo 94:s införande visar pÄ dÄligt resultat för teknikÀmnet. DansÀterskolan i Borensberg har i höst gjort en satsning pÄ teknikÀmnet.

Vems röster hörs mest? ? En kvalitativ studie om pedagogers införlivande av elevinflytande Whose voices are the most important? ? A Qualitative Study of Pedagogues Incorporation of Student Participation

Uppsatsens syfte Àr att belysa hur de intervjuade pedagogerna arbetar med elevinflytande i deras olika verksamheter. Intresset ligger i att undersöka pedagogernas olika synsÀtt samt de eventuella pedagogiska redskap som de har att tillgÄ, det vill sÀga hur de gör nÀr de införlivar elevinflytande. För att kunna ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med detta genomfördes sex kvalitativa intervjuer med pedagoger frÄn förskolan, förskoleklassen, grundskolan, fritids och specialpedagogisk verksamhet. Det Àr viktigt att lyfta fram dessa etablerade pedagogers synpunkter och kunskaper, dÄ de besitter olika erfarenheter. Delar av resultaten visar att det deliberativa samtalet (det samtalsdemokratiska samtalet), Àr ett av de pedagogiska redskap som pedagogerna anvÀnder sig av för att kunna införliva elevinflytande i förskolan och skolan..

Vilka möjligheter ges gymnasieelever att lÀra evolutionens mekanismer?

Att utveckla förstÄelse för evolutionsteori kan vid första anblicken verka enkelt, men flera studier visar att undervisning mÄnga gÄnger Àr problematisk och inte leder till begreppsförstÄelse. Undervisningen om evolution kan ha olika fokus, till exempel begreppsförstÄelse rörande evolutionen eller att visa utvecklingen som ett historiskt förlopp. Detta arbete har fokus pÄ begreppsförstÄelsen av evolutionÀra mekanismer och hur elever utvecklar förstÄelse av dessa. Vi har haft möjlighet att studera elever i tvÄ gymnasieklasser som var i akt att pÄbörja kursmoment som behandlar evolutionen. Alla dessa elever har en gemensam kunskapsgrund i den svenska grundskolan men kommer nu studera evolution utifrÄn olika förutsÀttningar.

Matematikkunskaper i Sverige och Spanien : En komparativ studie av kunskapsutvÀrderingar och styrdokument

I Sverige har barn och ungdomar i sÄvÀl grundskolan som gymnasiet sÀmre matematikkunskaper idag jÀmfört mot tidigare Är (Pettersson m.fl. 2010 s.71). Kan orsaken till försÀmrad matematikkunskap stÄ att finna i utformningen av styrdokumenten?Sverige och Spanien har nÄtt liknande resultat i internationella kunskapsutvÀrderingar. Det hÀr examensarbetet jÀmför dessa tvÄ lÀnders kursplaner för matematik i syfte att bidra med kunskap om relationen mellan tvÄ stora kunskapsutvÀrderingar och kunskapskraven i de tvÄ lÀnderna för att om möjligt erbjuda förklaringsgrunder till lÀndernas resultat i dessa tvÄ kunskapsutvÀrderingar.Syftet uppnÄs med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys av de tvÄ lÀndernas kursplaner för matematik.

Delaktighet och gemenskap genom det konstnÀrliga skapandet -ett pedagogiskt utvecklingsarbete i Àmnet musik i grundskolan

Title: Participation and comradeship through artistic creation. This study is about a pedagogical development project carried out in sixth grade classes in order to get peace and order in the classroom and to improve the relationship between pupils. The research question is how the interaction in classroom can be described. The used research methods are observation, diary writing, photographing and questionnaires as well. From a hermeneutical inspired analysis interaction in classroom is in focus.

Lustfyllt lÀrande - en undersökning om vad barnen tycker Àr roligt och trÄkigt i skolan

Idag hör man ofta barn som sÀger att det Àr trÄkigt i skolan och att de inte vill gÄ dit. Det mÀrks ocksÄ att de ofta inte Àr motiverade till att studera. Detta gjorde oss nyfikna pÄ vad man kunde göra för att öka deras motivation och lust att lÀra. Vi tyckte att detta var ett vÀldigt relevant Àmne för dagens samhÀlle dÄ man ofta hör om barn som inte klarar grundskolan med godkÀnda betyg. VÄrt syfte med denna forskning var att ta reda pÄ vad barnen finner roligt respektive trÄkigt i skolan och hur pedagogerna tar tillvara pÄ denna kunskap.

Granskning av lÀroböcker i matematik för Ärskurs 7

Den senaste granskningen av lÀroböcker i matematik för Ärskurs 7 gjordes 1986. För att lÀroboken och undervisningen ska utvecklas Ät rÀtt hÄll mÄste aktiv forskning bedrivas om lÀromedel och denna uppsats Àr ett sÄdant bidrag. I detta arbete granskas de sex lÀroböcker som fanns till försÀljning vÄren 2002 för Ärskurs 7. Resultatet av granskningen visar att lÀroböckerna inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn varandra vad gÀller upplÀgg, innehÄll och layout. Vissa skillnader fanns i form av hur minirÀknaren och datorn anvÀnds samt att vissa böcker har blandat de praktiska och teoretiska uppgifterna.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->