Sök:

Sökresultat:

356 Uppsatser om Särskilt kvalificerad kontaktperson - Sida 18 av 24

Landskapsingenjör i en ledande befattning inom begravningsverksamheten

KyrkogÄrdsförvaltningar i Sverige stÄr inför ett generationsskifte nÀr fyrtiotalisterna i allt snabbare takt avgÄr med pension. Det nÀmns att 52 % av de som Àr ledare idag inom kyrkogÄrdsförvaltning, kommer att pensioneras inom 5 Är. Idag finns det unga landskapsingenjörer som har kompetens inom omrÄdet men har kort yrkeserfarenhet. Det finns redan unga landskapsingenjörer som arbetar inom begravningsverksamheten i en ledande roll. Movium partnerskap arbetar med ett mentorprojekt inom kyrkogÄrdsförvaltning med syftet att stÀrka kontakterna mellan erfarna och nya ledare pÄ olika nivÄer i deras yrkesliv.

F?r?ndring i tillg?ngsstruktur och kapitaloms?ttningshastighet. En kvantitativ studie av f?retag p? Stockholmsb?rsens Large Cap under perioden 2005-2022

Syftet med denna uppsats var delvis att studera tillg?ngsstrukturen och delvis att studera kapitaloms?ttningshastigheten med avseende p? olika tillg?ngsslag och dess variation ?ver tid bland f?retag noterade p? Stockholmsb?rsens Large Cap. Studien syftade till att ge insikter om hur redovisningsstandarder potentiellt kan p?verka prestationsm?tt till f?ljd av f?r?ndringar i tillg?ngsstrukturen. En kvantitativ forskningsmetod anv?ndes, d?r historisk sekund?rdata samlades in fr?n Business retriever och ?rsredovisningar f?r perioden 2005-2022. Studien fokuserade p? f?retag som f?ljer IFRS-standarder och innefattade ?ven vissa selektiva bortfall.

NÀr hemmets trygghet blir ett hot - En kvalitativ studie om vÄldsutsatta kvinnors upplevelser av stöd frÄn ett skyddat boende

Ma?ns va?ld mot kvinnor i na?ra relation a?r ett omfattande och aktuellt samha?llsproblem. A?mnet ges dessva?rre ett mycket begra?nsat utrymme pa? Socionomprogrammet vid Go?te- borgs universitet. Syftet med studien a?r att underso?ka och beskriva en grupp va?ldsut- satta kvinnors upplevelser av erha?llet sto?d fra?n ett specifikt skyddat boende, samt hur sto?det pa?verkat deras livssituation.Vi har utfo?rt en kvalitativ studie och med hja?lp av semistrukturerade intervjuer genom- fo?rt intervjuer med fem kvinnor.

Tr?ning av exekutiva f?rm?gor och dess p?verkan p? elevers l?sf?rst?else En metaanalytisk litteraturgranskning av interventionseffekter

Den p?g?ende nedg?ngen i svenska elevers l?sf?rst?else, dokumenterad i internationella studier som PIRLS och PISA, har v?ckt oro kring utbildningssystemets effektivitet. En aktuell utredning betonar att kognitionsvetenskap saknas i l?rarutbildningarna (SOU 2024:81). Denna metaanalys unders?ker om tr?ning av exekutiva f?rm?gor (EF), som arbetsminne, sj?lvreglering och kognitiv flexibilitet, kan f?rb?ttra elevers l?sf?rst?else.

Maskuliniteter och Motorcyklar : En tematisk studie kring hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet i Sons of Anarchy

Denna studie a?mnar att bidra till fo?rsta?else kring gestaltningen av maskulinitet, detta genom en analys av samtida medierepresentationer av ma?n. Syftet med studien a?r att se hur maskulinitet gestaltas i tv-serien Sons of Anarchy. Fo?r att uppna? detta har de teoretiska begreppen hegemonisk maskulinitet och manlig homosocialitet operationaliserats i en tematisk analys av tre utvalda avsnitt av serien.

Revisionsmedarbetares motivation : en kategorisering av motivationsfaktorer och förklaring av vad som pÄverkar motivationen

Motiverade revisionsmedarbetare Àr mer organisatoriskt engagerade, mÄr bÀttre och Àr mer produktiva. Vad som motiverar revisionsmedarbetare Àr ett viktigt Àmne eftersom revisionsbyrÄerna behöver motivera och hÄlla kvar kvalificerad personal med hög kompetens för att upprÀtthÄlla god revisionskvalitet.Syftet med studien Àr att utforska och förklara vad som pÄverkar revisionsmedarbetares motivation. Studien avser dels att utforska kategoriseringen av motivationsfaktorer och dels att förklara vad som pÄverkar revisionsmedarbetares motivation. Med hjÀlp av en kombination av teorier och tidigare forskning inom motivation, arbetsglÀdje och work values samt resultatet frÄn en pilotstudie, har en modell utvecklas som illustrerar olika motivationsfaktorer och vad som antas förklara dessa. För att testa modellen empiriskt har en enkÀtundersökning skickats till revisorsassistenter, godkÀnda och auktoriserade revisorer samt partners, vilket resulterade i 276 fullstÀndiga svar.Genom en explorativ faktoranalys har revisionsmedarbetares motivation delats in i fem komponenter; arbetet i sig, socialt stöd, belöningar, prestige och privatliv.

Tryckslag - Ett datorprogram för tryckslagsberÀkningar

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Umg?nge ? till varje pris? En analys ur ett barnr?ttsperspektiv av f?r?ldrabalkens tillgodoseende av barnets r?ttigheter enligt barnkonventionen i umg?ngesm?l d?r uppgifter om v?ld f?rekommer

Barn beh?ver en stabil relation till sina f?r?ldrar, men att uts?ttas f?r eller bevittna v?ld ?kar risken f?r psykisk och fysisk oh?lsa. Arbetet syftar till att underso?ka och faststa?lla barnets ra?ttigheter i umga?ngesma?l, da?r det fo?rekommer uppgifter om att en umga?ngesfo?ra?lder uto?vat va?ld eller o?vergrepp mot barnet, enligt ga?llande ra?tt samt ur ett barnra?ttsperspektiv. Studien innefattar en j?mf?relse mellan svensk, norsk och dansk r?tt.

N?r sj?lvbest?mmandet ?sidos?tts : En allm?n litteratur?versikt om patienters upplevelser av psykiatrisk tv?ngsv?rd

Bakgrund: Tv?ngsv?rd enligt Lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT) inneb?r att v?rd kan ges utan patientens samtycke n?r det finns en allvarlig psykisk st?rning och behov av v?rd som patienten mots?tter sig. Sjuksk?terskans ansvar omfattar att uppr?tth?lla patientens r?ttss?kerhet och autonomi trots de tv?ngs?tg?rder som kan bli aktuella. Personcentrerad v?rd inneb?r att anpassa insatser efter patientens unika behov och f?ruts?ttningar, vilket ?r s?rskilt viktigt f?r att bevara patientens v?rdighet och skapa delaktighet ?ven under tv?ng.

Fr?ga mig och jag ska ber?tta: En systematisk litteratur?versikt om att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar

Bakgrund: Under ton?ren ligger stort fokus p? sexualitet och en stor del av ungas utveckling inneb?r att ta risker. L?g kunskap och erfarenhet tillsammans med ungdomars impulsivitet ?r bland annat orsaker till att de har en tendens att uts?tta sig f?r risker vilket kan leda till konsekvenser f?r den egna reproduktiva och sexuella h?lsan. Med ungdomars livsv?rld som utg?ngspunkt r?dg?r och v?gleder barnmorskan ungdomen utifr?n hens sexualitet och ton?rsutveckling. Syfte: Syftet med denna systematiska litteratur?versikt var att unders?ka faktorer som p?verkar identifiering av sexuellt riskutsatta ungdomar. Metod: En systematisk litteratur?versikt har genomf?rts och utformats utifr?n en integrativ design.

Borensbergs kraftstation - En modellstudie av strömningsförhÄllanden

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Sediment- och strömningsförhÄllanden i tvÄ avloppsledningar i Göteborg

Inledning: Idag krÀvs det att alla aktiebolag i Sverige fÄr sina rÀkenskaper granskade av en kvalificerad revisor. Det har lÀnge varit pÄ tal om att avskaffa revisionsplikten i landet och följa utvecklingen inom EU. Olika förslag pÄ grÀnsvÀrden har tagits fram under Ären och det senaste presenterades av NÀringsminister Maud Olofsson den 25 mars 2010 vilket avser bli gÀllande i november 2010. Förslaget gÀller för de aktiebolag som underskrider tvÄ av följande kriterier: 3 miljoner kronor i nettoomsÀttning, 1,5 miljoner kronor i balansomslutning och 3 anstÀllda. Avskaffandet av revisionsplikten ses som ett viktigt steg i den svenska regelförenklingen för företag.Problemformulering: Revisionsarbetet har hittills nÀstan enbart behandlat de delar som Àr lagstadgade och andra delar har kommit i skymundan.

Att revidera eller inte revidera? -vad anser Àgare av smÄ aktiebolag om vikten av revision?

Bakgrund och problem: Idag mÄste alla svenska aktiebolag oavsett storlek anlita enextern kvalificerad revisor som granskar Ärsredovisning och bokslut. NÀr denna lagtogs i bruk 1983 var syftet att förebygga ekonomisk brottslighet i de smÄ bolagen ochatt hjÀlpa Àgarna att uppmÀrksamma ekonomiska problem inom företaget. FörnÀrvarande Àr det endast Sverige och Malta som fortfarande har kvar den lagstiftaderevisionsplikten inom EU. Den förra regeringen tillsatte en utredning som fick iuppdrag att göra en utvÀrdering av behovet av revision i smÄ företag. Förslagen frÄnutredaren skall minska företagens börda sÄ lÄngt det Àr möjligt, utan att intressenterseller Àgarminoriteters behov av tillförlitlig finansiell information ÄsidosÀtts.Syfte: Syftet med studien var att undersöka vad Àgare av smÄ aktiebolag anser omvikten av revision och om de skulle vÀlja att göra frivillig revision om pliktenavskaffas.

FoU : Företagens tillvÀgagÄngssÀtt vid aktivering av utvecklingsutgifter

MÄnga stora svenska företag har nÄtt sina positioner genom att bearbeta innovatörers uppfinningar pÄ ett sÀtt sÄ att företaget vÀxer i sitt kunskapsförsprÄng. Detta uppnÄs genom att investera i forskning och utveckling (FoU). FöresprÄkare för aktivering av immateriella resurser sÄsom utvecklingsutgifter pÄstÄr att aktiveringen av utvecklingsutgifter Àr svÄrbedömd, eftersom det i de immateriella investeringarna alltid finns en osÀkerhet, dÄ utgifterna inte alltid kan leda till en slutprodukt och ge framtida nytta för företagen.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur svenska börsnoterade företag gÄr tillvÀga för att uppfylla kriterierna i IAS 38 (International Accounting Standard) och aktivera utvecklingsutgifter samt förstÄ företagens resonemang för bedömning och beslut vid en aktivering. Vilka redovisningsprinciper som Àr relevanta vid detta beslut ska Àven undersökas.De utvalda företagen som ingick i undersökningen Àr Atlas Copco, Scania och AstraZeneca. För att kunna studera en avgrÀnsad aspekt av ett problem pÄ djupet under en begrÀnsad tidsrymd anvÀnder sig forskarna av en fallstudie.

V?sentlighetsanalysens utveckling. En studie om hur presentationen av v?sentlighetsanalyser varierar ?ver tid inom ledande industrif?retag i Sverige

Bakgrund & Problemdiskussion: Under det senaste decenniet har f?retagens h?llbarhetsredovisning blivit allt viktigare, med ?kade krav p? att rapportera b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. I samband med inf?randet av CSRD st?lls krav p? f?retagen att utf?ra en dubbel v?sentlighetsanalys som innefattar b?de finansiella och milj?m?ssiga effekter. V?sentlighetsbegreppet har dock tidigare saknat reglering och d?rmed pr?glas redovisningen av en oenighet och brister upplevs inom h?llbarhetsredovisningen. Syfte: Syftet med rapporten ?r att beskriva hur begreppet v?sentlighet har utvecklats inom h?llbarhetsredovisning samt hur detta redovisas i f?retagens rapporter.

<- FöregÄende sida 18 NÀsta sida ->