Sökresultat:
1978 Uppsatser om Särskilt kvalificerad andel - Sida 50 av 132
Utbetalningspolitik i Sverige : En studie om utdelningar och Äterköp i svenska börsföretag
Följande uppsats undersöker hur svensk utbetalningspolitik har utvecklats under Ă„ren 1992-2012. Urvalet bestĂ„r av de företag som under vĂ„ren 2014 var noterade pĂ„ Stockholmsbörsens ?Large?, ?Mid? eller ?Small Cap? lista. Ă
terköpens andel av den totala utbetalningsandelen visar sig inte vara lika hög som andra internationella studier har visat. Det Àr istÀllet utdelningarna som utgör merparten av de totala utbetalningarna.
UtvÀrdering av markberedning och plantering pÄ SCA:s mark i Norrland 1998-2001 : föryngringsresultat efter 10 Är
Maskinell markberedning följt av manuell plantering Àr den vanligaste föryngringsrutinen efter en föryngringsavverkning i Sverige. MÄnga av de forskningsrön som dagens markberednings- och planteringsinstruktioner bygger pÄ Àr baserade pÄ Àldre fÀltexperiment. Uppföljningar av praktiska föryngringar i fÀlt kan bidra med kompletterande kunskap över vilka svÄrigheter som finns beroende pÄ stÄndort, terrÀngförhÄllanden etc. Dessa erfarenheter kan sedan anvÀndas till att utvÀrdera gÀllande arbetsrutiner och instruktioner.
Syftet med detta examensarbete var att utvÀrdera kvaliteten i det praktiska markberednings- och planteringsarbetet pÄ SCA:s mark i Norrland.
MatematiksvÄrigheter i klassrummet. Möjligheter - hinder
Syftet med vÄr studie var att se hur stor andel elever som enbart hade problem med matematiken och komma i kontakt med dem för intervjuer. Genom intervjuerna ville vi ta del av elevernas syn pÄ sin situation: vilka problem de upplevde, hur de ville bli bemötta samt i vilken miljö eller situation de arbetade bÀst. Via en enkÀt, riktad till matematiklÀrare som undervisade Är 5-9 vid tvÄ skolor, tÀcktes ett elevunderlag av ca 800 elever in. Genom lÀrare som sade sig ha elever med svÄrigheter i matematik kom vi i kontakt med elever som sedan intervjuades. Eleverna tycker att matematik Àr ett viktigt Àmne, de vill lÀra sig trots de svÄrigheter de har i Àmnet.
IFRS 2 : Effekten pÄ optionsprogram i svenska bolag
Sedan den 1 januari 2005 skall alla börsbolag inom EU upprÀtta sina koncernredovisningarenligt standarder utgivna av International Accounting Standard Board (IASB).Syftet med standarderna Àr att kapitalmarknaden effektiveras genom att jÀmförbarhetenav redovisningshandlingar pÄ den inre marknaden förbÀttras. IFRS 2 Àr den andra standardensom IASB gett ut och heter Aktiebaserade betalningar. IFRS 2 omfattar optionsprogramvilka Àr ett sÀtt för arbetsgivaren att rekrytera, behÄlla och motivera medarbetare.Tidigare studier visar att det kan finnas en tendens att bolag överger optionsprogram pÄgrund av IFRS 2. Detta dÄ IFRS 2 lett till en mer dealjerad redovisning av optionsprogramoch dÄ detta medfört negativa ekonomiska konsekvenser för bolagen pÄ grund avkostnadsföringen av dessa program. Syftet med denna studie Àr att beskriva och förklarahur svenska bolag förhÄller sig till IFRS 2 och om detta haft en inverkan pÄ svenska bolagsval att ha kvar optionsprogram.
RevisionsbyrÄns uppdragstid och storlek - konsekvenser för revisionskvaliteten
I spÄren av mÄnga företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbÀttras för att hÄlla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstÄtt om vilken effekt revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek har pÄ revisionskvaliteten och om byrÄrotation skulle lösa problemen som Àr förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmÄga att upptÀcka och utfÀrda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget gÄr i konkurs. DÀrigenom Àr det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek pÄverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberÀttelser visar att revisionsuppdrag pÄ kort och lÄng uppdragstid har utfÀrdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.
FörbÀttrad vattenanvÀndning pÄ Björnekulla Fruktindustrier AB : för ökad lönsamhet och bÀttre miljö
Björnekulla Fruktindustrier AB i Ă
storp vill minska kostnaderna för sin vattenförbrukning i fabriken. Det Àr endast en liten del av den totala vattenkonsumtionen som hamnar i slutprodukten. Majoriteten av vattnet gÄr Ät för tvÀttning av rÄvaror och maskinell utrustning. Anledningen till att kostnaderna Àr höga Àr den stora andel kommunalt vatten som fabriken köper in. För att minskaden andelen har jag undersökt tvÄ alternativ, ett eget reningsverk för ÄteranvÀndning av vatten och en ny vattentÀkt.
Att anvÀnda eller inte anvÀnda tobak och alkohol, det Àr frÄgan : En kvantitativ studie om gymnasieelevers och specialidrottselevers tobaks- och alkoholvanor
Syfte och frÄgestÀllningar Syftet med studien Àr att belysa om det finns skillnader mellan elever som lÀser specialidrott pÄ gymnasieskolan och elever som inte gör det, samt mellan könen, nÀr det gÀller anvÀndning av tobak och alkohol. För att uppfylla syftet, utformades följande frÄgestÀllningar: (1) Hur stor andel av eleverna som lÀser specialidrott- respektive inte lÀser specialidrott, har anvÀnt eller anvÀnder tobak och dricker alkohol? (2) Hur ofta anvÀnder eleverna tobak och hur ofta dricker de alkohol? (3) Finns det skillnader mellan könen nÀr det gÀller tobaks- och alkoholanvÀndning och hur ser dessa skillnader i sÄ fall ut? (4) Vilka Àr de frÀmsta anledningarna till varför eleverna anvÀnder eller inte anvÀnder tobak och alkohol? (5) Uppfattar eleverna att Àmnet specialidrott har pÄverkat deras beslut att inte anvÀnda tobak och alkohol? Metod En kvantitativ metod anvÀndes för att besvara studiens syfte och frÄgestÀllningar och en gruppenkÀt genomfördes med gymnasieelever som uppfyllde studiens kriterier. Eleverna delades in i tvÄ grupper utifrÄn hur de svarat pÄ enkÀten, en grupp med elever som lÀste specialidrott och en grupp som inte gjorde det. Urvalet skedde enligt bekvÀmlighetsprincipen. Resultat Endast 21 procent av specialidrottseleverna och 62 procent av eleverna som inte lÀste specialidrott hade nÄgon gÄng rökt cigaretter.
Cykelstaden : en studie av planeringsÄtgÀrder och infrastruktur för en cykelvÀnligare stad
Ett samhÀlle dÀr en hög andel av transporterna sker pÄ cykel har mÄnga fördelar för miljön, hÀlsan och ekonomin. Inom staden har cykeln Àven fördelen att den tar lite utrymme i ansprÄk och kan bidra till en attraktivare stadsmiljö. Syftet med detta arbete Àr att presentera ÄtgÀrder som ger förutsÀttning för en ökad och sÀker cykeltrafik. Baserat pÄ svenska och utlÀndska riktlinjer samt exempel frÄn stÀder med en hög cykelandel ges en överblick över olika sÀtt att frÀmja cykling i staden. Det handlar om att inkludera cykelplanering i övriga stadsplaneprocesser, att skapa strategier för stadens utveckling av cykling, att satsa pÄ fysisk infrastruktur anpassad efter cyklisters behov och att informera och följa upp de mÄl som sÀtts.
LÀsutveckling hos andrasprÄkselever : Betydelsefulla faktorer för lÀrande
Att kunna lÀsa Àr avgörande för att bli en aktiv samhÀllsmedborgare. Enligt PISA-undersökningen frÄn 2009 nÄr var femte elev inte upp till kraven i lÀsförstÄelse och denna andel Àr Ànnu högre för elever med annat modersmÄl Àn svenska. Syftet med denna litteraturstudie Àr att identifiera betydelsefulla faktorer för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska. Den frÄgestÀllning som studien tar sin utgÄngspunkt i och som besvaras i resultatet Àr:Vilka faktorer Àr betydelsefulla för att andrasprÄkselever i förskoleklass och Ärskurs 1-3 ska utveckla sin lÀsförmÄga pÄ andrasprÄket svenska?För att finna relevant material har ett antal kriterier faststÀllts och ett urval har gjorts.
EU-rÀttens nödbromsar för harmonisering av straffrÀtten. En uppsats om nödbromsarnas betydelse som undantagsregler i det straffrÀttsliga EU-samarbetets förÀndrade beslutsstruktur
Uppsatsen behandlar det straffrÀttsliga EU-samarbetets beslutsstruktur post-Lissabon med fokus pÄ EU:s harmoniseringskompetens enligt art 82 och 83 funktionsfördraget. Genom Lissabonfördraget upplöstes den tidigare trepelarstrukturen och det straffrÀttsliga samarbetet fogades samman med det allmÀnna EU-samarbetet. Enligt det nu gÀllande regelverket har EU befogenhet att vidta ÄtgÀrder bland annat för att sÀkerstÀlla ömsesidigt erkÀnnande mellan medlemsstaterna pÄ det straffrÀttsliga omrÄdet (art 82.1) och för att harmonisera medlemsstaternas straffrÀttsliga lagstiftning (art 82.2 och 83). Harmoniseringskompetensen omfattar faststÀllande av minimidirektiv avseende specifikt angivna delar av det straffrÀttsliga förfarandet (art 82.2) och avseende brottsrekvisit och pÄföljder inom specifikt angivna omrÄden med sÀrskilt allvarlig brottslighet som har ett grÀnsöverskridande inslag (art 83.1). DÀrtill fÄr EU genom den sÄ kallade annexkompetensen faststÀlla minimiregler om brottsrekvisit och pÄföljder pÄ omrÄden som redan omfattas av harmoniseringsÄtgÀrder om detta Àr nödvÀndigt för att sÀkerstÀlla att unionens politik pÄ det harmoniserade omrÄdet ska kunna genomföras effektivt (art 83.2).
Subguppering av patienter med Lindrog Kognitiv Störning och dess betydelse för framtida utveckling av demens
Lindrig kognitiv störning (eng. Mild Cognitive Impairment, MCI) betecknar ett tillstÄnd av försÀmrad kognitiv funktion, som inte uppfyller kriterierna för demens. MCI tycks innebÀra en ökad risk att utveckla Alzheimer och andra demenssjukdomar. Syftet med studien var att förutsÀttningslöst undersöka antal och typer av subgrupper till MCI som bÀst överensstÀmmer med kognitiva testresultat samt att undersöka utvecklingsförlopp för subgrupperna. En klusteranalys utfördes med testresultat frÄn 287 MCI patienter som utretts pÄ Huddinge sjukhus.
PÄverkan av brunbjörnens habitatanvÀndning pÄ Àlgens betesval
Det Àr vedertaget att rovdjur pÄverkar bytesdjurs val av omrÄde och beteende. Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om rovdjurs anvÀndning av habitat har nÄgon pÄverkan pÄ svenska Àlgars födobeteende. I denna studie undersöks brunbjörnens pÄverkan pÄ Àlg och datainsamlingen utfördes i björnrika omrÄden i Dalarna och GÀvleborgs lÀn.
De data som samlades in var data som rör bete (andel och höjd över marken) och habitatets egenskaper (sikt), dÀrefter undersöktes om det förekom skillnader i andelen betat beroende pÄ habitatanvÀndning av predator och habitatets egenskaper.
Resultatet visade pÄ tydliga skillnader i Àlgens betesmönster beroende pÄ om det var hög eller lÄg predatoranvÀndning av habitat.
Student tvÄsidiga T-test och regressionsanalys anvÀndes för att ta reda pÄ hur tillförlitliga resultaten var.
Resultatet visade att det Ă€r en signifikant skillnad i Ă€lgens betesmönster (beteshöjd) beroende pĂ„ i vilken utstrĂ€ckning björnar anvĂ€nder habitatet. Ălgens bete pĂ„verkades ocksĂ„ av sikt frĂ„n betesplatsen, vilket i sin tur var beroende av predatoranvĂ€ndning inom habitatet, men den skillnaden var inte signifikant..
Polisprovocerande suicidbeteende : Förekomst, karakteristika och polisers upplevelser av suicide by cop i Sverige
Situationer dÀr polisen skjuter kan uppstÄ till följd av att gÀrningsmÀn uppvisar provokativa suicidbeteenden. Detta fenomen Àr kÀnt som suicide by cop (SbC) och har visat sig utgöra en betydande andel av undersökta skjuthÀndelser i Nordamerika. Studien syftar till att ge en deskriptiv bild av SbC i Sverige utifrÄn förekomst och karakteristika gÀllande situationer och gÀrningsmÀn, samt att beskriva hur dessa hÀndelser kan upplevas och hanteras av poliser. SkjuthÀndelser som intrÀffat under tidsperioden 2005-2009 granskades och intervjuer genomfördes med tio poliser som upplevt SbC-hÀndelser. Resultatet visade att SbC svarade för 26 % av skjuthÀndelserna.
Vad kan skillnader i motivation bero pÄ? : En undersökning av tvÄ avdelningar inom ett industriföretag
Inom en industri visade det sig i den Ärliga medarbetamÀtningen att i pÄstÄendet ?Jag Àr motiverad i mitt arbete? var det en avdelning som hade en stor andel som instÀmde i pÄstÄendet medan pÄ en annan avdelning var det ytterst fÄ som instÀmde i pÄstÄendet. DÀrför ville företaget fÄ det nÀrmare undersökt vad denna skillnad i motivation kunde bero pÄ. Syftet med studien var att genom en totalundersökning av tvÄ arbetsgrupper, ta reda pÄ hur de anstÀlldas instÀllning till arbete generellt, vilka förvÀntningar de hade pÄ arbete och hur de sÄg pÄ det arbete som de har idag för att undersöka om detta kunde förklara skillnader i motivation mellan de tvÄ arbetsgrupperna. Data samlades in genom en enkÀt.
Oljan de Àrvde: vÀlsignelse eller förbannelse? : En studie om hur upptÀckten av olja pÄverkat den ekonomiska utvecklingen i Norge
I spÄren av mÄnga företagsskandaler har blickarna riktats mot revisorer och hur revisionen ska förbÀttras för att hÄlla hög kvalitet. Mot denna bakgrund har en debatt uppstÄtt om vilken effekt revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek har pÄ revisionskvaliteten och om byrÄrotation skulle lösa problemen som Àr förknippade med dessa. Vi definierar revisionskvalitet som revisorns förmÄga att upptÀcka och utfÀrda en varning för tvivel om fortsatt drift innan företaget gÄr i konkurs. DÀrigenom Àr det möjligt att undersöka om och hur revisionsbyrÄns uppdragstid och storlek pÄverkar revisionskvaliteten. En granskning av 379 konkursföretags senaste revisionsberÀttelser visar att revisionsuppdrag pÄ kort och lÄng uppdragstid har utfÀrdat lika stor andel varning för tvivel om fortsatt drift.