Sökresultat:
1697 Uppsatser om Särskilt boende - Sida 63 av 114
THE TREATMENT OF PEOPLE WITH PSYCHIC FUNCTIONAL DISORDER
Min studie handlar om bemötande av psykiskt funktionshinder. Syftet med min uppsats Àr att beskriva och belysa hur bemötandet av mÀnniskor med psykiska funktionshinder/funktionsnedsÀttningar kan gestalta sig. Genom min undersökning hoppas jag kunna bidra med kunskap om situationen för mÀnniskor med psykiska funktionshinder i syfte att öka förstÄelsen i bemötandet av personer med psykiska funktionshinder. I min studie anvÀnde jag mig av kvalitativ metod för jag ansÄg att det var bÀst för min uppsats. Jag intervjuade tre personer, tvÄ personer som arbetar pÄ ett boende för psykiskt funktionshinder.
Nine
VÄr kandidatarbetstid har resulterat i nio stycken smÄfilmer som Àr till för att ge mer information om BTH och regionen för nyfikna. Fyra av dessa filmer innerhÄller lite mer information om region, boende/kommunikationer, skolan och det studiesociala. Syftet med dessa fyra filmer Àr att blanda in BTH pÄ olika sÀtt, att man sÀtter skolan som en röd trÄd Àven i region och bostadsfrÄgorna. Vi gjorde Àven fyra stycken studentintervjuer, för att visa vad nuvarande studenter tycker om bostadsmöjligheterna och det studiesociala mm. Vi ville Àven visa att det finns folk frÄn Kiruna i norr till Lund i Söder, som gÄr pÄ skolan, och att det finns mÄnga olika typer av mÀnniskor som du fÄr möjlighet att lÀra kÀnna om du börjar studera hÀr.
Den svenska bredbandsstrategin : Ett delat ansvar
Den hÀr uppsatsen besvarar frÄgan om hur den svenska bredbandsstrategin Àr tÀnkt att förverkligas och hur ansvarsfördelningen ser ut mellan de inblandade aktörerna. Uppsatsen undersöker Àven mer specifikt hur ansvarsfördelningen och hanteringen ser ut gÀllande inkludering och exkluderingen vid deltagandet i byanÀten. För att kunna besvara syftet utförs en fallstudie i Uppsala lÀn dÀr fyra stycken kvalitativa intervjuer genomförs med de inblandade parterna: LÀnsstyrelsen, Tierps kommun, Lidén Data Gruppen samt ett byalag i MÄnkarbo. Det genomförs Àven en diskursanalys pÄ utvalda dokument publicerade av regeringen. Detta för att se om landsbygdsborna, i bredbandsutbyggnaden, tillskrivits nÄgon roll och i sÄ fall Àven hur den rollen motiveras.
Att motverka hemlöshet
Hemlösheten i Sverige ökar och problemet Àr som störst i storstadsregionerna. I Malmö Àr den vanligaste arbetsmodellen för att motverka hemlöshet den sÄ kallade trappstegsmodellen, som syftar till att steg för steg trÀna hemlösa att klara av ett eget boende. Detta genomförs rent praktiskt genom att hemlösa placeras i och flyttas mellan olika tillfÀlliga boendelösningar som villkoras genom exempelvis krav pÄ nykterhet eller deltagande i behandling. Ett nytt initiativ i arbetet mot hemlöshet har dock införts i staden, en modell som kallas Bostad först. I denna modell erbjuds hemlösa med en psykosocial problematik en permanent boendelösning utan krav pÄ nykterhet eller behandling.
Ekologiska boendemiljöer, en norm för framtiden?
HĂ„llbar utveckling Ă€r ett av de viktigaste Ă€mnena som diskuteras idag. Ăven nĂ€r det gĂ€ller stadsplanering har hĂ„llbarhet blivit en av de viktigaste frĂ„gorna att diskutera. I Sverige har vi under de tvĂ„ senaste decennierna sett flera utvecklingsprojekt som prĂ€glats av en strĂ€van mot hĂ„llbarhet och ekologiska boendemiljöer. Vi frĂ„gar oss i denna studie om huruvida utvecklingen av hĂ„llbara och ekologiska boendemiljöer kommer att bli en norm i framtiden och hur arbetet mot denna norm bör ske. Vi jĂ€mför hĂ€r tvĂ„ utvecklingsprojekt som har haft stort inflytande pĂ„ hĂ„llbar stadsplanering, Bo01 i Malmö och Hammarby Sjöstad i Stockholm.
En framtid i Norrköping? : En kvantitativ undersökning av norrköpingsstudenters relation till staden
Denna C-uppsats undersöker norrköpingsstudenters förankring i staden samt vilka faktorerstudenter finner viktiga vid valet av framtida bostadsort. Uppsatsen undersöker Àven detarbete och de insatser som bedrivs med och gentemot norrköpingsstudenter. Undersökningenbygger pÄ en webbaserad enkÀtundersökning vilken skickades till studenter i slutskedet avsina utbildningar, vid Campus Norrköping, Linköpings universitet. EnkÀtresultaten haranalyserats utifrÄn migrationsteorier och tidigare liknande forskning. Resultatet avundersökningen visar att de viktigaste faktorerna vid valet av en framtida bostadsort Àr;arbete, bostad, stadens miljö samt familj och vÀnner.
Upplevelser av uppskattning och feedback vid arbetsplatsen : Erfarenheter frÄn vÄrdbitrÀden vid Àldreboenden
Syftet med denna studie Àr att undersöka betydelsen av uppskattning och feedback bland anstÀllda vid Àldreboenden och vad det gör med motivationen till arbetet. Detta Àr en kvalitativ studie som vi valde att utföra genom sex semistrukturerade intervjuer med anstÀllda vid fyra olika Àldreboenden. Materialet har analyserats med hjÀlp av en kvalitativ innehÄllsanalys.Vad har uppskattning och feedback för betydelse hos de anstÀllda och hur pÄverkar det arbetsmotivationen?Resultaten i studien visar bland annat att respondenterna upplever lite uppskattning och feedback i det dagliga arbetet och de önskar mer av bÄde chef sÄvÀl som kollegor. Det förekommer viss uppskattning frÄn anhöriga men det Àr inte allt för ofta.Slutsatsen av studien Àr att uppskattning och feedback har bÄde en positiv och negativ pÄverkan, detta handlar mycket om individuella upplevelser hos anstÀllda.
Grönytefaktorn, ett verktyg för en grön och tÀt stad? : fallstudier av förtÀtningsprojekt i Malmö
Uppsatsen undersöker grönytefaktorn som ett verktyg för att kontrollera andelen grönyta i förtÀtningsprojekt. Detta för att se om grönytefaktorn kan vara ett planeringsverktyg för att nÄ en grön men tÀt stad. Arbetet utgÄr frÄn de fyra aspekterna att en hög grönytefaktor ger en bÀttre infiltration av dagvatten i marken, ett bÀttre mikroklimat, en högre biologisk mÄngfald samt en mer rekreativ miljö för de boende. Om sÄ Àr fallet undersöks genom fallstudier. De omfattar förtÀtningsplaner i Malmö dÀr grönytefaktor och exploateringstal Àr berÀknade för situationen före och efter förtÀtningen har Àgt rum.
MÀnnsklighetens framtid : Elevers uppfattningar om förutsÀttningar för mÀnniksans överlevnad
Syftet med studien Àr att beskriva hur fritidshemselever ser pÄ förutsÀttningarna för mÀnsklighetens framtid. DÄ ekosystemtjÀnster har en viktig roll i mÀnniskans framtida överlevnad, Àr frÄgestÀllningar sÄledes: Vad uppfattar eleverna som nödvÀndigt för mÀnniskans överlevnad? Vilka ekosystemtjÀnster uppfattar eleverna som centrala för mÀnniskans överlevnad?Studien bygger pÄ data insamlade frÄn sju fritidshemselever i Ärskurs fyra. Data har samlats in genom fotografier som eleverna tagit samt gruppintervjuer som har sin utgÄngspunkt i elevernas fotografier. Resultatet har analyserats dels utifrÄn Costanzas et al.
KVARTERSINTEGRERING
Through the different stages of life people have different requirements for their homes. The requirements changes depending on people?s life situation, lifestyleand age. Depending on where people are in life they live in different place, often in areas with other people who are in the same stage of life. In Sweden, this separation has always been noticeable, sometimes more than other.
Att resa med hund! : En studie om hur svenska hundÀgare ser pÄ att resa med sin hund inom Sverige
DÄ hunden har blivit en allt större del i mÀnniskans liv och Àr en vÀxande mÄlgrupp, vill vi undersöka hur svenska hundÀgare ser pÄ att resa med sin hund inom Sverige, speciellt vad de har för Äsikter om hundvÀnliga hotell.Den data vi har samlat in Àr frÄn en enkÀtundersökning gjord pÄ 522 hundÀgare i Sverige. VÄrt huvudsakliga mÄl med denna studie Àr att se om det finns en marknad för fler hundvÀnliga hotell i Sverige och hur kommunikationen mellan hotellen och hundÀgarna fungerar. Vi tror att hotellen kan dra nytta av resultatet frÄn denna studie.Resultatet visar pÄ att det finns ett behov av fler hundvÀnliga hotell i Sverige. Dock verkar det största problemet ligga i kommunikationen mellan hotellen och hundÀgarna. Eftersom hundÀgarna kÀnner att det finns en brist i informationen, om vilka hotell som tillÄter hundar.
SmÄhusbyggande i Sverige och i USA : Vad kan vi lÀra oss av varandra?
Samtidigt som samhÀllsutvecklingen gÄr snabbt framÄt, med utökat samarbete över sprÄk- och landsgrÀnser, förblir byggandet nÄgot som gÀrna görs pÄ ett traditionellt sÀtt, utan kontakt med omvÀrlden. Sverige och USA Àr tvÄ lÀnder som i övrigt har mycket gemensamt, men som har byggbranscher som fungerar pÄ olika sÀtt. Detta gör att det skulle finnas möjligheter att lÀra av varandras erfarenheter och misstag i byggandet, för att pÄ sikt skapa ett bÀttre byggande. Denna rapport Àr en litteraturstudie av skillnaderna mellan smÄhusbyggande i Sverige jÀmfört med i USA, gjord för att försöka se vad som pÄverkar byggandet i de bÄda lÀnderna och om det gÄr att lÀra sig nÄgot frÄn skillnaderna, för att sedan kunna pÄverka det framtida byggandet. NÀr det gÀller byggande av smÄhus, Àr byggtekniken i grunden densamma i de tvÄ lÀnderna, men den har utvecklats nÄgot annorlunda genom Ären.
Förtroende och trygghet: En enkÀtstudie om trygghet i LuleÄ kommun samt förtroende för rÀttsvÀsendet.
Förtroende för rÀttsvÀsendet och trygghet i samhÀllet Àr tvÄ ting som Àr basala för ett fungerande och icke korrupt samhÀlle. Syftet med detta examensarbete var att undersöka LuleÄ kommuns invÄnares förtroende för rÀttsvÀsendet samt att mÀta otryggheten bland dessa. Följande frÄgestÀllningar anvÀndes: ?Hur stort Àr förtroendet för rÀttsvÀsendet som helhet, för de enskilda myndigheterna och deras sÀtt att utföra olika uppgifter?? och ?Hur utbredd Àr otryggheten i LuleÄ kommun och hur vanligt Àr det att personer oroar sig för olika typer av brott??. En kvantitativ enkÀtundersökning genomfördes med mÀn och kvinnor, i olikaÄldersgrupper, boende i LuleÄ kommun.
SjÀlvbestÀmmande eller anpassning? : en studie om fritidsaktiviteter för personer med utvecklingsstörning boende pÄ gruppbostad
The aim of our study was to investigate how much self-determination persons with intellectual disabilities living in group-homes have when it comes to recreational activities. We studied what the recreational activities looked like, if there was any self-determination concerning recreational activities and which factors influenced self-determination for persons with intellectual disabilities. We used qualitative interviews with persons with intellectual disabilities, next of kin and personnel at group-homes. The result has been analyzed from earlier research, central concepts as self-determination and recreational activities and the theory of empowerment. The most important results that emerged in our study were; that recreational activities for persons with intellectual disabilities varied substantially, that there is a large number of to recreational activities available and no one seemed directly displeased with their recreational activities.
Upplevelsen av ett sjÀlvbestÀmmande- utifrÄn brukare och tjÀnstemÀn pÄ ett sÀrskilt boende.
Self- determination and autonomy of elderly people living in long- stay care homes is the forefront of discussion in the media and in society today. It examines the extent to which elderly people actually have the opportunity for self- determination and to what extent they have an impact and influence in their daily lives. A suitable way to look at how the quality of long ?stay care looks like is too look at the extent to which the user has self- determination.
The aim of our study was to examine how self-determination appears in long- stay care homes. We also talk about in what way the officials perceive self- determination and how elderly identify and perceive their right to self- determination and the importance it has for the individual.
The essay has been made with the help of interviews and surveys on a number of long-stay care homes in SkÄne.