Bakgrund: Äldre på boende idag kan känna att de saknar sociala interaktioner med vårdpersonal, familj eller vänner. För att uppleva god livskvalitet krävs bland annat trygghet, sociala interaktioner och aktiviteter. Djur kan användas som behandlingsmetod i vården i form av Animal-Assisted Activity (AAA) och Animal-Assisted Therapy (AAT). Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sällskapsdjurs betydelse för äldres livskvalitet på äldreboende. Metod: Studien har genomförts som en allmän litteraturstudie.

Research shows that supportive conversations with elderly who are living in nursing homes isrequested among care personnel, this to satisfy both older people's mental health and socialhealth. The care personnel try to offer the elderly supportive conversation to the extent theyare able to, but they are experiencing obstacles in terms of shortage of time, ignorance and aperceived ambiguity in their profession. The purpose of present study is to describe andanalyze the phenomenon of supportive conversation with elderly living in nursing homes,based on care personnel?s perspective. The study is based on qualitative interviews with thecare personnel working in special housing.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Det här examensarbetet behandlar gårdsmiljöer till flerbostadshus. Främst undersöks vilka faktorer i gårdens utformning och skötsel som har störst betydelse för de boendes trivsel. Arbetet består av en kartläggning av hur gårdarna används och värderas av de boende och bostadsföretagen, samt en analys av de olika faktorernas samband och relativa betydelser. Inledningsvis presenteras en metasyntes av tidigare svensk forskning inom området, strukturerad efter olika kategorier av boende och gårdens funktioner. Därpå följer en fallstudie av tre gårdar i stadsdelen Gottsunda i Uppsala.

Äldre människor kan på grund av demens eller andra orsaker ha svårighet att uttrycka sina behov. Närstående utgör då en viktig länk mellan dem och vårdpersonal och är ofta en outnyttjad resurs för de äldres livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva närståendes upplevelser i möten med vårdpersonal när de har en äldre anhörig som tillfälligt vistas för avlastning på vårdinstitution eller bor i ett särskilt boende. För att få fördjupad kunskap söktes artiklar via referensdatabaser. Sökningen resulterade i 17 vetenskapliga artiklar som motsvarade vårt syfte.

Sverige står inför en framtid av en kraftigt ökande andel äldre människor i samhället. År 2060 kommer en fjärdedel av befolkningen vara 65 år eller äldre. Utvecklingen när det gäller äldre människors boendesituation går mot ett ökat kvarboende där vård- och omsorg alltmer kommer att ske i det egna hemmet. Redan idag finns inte tillräckligt med anpassade bostäder för att möta framtiden, många äldre bor i opraktiska och otillgängliga lägenheter som ger upphov till ett begränsat liv - både fysiskt och socialt. En förutsättning för ett gott liv på ålderns höst är goda bostäder och boendemiljöer.

BAKGRUND: Demenssjukdom är vanligt förekommande hos äldre. Med ökat antal äldre i samhället kommer andelen demenssjuka personer också att öka. Det är vanligt med Beteendestörningar och Psykiska Symtom vid Demens (BPSD) och dessa kan påverka de demenssjukas livskvalitet negativt samt orsaka stort lidande. Omvårdnadsåtgärder för att minska förekomsten av BPSD beskrivs och kan sökas i aktuell omvårdnadsforskning. SYFTE: Studiens syfte var att, utifrån aktuell omvårdnadslitteratur, beskriva omvårdnadsåtgärder, vid BPSD, som distriktssköterskan kan använda i arbetet med demenssjuka personer på ordinärt eller särskilt boende.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje år. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie är att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i Värnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes även med verksamhetschefen Anna Thuresson på HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnämndens ordförande Maria Johansson i Värnamo kommun.

I det vardagliga livet normala samspel förutses individer leva som en heterosexuell individ. Filosofiska satser från tidigare forskning visar att heteronormen även kan verka inom svensk och västerländsk vård och omsorg. Syfte med den här studien är att undersöka hur frågor kring HBT och HBT-personer framställs av boendechefer inom särskilt boende för äldre i en medelstor kommun samt undersöka på vilket sätt verksamheten arbetar med dessa frågor. Genom fem semistrukturerade intervjuer på boendechefer framgick det att samtliga delade uppfattningen om alla individers lika värde. HBT-ämnet framgick dock vara osynligt i äldreverksamheten då ämnet var lågt prioriterat och inga diskussioner fördes i verksamheten, vare sig på boendet eller från högre befattningar.

Bakgrund och problem: V?rderingen av immateriella tillg?ngar enligt IAS 38 pr?glas av betydande subjektivitet, vilket skapar os?kerhet och variation i rapporteringen. Detta f?rsv?rar j?mf?rbarheten mellan f?retag och p?verkar intressenters beslutsfattande. Trots uppdateringar kvarst?r utmaningar, s?rskilt i en f?r?nderlig och digitaliserad ekonomi. Syfte: Att utforska och analysera olika akt?rers uppfattningar av IAS 38 vid f?rv?rv av immateriella tillg?ngar, samt identifiera utmaningar och bed?ma hur v?l standarden fungerar i praktiken. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer av revisorer och ekonomiansvariga inom olika branscher.

Bakgrund: När beslutet att flytta in på ett särskilt boende fattats förändras livssituationen för både den som drabbats av demens som för de anhöriga.Syftet: Syftet med denna litteraturöversikt var att studera och beskriva anhörigas upplevelser i samband med att en person som drabbats av demens flyttar in på ett särskilt boende. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Litteratur­sökningarna gjordes i databaserna Medline och Cinahl efter relevanta artiklar. Sökord som användes var relatives, experience, caregivers burden, coping, dementia, nursing home, placement, decision, Sweden, family caregivers. Sexton vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys.

Syftet med studien var att få ökad förståelse för hur vårdpersonalen inom särskilt boende resonerar kring äldres aktiviteter utifrån ett rehabiliteringsperspektiv. För att studera detta utfördes tio fokusgrupper, där totalt trettioåtta personer deltog, fördelade på fem olika geografiska områden i landet. Intervjumaterialet analyserades utifrån en komparativ analysmetod. Resultatet visade på komplexiteten beträffande vad som hindrar eller främjar äldre personers aktivitetsutförande och rehabilitering, vilket formade fyra kategorier: ?äldres deltagande i aktivitet?, ?vikten av goda kontakter och samarbete?, ?organisatoriska strukturer och dess betydelse? samt ?individen och kollektivet?.

Denna masteruppsats tar sin utgångspunkt i en utveckling av nya boendemiljöer som genom sin lokalisering och utformning vill främja aktiviteter i ett specifikt fritidsintresse, ett tema, till att utövas lokalt i boendemiljön. Denna form av inriktade boendemiljöer benämns i uppsatsen som temaby.Uppsatsens syfte är att undersöka vilka värden i boendemiljön som är framträdande hos boende i en temaby. Genom att besvara syftet kan det praktiska utfallet för boendemiljöns inriktning sättas i relation till övriga aspekter av boendemiljön som framkommer som värdefulla. Uppsatsens frågeställningar baseras på fyra dimensioner (karakteristisk-, relationell-, platsspecifik- samt temadimension) som spänner över regionala och mer lokala aspekter. Dimensionerna fungerar även som en sammanfattning av uppsatsens teoretiska avsnitt som applicerar temabyn till en större vetenskaplig diskussion om begreppen plats, rum och boendemiljö samt landsbygdspraktik.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tidshantering hos personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskilt service. Frågeställningar; Hur hanterar denna målgrupp sin tid? Om målgruppen hanterar sin tid självständigt gör de det med säkerhet eller osäkerhet?Metod: En kvantitativ studie genomfördes i form av en enkätundersökning. Studien genomfördes i ett län i Mellansverige och riktades sig direkt till personer med lindrig utvecklingsstörning som bor i kommunalt boende med särskild service. Enkäten bestod av fem frågor med fem svarsalternativ.