Sökresultat:
1755 Uppsatser om Särskilt boende för äldre - Sida 15 av 117
OmvÄrdnad pÄ gruppboende jÀmfört med enskilt boende för en individ med grav utvecklingsstörning - en fallstudie
Bakgrund: I Sverige har individer med utvecklingsstörning rÀtt att vÀlja boendeform. Det finns dock lite forskning som undersöker vilken boendeform som Àr mest lÀmplig för dessa individer. De Àr en sÄrbar individgrupp som behöver uppmÀrksammas mer i forskning.Syfte: Studien avsÄg att undersöka vilken boendeform som var mest lÀmplig för en individ med grav utvecklingsstörning. Detta gjordes genom att granska dennes boendeformsbyte frÄn gruppboende till enskilt boende,  utifrÄn ett omvÄrdnadsperspektiv.Metod: Mixed methods anvÀndes för att besvara syftet. Intervjuer och fokusgruppmöte anvÀndes för kvalitativ datainsamling.
Ăldre mĂ€nniskors möjligheter och hinder för vistelse i den tĂ€tortsnĂ€ra naturen - En studie av ett kommunalt och ett privat servicehus i VĂ€sterĂ„s
Det finns mÄnga faktorer som hindrar Àldre mÀnniskor frÄn att kunna ta sig ut i den tÀtortsnÀra naturen. Den hÀr uppsatsen beskriver hur servicehusets sociala och fysiska faktorer pÄverkar de boendes möjligheter för vistelse i den tÀtortsnÀra naturen. Studien inkluderar Àven en analys av vad de boendes egna möjligheter och begrÀnsningar har för betydelse i frÄgan. Kvalitativa intervjuer med boende, anstÀllda, frivilliga och en anstÀlld pÄ de sociala nÀmndernas stab har gjorts för att undersöka servicehusen som boendeform. Eftersom mÄnga av de boende har svÄrt att gÄ Àr serviceboendets fysiska struktur, som balkonger, uteplatser och nÀrhet till grönomrÄden, av stor betydelse.
?Mamma var mycket, mycket arg och jag var mycket rĂ€dd för henne? EN STUDIE OM KVINNOR SOM UTSATTS FĂR HEDERSRELATERAT VĂ LD OCH SOM BOTT PĂ SKYDDAT BOENDE
Studiens syfte var att undersöka hur de kvinnor som utsatts för hedersrelaterat vÄld kÀnner sig efter att ha bott pÄ ett skyddat boende och nu har kommit ut i samhÀllet. Hur mÄr de och hur ser deras vardag ut?
Metoden som anvÀndes var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades genom halvstrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra kvinnor. Resultatet analyseras med hjÀlp av teorierna KASAM och Exitteorin samt relevant kunskap och tidigare forskning.
Jag har den ultimata kontaktpersonen : En kvalitativ studie om upplevelser kring kontaktmannaskap inom OmvÄrdnad GÀvle, ordinÀrt boende och boendestöd
Kontaktmannaskap Àr inte nÄgonting helt nytt, utan har sedan lÀnge anvÀnts som arbetsmetod i den somatiska och psykiatriska vÄrden. Inom Àldreomsorgen Àr kontaktmannaskapet en relativt ny arbetsmetod. Syftet med ett kontaktmannaskap Àr att individerna skall uppleva delaktighet, inflytande och sjÀlvbestÀmmande över sitt eget liv.Kontaktmannaskap Àr en vÀl anvÀndbar metod för att uppnÄ exempelvis kontinuitet och sjÀlvbestÀmmande inom vÄrd och omsorg. OmvÄrdnad GÀvle har utarbetade riktlinjer och rutiner kring kontaktmannaskap, som gÀller inom hela förvaltningen. Metoden kontaktmannaskap inom ordinÀrt boende och boendestöd skall sÀkra individens rÀtt till vÄrd, service och omsorg.
Boendeassistenters kunskap om munhÀlsa och instÀllning till munvÄrd
Introduktion: Personer med funktionsnedsÀttning har nedsatt förmÄga att fungera fysiskt, psykiskt eller intellektuellt, vilket kan medföra hinder med att sköta den dagliga munhygienen. I omvÄrdnaden i bostad med sÀrskild service för vuxna ingÄr skyldighet att stödja funktionsnedsatta med deras personliga behov.Syfte: Syftet med studien var att undersöka boendeassistenters kunskap om munhÀlsa. Ytterligare ett syfte var att undersöka boendeassistenters instÀllning till munvÄrd samt faktorer som pÄverkar deras instÀllning till munvÄrd.Material och metod: Studien Àr en kvantitativ tvÀrsnittstudie baserad pÄ en enkÀt med 31 strukturerade frÄgor samt en öppen frÄga. EnkÀten besvarades av 43 boendeassistenter i en kommun i södra Sverige.Resultat: Resultatet visar att majoriteten (n=34) av boendeassistenterna anser att de boende behöver dagligt stöd med munhygienen. Det största hindret Àr att de boende inte vill ha hjÀlp med munhygienen. En stor del (n=31) av boendeassistenterna anser att de har tillrÀcklig kunskap om munvÄrd för att stödja de boende med den dagliga munhygienen.
Upplevelsen av livskvalitet hos Àldre i sÀrskilt boende : En litteraturstudie
Livskvalitet Ă€r ett ord som anvĂ€nds i flera olika sammanhang och Ă€n finns ingen övergripande definition av begreppet. Vad livskvalitet Ă€r för Ă€ldre rĂ„der det ocksĂ„ delade meningar och fĂ„ studier har undersökt Ă€ldres upplevelse av sin livskvalitet. I Sveriges bor cirka 16% av de över 80 Ă„r i sĂ€rskilt boende och mĂ„nga Ă„tgĂ€rder görs för att förbĂ€ttra deras livskvalitet. Arbetets syfte var att undersöka och sammanstĂ€lla befintlig kunskap om upplevelsen av livskvalitet hos Ă€ldre i Nordiska sĂ€rskilda boende och metoden som anvĂ€ndes var en systematisk litteratur-studie av kvalitativa artiklar. Ă
tta artiklar inkluderades och resultatet tolkades att kunna beskrivas utifrÄn fem kategorier: Trygghet kontra otrygghet, oberoende kontra beroende, respekt kontra brist pÄ respekt, inre miljö kontra yttre miljö och gemenskap kontra ensamhet.
SÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor i sÀrskilt boende : En litteraturstudie
Bakgrund: Det har visat sig att bandet mellan mÀnniska och djur kan vara lika starkt som mellan tvÄ mÀnniskor och förlusten av ett djur kan inverka negativt pÄ en mÀnniskas hÀlsa och vÀlbefinnande. Djur i terapeutiska sammanhang har anvÀnts för att assistera mÀnniskan i flera hundra Är och pÄ 1970-talet utvecklades djurterapi dÄ de första pilotstudierna pÄ kvantitativa data gjordes. Tidigare studier har presenterat ett ökat socialt samspel mellan personer med demenssjukdomar dÄ djur anvÀnts i vÄrdandet. Djurs nÀra förhÄllande till mÀnniskan vÀckte intresse av att nÀrmare studera deras inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sÀllskapsdjurs inverkan pÄ hÀlsa och vÀlbefinnande hos Àldre mÀnniskor pÄ sÀrskilt boende.
Anpassat boende i Sandvikens kommun : En enkÀtundersökning och ett ombyggnadsförslag
Rapporten innefattar tre delar;Del I - EnkÀtundersökning för anpassat boende i SandvikenEn bostadsenkÀt skickades ut till 100 hushÄll i Sandvikens kommun för att undersöka om det finns ett intresse för anpassat boende, om sÄ Àr fallet söks Àven nÀr intresset finns samt vilken typ av bostad som efterfrÄgas. 45 % svarade pÄ enkÀten varav 60 % av dessa kunde tÀnka sig att flytta. Det var huvudsakligen de som hade postadress Sandviken som var mest intresse av flytt. Den mest eftersökta bostaden var pÄ 2, 3 eller 4 rum och kök i centrala Sandviken. Bostaden skall ha nÀrhet till affÀrer, service, hÀlsocentral och apotek, samt nÀrhet till natur, grönomrÄde, promenadstigar och badhus.
FamiljerÀttssekreterarnas upplevelser av barns situation i samband med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden : En kvalitativ studie
Syftet med studien var att undersöka hur familjerÀttsekreterarna upplever barns situation i samband med deras uppdrag med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden. FrÄgestÀllningarna var; Hur definierar familjerÀttssekreterarna sitt uppdrag vid vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden vid förÀldrars separation? Vilka instrument/verktyg anvÀnder familjerÀttssekreterarna för att ta reda pÄ barns situation i samband med vÄrdnads-, boende- och umgÀngesÀrenden vid förÀldrars separation? Hur upplever familjerÀttssekreterarna att barns fysiska och psykiska hÀlsa samt relation till förÀldrarna pÄverkas i samband med förÀldrarnas separation? Studien utfördes med en kvalitativ forskningsmetod dÀr undersökningen innefattade Ätta semistrukturerade intervjuer med familjerÀttssekreterare. I vÄr studie har vi utgÄtt frÄn systemteorin och grÀsrotsbyrÄkratin. Detta för att familjerÀttssekreterarna har myndighetsutövning och att de vid utredningsÀrenden tittar pÄ hur familjemedlemmarna samspelar med varandra.
Nino Rotas trombonkonsert
I det ha?r arbetet fo?rdjupar jag mig i fo?rsta satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk komposito?r som var mest ka?nd fo?r sin filmmusik, och da? sa?rskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har a?ven skrivit en stor ma?ngd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig a?ven pa? hans konsertmusik.
Lyftteknikens betydelse för personalens hÀlsotillstÄnd i ÀldrevÄrden
HÀlften av personalen inom ÀldrevÄrden uppger att de dagligen lyfter tungt vilket kan geskador i rygg, skuldra och nacke som kan leda till arbetsskada alternativt sjukskrivning.Durewall-systemet och Stockholmstekniken Àr de vanligaste lyfttekniksmetoderna iSverige. PÄ undersökningsplatsen anvÀndes Stockholmstekniken. Rapportens syfte Àr attidentifiera faktorer som associeras med sjukskrivning pÄ grund av smÀrtupplevelse vidlyftmoment i arbetet inom ÀldrevÄrden, beskriva eventuella smÀrtupplevelser vid lyft avboende samt undersöka om eventuell information om lyftteknik Àr effektivt förebyggandemot upplevd smÀrta vid lyft av boende. DÄ undersköterskor Äterfinns lÀngst ner i svensksjukvÄrds hierarkiskala har yrkesgruppen svÄrt att pÄverka. Studien genomfördes pÄ ettboende i VÀstsverige med enkÀter och omfattade 18 undersköterskor.
Hur lÄngt kan vi gÄ? : En bilfri förort i Kymlinge
Detta examensprojekt handlar om att utforma en stadsdel med bostÀder som lever upp till visionerna för Stockholm och Sundbyberg inför 2020 och 2030.En bilfri förort, 15 minuter med tunnelbanan frÄn Stockholms innerstad. Alldeles intill ett kÀnsligt naturreservat. Kompakt boende, smÄskalig service och platsen prÀglas av en kÀnsla av nÀrhet. De boende ska anvÀnda lite yta, röra sig till fots, cykla och nyttja offentliga rum och kollektivtrafik i största möjliga utstrÀckning. Men de ska kunna leva ett fullgott urbant liv utan att behöva offra den bekvÀmlighet som ett liv i storstadsmiljö erbjuder..
Gruppboende för personer med demenssjukdomar: en uppföljning
av gruppboendeformens utveckling
Sveriges befolkning blir allt Àldre och med hög Älder ökar risken för att drabbas av olika demenssjukdomar, framförallt Alzheimers sjukdom. Den som drabbas av demenssjukdom behöver ibland nÄgon form av sÀrskilt boende. Den boendeform som bÀst passar för personer med Alzheimers sjukdom Àr ett gruppboende för 6-10 personer. Det som i litteraturen framhölls som viktigt för gruppboendeformens funktion var bland annat rÀtt planlösning och boendemiljö, selektion av de boende men ocksÄ problematiken kring kvarboendeprincipen. Handplockad personal, individualiserad och meningsfull aktivering för de boende, ansÄgs ocksÄ som viktigt för gruppboendeformen samt att verksamheten utvÀrderades och kvalitetssÀkrades.
Vardagskunskap - ĂnskemĂ„l och vĂ€rderingar av ett bostadsomrĂ„de i Sorgenfri industriomrĂ„de / Community Awareness - Considerations and evaluations of a residential area in Sorgenfri industry area
Föreliggande arbete ingÄr i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriomrÄde. De fyra delarna Àr: -Brukare: Boende -Brukare: SmÄföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de fÄr vara med och planera ett nytt bostadsomrÄde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsomrÄdet Àr tryggt ur bÄde sociala och fysiska aspekter -Att det finns nÀrservice i olika former - Att bostadsomrÄdet anpassas sÄ att kategoriboende ej uppstÄr -Att bostadsomrÄdet har en genomströmning av mÀnniskor, sÄ att det blir en levande stadsdel
Den största vikten ligger pÄ de boende. För att fÄ fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder anvÀnts.
 Barn- och fritidsprogrammet VS VÄrd- och omsorgsprogrammet :  Vilket program skall en blivande LSS ? boende arbetare vÀlja?
 Det finns vissa beröringspunkter mellan VÄrd- och omsorgsprogrammet och Barn- och fritidsprogrammet. Likheterna Àr övervÀgande och skillnaderna smÄ mellan Barn- och fritidsprogrammet och VÄrd- och omsorgsprogrammet. VÄrd- och omsorgsprogrammet Àr ett yrkesprogram Barn- och fritidsprogrammet Àr ett yrkesprogram.Branschen anser att en nyanstÀlld personal bör ha med den personliga lÀmpligheten samt nÄgon form av relevant utbildning. En person som arbetar inom LSS-boendet bör kunna hantera mÀnniskor samt ha ett handikappmedvetande samt besitta en stor öppenhet för att vilja lÀra sig..