Sök:

Sökresultat:

335 Uppsatser om Särskilda yrkesgrupper - Sida 6 av 23

Hur gör handledare? : Centrala aspekter i KBT orienterad handledning

Allt fler yrkesgrupper efterfrÄgar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag Àven utanför det kliniska omrÄdet. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. TeorigenomgÄngen har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrÄn praxis och perspektiven pÄ handledning Àr mÄnga. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Att valla katter - en studie om att accepteras av lÀkare

Hur kan det förklaras att lÀkare har svÄrt att acceptera icke-lÀkare ichefspositioner? Studien har en kvalitativ, interaktiv induktiv ansats.Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer. Studien Àr byggd pÄ litteratur om kunskapsintensiva företag och organisationer. I analysen anvÀnds teorier om yrkesidentitet och makt som huvudsakliga teoretiska förklaringsverktyg. Studien kommer sammanfattningsvis fram till tvÄ möjliga förklaringar till varför lÀkarna har svÄrt att acceptera icke-lÀkare i rollen som chef.

En idrottsklubbs varumÀrkesidentitet & varumÀrkesimage

This essay deals with the rationale and aims for doing cultural or aesthetic activities and projects in schools, and gives special focus to a specific group of students, attending schools provided at special residential homes for young people (sa?rskilda ungdomshem). These homes receive young people with psychosocial and substance misuse problems and who show tendencies towards criminal behavior. The essay investigates how working with a cultural project in schools at these residential homes is justified and also elucidates how this specific group of students and their problems are constructed in the documents surrounding the project. The essay will further ponder over possible educational and pedagogical consequences of these constructions.The investigation has its theoretical frame work in curriculum theory.

Strokepatienters autonomi vid behandling av multiprofessionella rehabiliteringsteam

Bakgrund: Strokepatienter svarar för flest sjukdagar inom den somatiska vÄrden i Sverige och dÀrför finns det ett samhÀllsekonomiskt intresse av att minska strokepatienters vÄrdtid. Ett samarbete mellan olika yrkesgrupper inom vÄrden kan bidra till detta. Syfte: Syftet med studien var att belysa autonomin hos strokepatienter med funktionshinder i samverkan med multiprofessionella rehabiliteringsteam. Metod: Studien genomfördes somen litteraturstudie genom granskning av 16 publicerade vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet av studien pekar pÄ tre grundlÀggande förutsÀttningar för att rehabiliteringen skall leda till största möjliga autonomi hos strokepatienter.

Algoritmisk (o)r?ttvisa? En analys av risker och r?ttsliga utmaningar f?rknippade med anv?ndningen av automatiserat beslutsfattande inom den offentliga f?rvaltningen

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.

Vem vill ha en 70-Äring? : Uppfattningar om Àldre arbetskraft i ett organisationsperspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsgivare och fackföreningar uppfattar Àldre arbetskraft och dess möjligheter respektive hinder att arbeta lÀngre. Resultatet visade att det finns stora variationer mellan olika arbetsgivares och olika fackföreningars uppfattningar om Àldre i yrkeslivet. Framförallt framkom det att förutsÀttningarna Àr olika mellan tjÀnstemÀn och yrkesmÀn. De stora skillnaderna mellan dessa yrkesgrupper ligger i faktorer som hÀlsa och kompetens. Studien visade ocksÄ pÄ olika behov hos privata och offentliga arbetsgivare.

Fem olika gruppers attityder till vÄldtÀkt

VÄldtÀkt Àr en handling som krÀnker och förÀndrar kvinnors och flickors sjÀlvkÀnsla. Attributionen av skuld pÄ offret kan bero pÄ en traditionell uppfattning av könsroller. Fem grupper med sammanlagt 92 personer besvarade en enkÀt som mÀtte instÀllningen till mannens skuld med fyra vinjetter och frÄgor om de generella stereotypa attityder om vÄldtÀkt. De svarande gjorde en generellt strÀngare bedömning av mannens skuld vid kvinnans pÄverkan av alkohol och tenderade att ge en mildare bedömning vid initiativ frÄn kvinnan. Vid en 5*2 Anova, med yrkesgrupper och kön, av stereotypa attityder till vÄldtÀkt var de kvinnliga deltagarnas skattningar signifikant högre Àn mÀnnens pÄ samtliga index.

UtbrÀndhet : Omskrivningar av psykisk ohÀlsa för att skaffa en önskad identitet

Depression, stress och utbrÀndhet Àr idag de vanligaste sjukskrivningsorsakerna. Syftet med denna studie var att undersöka hur personer som drabbats av utbrÀndhet ser pÄ fenomenet och hur det pÄverkar deras liv utifrÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Deltagarna i studien var tre kvinnor och tre mÀn frÄn olika yrkesgrupper. Resultatet har tolkats med den hermeneutiska metoden och visar att utbrÀndhet handlar om lÄngvarig psykisk ohÀlsa som orsakats av att respondenterna inte klarar av att leva upp till de identiteter som de har skapat i interaktionen med andra. Det verkar som om omgivningen hade en annan syn pÄ psykisk ohÀlsa Àn vad respondenterna hade vilket fick konsekvenser.

Privata sjukgymnaster och naprapaters uppfattning om varandras yrkesroll

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka naprapater och privata sjukgymnasters syn pÄ varandras yrkesroll. Anledningen till att författarna valde just dessa tvÄ yrkesgrupper var, att bÄda grupperna behandlar personer med problem frÄn rörelse- stödjeorganet. Författarna bestÀmde sig för att utföra semistrukturerade intervjuer pÄ tre naprapater och tvÄ sjukgymnaster. All data kodades och av analysresultaten skapades följande huvudkategorier: Resurs, attityder, samarbete och kunskap. Resultatet av studien indikerar pÄ att bÄda grupperna ser varandra som en god resurs och samarbetspartner inom vissa omrÄden.

NyanlÀnd elevs möjligheter att lÀra sig lÀsa och skriva pÄ ett nytt sprÄk

Syfte Det övergripande syftet med studien Àr att utveckla och förbÀttra den kontext skolpersonal befinner sig i och som den nyanlÀnda sjuÄringen kommer till, för att uppnÄ en likvÀrdig skola för alla. Samarbete i skolan och med förÀldrarna belyses och diskuteras. Studien tar ocksÄ upp frÄgan om skolpersonalens synsÀtt pÄ modersmÄlets betydelse för elevens sprÄkutveckling och hur detta kan skapa möjligheter eller hinder i lÀs- och skrivutvecklingen. Följande forskningsfrÄgor besvaras: Vilka uppfattningar har olika yrkesgrupper om hur nyanlÀnda sjuÄringar kan arbeta i skolan och med familjen nÀr det gÀller att hjÀlpa en nyanlÀnd elev som inte kan lÀsa och skriva? Vilken syn har olika yrkesgrupper i skolan pÄ anvÀndandet av modersmÄlet i lÀs- och skrivutvecklingen? Vilka hinder och dilemman kan försvÄra arbetet med nyanlÀnda sjuÄringars lÀs- och skrivutveckling? Metod och teoriram Studien görs med en fenomenologisk ansats och för att söka svar pÄ forskningsfrÄgorna har tvÄ fokusgrupper med olika professioner i skolan anvÀnts.

Vem vill jobba i EU? : En diskursteorertisk studie av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar

Sverige har varit medlem i EU sedan 1995. Tack vare medlemskapet har vi fÄtt ökade möjligheter att ta arbete i ett annat EU-land och medborgare frÄn andra EU-lÀnder kan ta arbete i Sverige. Men vilka Àr egentligen som bereds möjligheten att arbeta utomlands och hur framstÀlls EU för olika yrkesgrupper? Dessa frÄgor lyft och behandlas i uppsatsen genom en granskning av fackförbunden Jusek och Kommunals medlemstidningar. Uppsatsen behandlar vilka diskurser som framkommit ur respektive tidning samt vilka förklaringar det kan finnas till dem.

Det kulturella tomrummet : En diskursanalys av kulturprojekt bland elever pÄ sÀrskilda ungdomshem

This essay deals with the rationale and aims for doing cultural or aesthetic activities and projects in schools, and gives special focus to a specific group of students, attending schools provided at special residential homes for young people (sa?rskilda ungdomshem). These homes receive young people with psychosocial and substance misuse problems and who show tendencies towards criminal behavior. The essay investigates how working with a cultural project in schools at these residential homes is justified and also elucidates how this specific group of students and their problems are constructed in the documents surrounding the project. The essay will further ponder over possible educational and pedagogical consequences of these constructions.The investigation has its theoretical frame work in curriculum theory.

Hot och vÄld inom arbetslivet : En kvantitativ studie av arbetsskadeanmÀlningar frÄn vÄrden Ären 1987, 1997 och 2007

Att riskera att bli utsatt för hot eller vÄld pÄ sin egen arbetsplats Àr det fÄ som reflekterar över dÄ mÄnga jobbar inom trygga vÄldsfria arbetsmiljöer. Men för utsatta yrkesgrupper Àr detta en problematik som vissa mÄste handskas med varje dag. Trots att mÀnniskor utsÀtts för mer vÄld i arbetslivet Àn i nÄgot annat sammanhang finns det fÄ svenska studier om detta Àmne. PÄ senare Är har mer uppmÀrksamhet givits till denna problematik som medför att fler blir medvetna om vÄldets utstrÀckning inom utsatta yrkesgrupper sÄsom socialarbetare, handelspersonal och lÀrare. En av de mest utsatta grupperna Àr vÄrdpersonal.

Nytta VS Frihet. Vill eleverna verkligen g? ut?

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Perioperativa sjuksk?terskors erfarenheter av donationsoperationer

Bakgrund: Det r?der en global brist p? organ och trots att det utf?rs fler organdonationsoperationer, m?ter det inte antalet som ?r i behov av organ f?r sin ?verlevnad. F?r att en avliden m?nniska ska f? donera beh?ver individen avlida under s?rskilda omst?ndigheter, f?r att sedan genomg? en donationsprocess. En donationsoperation involverar m?nga professioner, inklusive perioperativa sjuksk?terskor. Tidigare forskning visar att medverkan kan ge uppkomst till existentiella fr?gor samt p?verka sjuksk?terskans attityd om donationsoperation.

<- FöregÄende sida 6 NÀsta sida ->