En mängd forskning har gjorts kring kvinnors hinder att nå chefspositioner och vilka fördomar kvinnliga chefer möter. Många studier visar att fördomar bottnar i bristande överensstämmelse mellan den kvinnliga könsrollen och ledarskapsrollen. Syftet med studien (n = 683) var att undersöka attityder till ledarskap och jämföra hur män och kvinnor inom två könssegregerade yrkesgrupper, sjuksköterskor och poliser, attribuerar manliga respektive kvinnliga egenskaper till ledaregenskaper. Hypoteserna baserades bland annatpå social identitetsteori. Resultatet visade att bägge yrkesgrupper förknippade framgångsrikt ledarskap med både kvinnliga och manliga egenskaper.

Motivation a?r viktigt i alla organisationen och i alla yrkesroller. En bransch med mycket differentierade yrkesgrupper a?r revisionsbranschen och det kan vara problematiskt att motivera alla olika yrkesgrupper med ett och samma incitamentsystem. Da? motivation enligt tidigare forskning anses fo?ra?ndras o?ver tid a?r det viktigt fo?r fo?retagsledningen i ett fo?retag att kontinuerligt arbeta med incitamentsystemens utformning (Adair, 2006, s.95).

Begreppet mobil kommunikation har funnits ett bra tag, och mobila enheter är idag mycket vanliga och nya modeller kommer hela tiden. Dessa enheter har med tiden blivit mindre och kraftfullare, och möjligheterna att använda dem har blivit fler och fler. Alltför ofta är dock diskussionen kring mobil kommunikation fokuserad på konsumentinriktade tjänster, och ofta förbises de verkliga användningsområdena för mobil kommunikation. Det är viktigt att komma ihåg att det är inom vissa yrkesgrupper som mobil kommunikation kan vara riktigt användbart. Med denna uppsats vill vi visa att fältarbetande personal är en av dessa yrkesgrupper som kan ha stor användning av mobil kommunikation, samt visa hur denna teknik påverkar fältarbetarnas informationshantering.

Bakgrund och frågeställning: Betydelsen av design ökar allt mer. Studier har visat att en stor andel företag har uppmärksammat att design bidrar till en mängd positiva effekter, men trots detta finns det en avvaktande inställning till design inom många företag. Då yrkesgrupper förväntas arbeta allt närmare varandra vid produktutveckling innebär skilda åsikter om design problem. Samarbetet mellan yrkesgrupperna kan ses som något positivt då grupper med olika erfarenheter och synsätt kompletterar varandra och således kan nå bättre resultat genom samarbete. I praktiken har detta samarbete dock visat sig vara problematiskt eftersom de olika aktörerna vid produktutveckling haft svårt att kommunicera och förstå varandra.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur olika yrkesgrupper inom skolan och förskolan uppfattar handledning, vad de förväntar sig att handledningen ska ge samt vilka förutsättningar de uppfattar är viktiga för arbetet med handledning. För att undersöka detta syfte har kvalitativa intervjuer gjorts med informanter från tre yrkesgrupper. Dessa intervjuer har analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Studien har tre teoretiska utgångspunkter; de specialpedagogiska perspektiven, teorier om handledning och Abbotts professionsteori.Resultatet visar att det finns skillnader i hur yrkesgrupperna uppfattar handledning och vilka förväntningar de har på handledningens form, syfte och innehåll. Fem viktiga förutsättningar som yrkesgrupperna uppfattar som viktiga för att handledning ska kunna bli ett verktyg i arbetet med att möta olika barns olika behov identifieras.Studien visar att en viktig förutsättning för arbetet med handledning är att det avsätts mer tid till handledning så att man kan få till en kommunikation mellan aktörerna där man tydliggör syftet med handledningen, vilken handledningsmodell som kommer att användas samt vilka förväntningar man har på varandra och på handledningen.

Det här är en studie som belyser programmet Europeisk korttidsvolontärtjänst (St EVS) samt granskar om programmet kan vara lämpligt vid vägledning av unga i behov av särskilt stöd.Litteraturstudier och intervjuer med tre personer som har erfarenhet av arbetssättet har genomförts. Forskningsfrågorna ger svar på vilka argument som finns för att använda programmet, hur arbetet med St EVS går till samt vilka ungdomar som kan delta.Tidigare forskning inom området är näst in till obefintlig, vidare saknas kännedom om St EVS bland många yrkesgrupper som arbetar med unga i behov av särskilt stöd.I resultatet framkommer att St EVS ökar ungdomarnas självförtroende och främjar deras personliga utveckling. Resultatet tyder också på att det ger motivation för arbete eller studier.Andra fördelar är att programmet är gratis för ungdomarna och erbjuder mycket trygghet.Resultaten pekar dock mot att det är viktigt med förberedelser och att sändande organisationen känner till och har förtroende för mottagande organisationen. Förutsatt att mottagande organisationen kan ge ungdomen det individuella stöd som han/hon behöver, kan ungdomar med olika förutsättningar och behov delta i programmet.Analys av resultaten indikerar att programmet skulle kunna innebära en ekonomisk vinst både på kort och på lång sikt för kommuner. En annan slutsats är att fler samarbeten borde finnas där olika yrkesgrupper arbetar tillsammans med St EVS.Vidare kan programmet anses lämpligt att använda i vägledning av ungdomar i behov av särskilt stöd.

I föreliggande examensarbete presenteras en studie om förskollärare och barnskötares syn och tankar kring sina yrkesroller, och de konflikter som kan uppstå, då två yrkesgrupper arbetar sida vid sida, men med olika formellt ansvar. Vad anser de är det viktigaste i sin yrkesroll, och vilka tankar har man om hur yrkesrollerna kommer att se ut i framtiden?Genom en kvalitativ studie med intervjuer av både förskollärare och barnskötare på en förskola, så samlas de material in som utgör underlag för studien. Utifrån forskningsfrågorna, så kategoriserades materialet från intervjuerna, för att sedan presenteras i en löpande text.Vissa skillnader i informanternas uppfattning om yrkesrollerna kunde urskiljas men samtidigt så lyfts det fram att det är viktigt att ta tillvara på allas kompetens oavsett utbildning. I det vardagliga arbetet på förskolan, så menade alla informanter att personligheten är viktigare än själva yrkesrollen och utbildningen, och det är det som gör dig till den pedagog du är.

SammanfattningI dagens samhälle är det viktigt att kunna kommunicera verbalt med olika personer i olika situationer och sammanhang. För de flesta så är detta inget större problem, men om man har svårigheter med talet som exempelvis stamning, pratar otydligt eller inte kan säga vissa språkljud, så kan det vara ett hinder för att föra ett samtal. Vi har fått intresse för fonologiska svårigheter genom verksamhetsförlagd utbildning och i vardagen där vi mött barn som på olika sätt har haft problem med sitt språkande. Där av har vi intresserat oss för hur olika yrkesgrupper i en viss kommun arbetar för att hjälpa barn som har fonologiska svårigheter. Vi vill undersöka hur termen språkstörning definieras och om respondenterna upplever att det finns en "vänta och se ? mentalitet" gällande språksvårigheter.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

AbstractDenna uppsats belyser förväntningar på specialpedagogrollen samt undersöker om specialpedagogens tre uppdrag som undervisare, utredare och utvecklare efterfrågas. I litteraturdelen definieras begreppet specialpedagogik samt kunskapen om specialpedagogrollen i handledning, kartläggning och utveckling. Förskolan är till för alla barn, och de bör ses utifrån ett helhetsperspektiv. Detta beskrivs i ett utvecklingsekologiskt perspektiv. Lärare i förskolan och skolledares yrkesroll belyses.

I dagens samhälle är ständig utveckling och förnyelse viktiga överlevnadsvillkor för företag inte minst inom branschen företagshälsovård. Konkurrensen ökar och företagen måste ständigt se till att ligga i framkant och det har allt oftare konstaterats att den viktigaste tillgången är att utveckla de anställdas kompetens. Syftet med studien är att studera personals uppfattningar kring kompetensutvecklingen inom företagshälsans olika yrkesgrupper samt att genom den identifiera hur gynnsamma förhållanden för lärande kan skapas. För att få svar på syftet har vi använt oss av kvalitativa intervjuer som datainsamlingsmetod. Sammanlagt genomfördes sex intervjuer där fem olika yrkesgrupper representerades och företagets Vd.

I uppsatsen analyseras och diskuteras processen av att komponera ny repertoar f?r barnk?r. Studien beaktar f?ljande fr?gest?llningar: Hur realiserades f?ruts?ttningarna f?r uppgiften att skriva musik f?r barnk?r? Vilka utmaningar uppstod under processen och hur l?stes de? Med hj?lp av en processdagbok unders?ks utf?randet av att tons?tta ett verk f?r barnk?r. F?rfattaren diskuterar parametrar som barnr?stens omf?ng, st?mf?ring f?r barnk?r, textens ber?ttelse, melodins rytm samt ackompanjemangets f?rh?llande i relation till k?rmelodin.

Artificiell intelligens integreras idag i alltfler tekniska system. Trots det, ?r det fortfarande sv?rt att i praktiken implementera modeller fr?n grunden p? grund av h?ga resurskrav i form av data och ber?kningskraft. Detta motiverar s?kandet efter effektivare modeller. I denna artikel unders?ks Kolmogorov Arnold Networks (KANs), en alternativ arkitektur av neurala n?tverk och j?mf?rs med traditionella arkitekturer som multilayer perceptrons (MLPs) och faltningsn?tverk.

Studien underso?ker hur SUM ? elever (elever i Sa?rskilda Utbildningsbehov i Matematik), upplever o?verga?ngen mellan grundskolans a?r 9 och gymnasieskolans fo?rsta a?r. Syftet med studien a?r att identifiera de parametrar som SUM ? elever uppfattar som framga?ngsfaktorer avseende organisation, pedagogik och motivation. Studien genomfo?rdes som en kvalitativ underso?kning med intervju som metod.

Syftet med studien är att studera de professionellas upplevelser av vilka förutsättningar som finns för samverkan i arbetet med personer  med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. De professionella arbetar inom två verksamheter som befinner sig i skilda organisationer och samverkar kring målgruppen. Metoden vi använt är en kvalitativ forskningsintervju. Informanterna består av sex professionella som arbetar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Resultatet har analyserats med hjälp av nyinstitutionella organisationsteorin, begreppen verksamhetsdomän, integration, profession, handlingsutrymme och med hjälp av litteratur från kunskapsöversikten och bakgrundskapitlet.De slutsatser vi kan dra av resultatet är: Samverkansprocessen fungerar bra och är väl integrerad mellan de två studerade organisationerna.Samverkan är uppbyggd utifrån gemensamt uppsatta mål och tydliga roll- och ansvarsområden.Förutsättningar för samverkan är tillräckliga resurser, samverkansforum, drivkraft, förståelse och ett personligt engagemang. Samtliga professioner/yrkesgrupper är betydelsefulla i arbetet med personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de professioner/yrkesgrupper som har det medicinska ansvaret har en högre och mer dominerande roll.Case Management skulle kunna skapa bättre förutsättningar för samverkan mellan de två organisationerna, då arbetsmodellen skapar bättre möjligheter för professionerna/yrkesgrupperna att kommunicera kring enskilda individer.Samverkan kring målgruppen är viktig då individerna har komplexa behov och ett sammanhållet stöd är en förutsättning för att individernas behov ska tillgodoses på bästa sätt.