Sökresultat:
41 Uppsatser om Särskilda stödinsatser - Sida 2 av 3
R?tt ska vara r?tt - En diskursanalys av lagf?rslag g?llande bidragsbrottslighet under ?ren 2005-2018
2007 inf?rdes bidragsbrottslagen (2007:612) i svensk r?tt. Lagstiftningen innebar att en nykriminalisering introducerades i svensk socialf?rs?kringsr?tt. Uppsatsen syftar d?rf?r till att synligg?ra de ?verv?ganden som den svenska lagstiftaren uttryckt i arbetet f?r att motverka bidragsbrottslighet.
Optimering av dataleverans fo?r Internetanslutna TV- applikationer
TV-apparater och kringutrustningar a?r numera ofta Internetanslutna och har inbyggda webbla?sare som fungerar som en plattform fo?r HTML5- applikationer med JavaScript, vilket har lett till att utbudet av applikat- ioner som finns tillga?ngliga pa? dessa plattformar o?kat explosivt de senaste a?ren. Tyva?rr lider dock ma?nga av da?lig prestanda med avseende pa? datao?- verfo?ring och anva?ndargra?nssnittet upplevs ofta som segt eftersom ha?rd- varan inte kan ma?ta sig med en modern dator. Det ha?r examensarbetet underso?ker vad som kan optimeras pa? na?rverkssidan.
Att m?ta vardagens utmaningar : F?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn med autism: En litteraturstudie
Bakgrund: Autismspektrumtillst?nd (AST) k?nnetecknas av brister i social kommunikation och interaktion samt begr?nsade och repetitiva beteenden och intressen, ofta med p?verkan p? perception, lek och fantasi. Symtomen m?ste ha varit tydliga tidigt i utvecklingen f?r att diagnosen ska kunna st?llas (APA, 2013), vilket kan medf?ra betydande utmaningar i vardagliga situationer och sociala sammanhang.? Syfte: Att beskriva f?r?ldrars erfarenheter av att leva med barn inom autismspektrumtillst?nd (AST). Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes utifr?n tio kvalitativ, vetenskapliga originalartiklar publicerades 2015?2025.
Användning av basala hygienrutiner inom intensivvård
Bakgrund: Pa? en intensivva?rdsavdelning ra?der sa?rskilda fo?rha?llanden vilket go?r att patienterna a?r mer utsatta fo?r infektioner a?n pa? en vanlig va?rdavdelning. Att tilla?mpa basala hygienrutiner a?r den viktigaste a?tga?rden fo?r att fo?rebygga smittspridning inom ha?lso- och sjukva?rden. Syfte: Syftet var att beskriva intensivva?rdssjuksko?terskans erfarenhet och anva?ndning av basala hygienrutiner inom intensivva?rden.
Ideella fotbollstr?nare i fokus
Syfte: Syftet med denna studie ?r att unders?ka ideella fotbollstr?nares sj?lvskattade
kompetens i relation till de ?nskade behov de upplever i sin tr?narroll. Avsikten
?r ?ven att skapa en djupare f?rst?else f?r vad tr?nare faktiskt beh?ver i sin
vardag f?r att l?ngsiktigt kunna m?ta de m?l och visioner som Svenska
Fotbollf?rbundet (SvFF) har formulerat, ?s? m?nga som m?jligt, s? l?nge som
m?jligt? och ?en spelarutbildning i v?rldsklass?. Studien syftar ocks? till att
belysa eventuella k?nsskillnader i upplevd kompetens och uttryckt
utvecklingsbehov.
Metod: Unders?kningen genomf?rdes som en kvantitativ enk?tstudie riktad till ideella
fotbollstr?nare fr?n hela Sverige.
Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ? personalens syn p? en arbetsterapeutisk intervention genomf?rd i boenden f?r personer med allvarlig psykisk oh?lsa
Bakgrund: Boende med allvarlig psykisk oh?lsa p? s?rskilda boenden har brist p? meningsfulla aktiviteter i sin vardag. Gruppen har begr?nsade sociala kontakter och ofta sv?righeter att bibeh?lla en god aktivitetsbalans. Aktiv i Mitt Hem (AiMH) ?r en aktivitetsbaserad intervention som syftar till att motivera boende till ?kat aktivitetsengagemang.
Beskrivningar av flickor som missta?nks fo?r misshandel : En studie av socialtja?nstens yttranden
När en ungdom mellan 15-17 år misstänks för ett brott ska åklagaren begära in ett yttrande från socialtjänsten enligt 11 § lagen (1964:167) med särskilda besta?mmelser om unga lagöverträdare. Målet med att begära in ett yttrande är att ge rättsväsendet ett underlag som klarlägger den unges situation och ett eventuellt vårdbehov. Yttrandena utgör ett viktigt kunskapsunderlag och kan påverka hur både åklagaren och rätten uppfattar den unge. Tidigare forskning visar att socialtjänsten tenderar att kategorisera och bedöma klienter utifrån traditionella föreställningar om kön.
?Jag har ?ppnat Pandoras ask och hon ?r mitt ansvar nu, d? m?ste jag veta vad jag ska g?ra? - En kvalitativ studie om kuratorers upplevelser av att bem?ta och arbeta med kvinnor som har eller ?r utsatta f?r v?ld i n?ra relation
Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.
SJUKSK?TERSKORS UPPLEVELSER AV ATT GE PALLIATIV V?RD INOM AKUTSJUKV?RD En litteratur?versikt
Bakgrund: Palliativ v?rd syftar till att f?rb?ttra livskvalitet, v?rdighet och v?lbefinnande f?r
patienter med livshotande sjukdomar och deras familjer. Inom akutsjukv?rden uppst?r
s?rskilda utmaningar eftersom fokus ofta ligger p? livr?ddande insatser, vilket kan f?rsv?ra
m?jligheten att ge en v?rdig v?rd i livets slutskede.
Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskor erfarenheter av att ge palliativ v?rd inom
akutsjukv?rden.
Metod: En litteratur?versikt genomf?rdes baserad p? nio kvalitativa studier publicerade
under de senaste tio ?ren. Databaserna PubMed och Cinahl anv?ndes f?r att s?ka artiklar.
?F?rvaltningsr?tten finner inte sk?l att fr?ng? l?karnas samst?mmiga bed?mning? - En studie om uttryck f?r makt i psykiatrisk tv?ngsv?rd.
Syftet med denna studie ?r att unders?ka och f?rst? hur makt uttrycks och ut?vas i bed?mningar om behov av psykiatrisk tv?ngsv?rd. Fr?gest?llningar i studien ber?r hur sociala kategoriseringar kommer till uttryck, hur f?rest?llningar om normalitet och avvikelse uttrycks och hur uttryck f?r makt syns i spr?kliga formuleringar. Materialet utg?rs av 109 domar om psykiatrisk tv?ngsv?rd fr?n f?rvaltningsr?tten.
Upplagt för konflikt : Hur snusbranschen marknadskommunicerar pa? en ha?rt reglerad marknad
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.
?Det ?r inte fel p? ett endaste barn?. N?gra f?rskoll?rares beskrivningar av en inkluderande verksamhet med fokus p? barn i behov av s?rskilt st?d.
Syftet med denna studie var att unders?ka n?gra f?rskoll?rares beskrivningar av vilka barn de anser vara i behov av s?rskilt st?d samt hur f?rskoll?rare beskriver att det s?rskilda st?det ska utformas f?r att tillgodose barns varierande behov och f?ruts?ttningar. Dessutom unders?ks hur f?rskoll?rare resonerar kring sitt arbete med att skapa en inkluderande verksamhet. De fr?gest?llningar som studien syftade till att besvara var; Hur beskriver f?rskoll?rarna begreppet barn i behov av s?rskilt st?d? Hur beskriver f?rskoll?rarna deras arbete med att utforma och anpassa l?rmilj?erna f?r barn i behov av s?rskilt st?d? Hur resonerar f?rskoll?rarna kring inkludering i f?rskolan? Studien grundar sig i en kvalitativ ansats med intervju som metod f?r att samla in data material.
Självkänsla, sociala medier och användandeskillnader mellan grupper : En kvantiativ enkätstudie om självkänsla, Facebook och Instagram
Syftet med denna kandidatuppsats har varit att ta reda pa? hur fo?retag inom snusbranschen planerar sin kommunikation och lyckas na? ut till sina konsumenter trots de ha?rda marknadsfo?ringsregleringarna som finns. A?ven vilka andra intressenter snusfo?retagen kommunicerar med och vad syftet med den kommunikationen a?r av intresse. Fra?gesta?llningen som fo?ljts har sa?ledes varit: Hur ser marknadskommunikationen inom snusbranschen ut, varfo?r ser den ut som den go?r och vilka konsekvenser fa?r lagstiftningen pa? kommunikationen?Metoden som anva?nds fo?r att erha?lla information fo?r att kunna uppna? va?rt syfte och svara pa? va?r fra?gesta?llning har varit intervjuer med personer inom snusbranschen som har sa?rskilda kunskaper om just kommunikation.
N?R ANSVARET KOMMER F?RE ERFARENHETEN - Om oerfarna mellanchefers upplevelser av sin psykosociala arbetsmilj? i mindre restaurangf?retag
N?r individer g?r fr?n att vara medarbetare till att axla en chefsroller utan tidigare erfarenhet,
uppst?r s?rskilda utmaningar, inte minst inom branscher med otydliga strukturer och
bristande st?d. Denna studie syftar till att ?ka f?rst?elsen f?r de psykosociala
arbetsmilj?relaterade utmaningar som uppst?r n?r oerfarna individer tilldelas chefsansvar i
mindre restaurangf?retag. F?ljande fr?gest?llningar ?mnar studien att besvara; vilka typer av
arbetsmilj?relaterade utmaningar upplever oerfarna mellanchefer i mindre restaurangf?retag?
Upplever oerfarna mellanchefer att de f?r organisatoriskt och socialt st?d fr?n sin arbetsplats
vid hantering av chefsrollen, och i s?dana fall vilken typ av st?d? Med Krav, kontroll och
st?dmodellen som teoretisk utg?ngspunkt har sex kvalitativa intervjuer genomf?rts med
mellanchefer inom restaurangbranschen.
Ungdomsf?ngelsernas ?terkomst: en evidensbaserad eller symbolpolitisk reform? En kritisk analys av bet?nkandet om inr?ttandet av ungdomsf?ngelser utifr?n bestraffningsideologier och forskningsr?n
Debatten kring vilka straff som ?r mest effektiva f?r brottsbek?mpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska st?vjas har p?g?tt i ?rtionden. Under de senaste ?ren har fr?gan d?remot f?tt ?kad politisk prioritet och stort medialt genomslag, s?rskilt i samband med flera uppm?rksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalv?rden i uppdrag att f?rbereda ungdomsf?ngelser f?r unga i ?ldern 15?17 ?r, baserat p? bet?nkandet SOU 2023:44.