Syftet med studien var att erhålla förståelse för hur kontakten med personalen till vuxnabrukare vid LSS-boenden upplevs ur ett föräldraperspektiv. Genom att sätta föräldrarnai fokus, önskade vi få kännedom om de handlingssätt som främjar ett bra samspel.Fokuserade områden var kommunikation, samarbete, inflytande och förväntningar.Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två fäder och tre mödrar varsbarn bor på gruppbostad/servicebostad. De inspelade intervjuerna transkriberades ochanalyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Tolkningen gjordes med hjälp avrollteorin. Respondenterna uttryckte både likartade och skilda upplevelser av kontaktenmed boendepersonalen.

Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur personalen på boenden för ensamkommande barn utifrån empowerment arbetar med att möjliggöra de ensamkommande barnens delaktighet, inklusion och integration i samhället. Vidare syftar studien även till att belysa hur personalen på boenden själva ser på detta arbete. De frågeställningarna som belyses i studien är: Vad i arbetet med förhållningsätt skapar möjlighet till ensamkommande barns delaktighet i samhället, enligt personal på boenden för ensamkommande barn? Finns det skillnader mellan personal på HVB- boenden om vad man anser om att arbeta med delaktighetsfrämjande arbete? Om ja, kan dessa skillnader då förklaras med kön, ålder, utbildning, erfarenhet etc. av att arbeta med ensamkommande barn? Metoder som används i studien har en kvantitativ och kvalitativ ansats och innehåller en enkätundersökning och tre intervjuer gjorda med boendepersonalen i Kalmar län.

Bakgrund: Medelåldern ökar i dagens samhälle, det uppskattas att cirka 17 % av Sveriges befolkning är 65 år och äldre. Beräkningar visar att år 2030 kommer antalet människor över 80 år vara cirka 750 000. Med en sådan utveckling ställs det högre krav på vad samhället har att erbjuda sina äldre. Här har olika frivilligorganisationer börjat spela en viktig roll för äldreomsorgen. Syfte: Syftet var att belysa personalens upplevelser av och uppfattning om vilken inverkan frivilligorganisationers besök har på den äldre och verksamheten i äldreomsorgens särskilda boenden i Karlskrona kommun.

Syftet med studien var att undersöka vad vårdpersonalen inom kommunens särskilda boenden hade för kunskaper om och attityder till MRSA och dess hygienrutiner. Studien hade en beskrivande och jämförande design. Genom ett bekvämlighetsurval valdes två kommunala boenden ut, ett i Gästrikland och ett i Hälsingland. Enkäter lämnades ut till vårdpersonalen (n= 109), varav 88 besvarades. Enkäten innehöll 13 påståenden och 13 attitydfrågor angående personalens kunskaper om MRSA och dess hygienrutiner.

Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskornas upplevelser av palliativvård i livets slutskede på särskilda boenden i kommunal vård. Metod: Studien hade kvalitativdeskriptiv design och data samlades in med hjälp av enskilda intervjuer med niosjuksköterskor och analyserades enligt Graneheim och Lundmans kvalitativa innehållsanalys.Resultatet: Studien visade fyra teman: Att ha fungerande rutiner i arbete, Att teamarbetetfungerar är viktigt, Att ha en ömsesidig relation och Att ha kompetens i palliativ vård.Slutsats: Att ha fungerande rutiner för palliativ vård medförde att all vårdpersonal kundearbeta mot samma mål och att kontinuitet skapades. Andlig vård kunde utvecklas genom attdet ska finnas rutin för utvärdering och diskussion om detta. Ett gott teamarbete förhindradesav tidsbrist och underbemanning men underlättades av stöd från kollegor. Möjlighet att byggaupp tillit i relationen, respektera den äldres värdighet och närståendes behov var viktigt för engod vårdkvalitet.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Syftet med studien var att undersöka hur den psykosociala boendemiljön är för personer som bor i särskilt boende som insats via LSS med särskilt fokus på förekomsten av hot- och våldsituationer. Studien har genomförts vid särskilda boenden i en kommun i mellersta Sverige. För att få svar på syftet samlades data in genom kvalitativa intervjuer med personal som grundade sig på öppna frågor. Forskningsfrågorna i studien har varit: I vilken utsträckning kan de boende påverka sin psykosociala boendemiljö? Hur arbetar personalen för att minska hot- och våldsituationer? Hur stor insyn ger personalen de boendes företrädare i hot- och våldsituationer som uppstår på boendet? Som stöd vid intervjuerna har jag haft en intervjuguide med frågor som var kopplade till forskningsfrågorna.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna.

Många äldre som bor på särskilda boenden behöver ofta hjälp med sin munvård. Tidigare studier och rapporter beskriver vårdpersonalens bristande kunskap om och inställning till munhälsa och munvård. Syftet med den här studien är att beskriva sjuksköterskors uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa på särskilt boende i en kommun. Metoden var kvalitativ med fenomenografisk ansats. Femton informanter från elva särskilda boenden intervjuades. Resultatet från informanternas olika uppfattningar av arbetet med äldres munhälsa bestod av sju kvalitativt skilda beskrivningskategorier: ansvar, skötsel av munvård, organisation och arbetsledning, tillgänglighet, autonomi och integritet, kunskap och kompetens samt information och samarbete. Ansvaret delades mellan flera yrkeskategorier, munvårdens skötsel varierade och organisation och arbetsledning fungerade bra.

Äldre erbjuds inte naturkontakt och en miljö som är anpassad efter deras behov på det särskilda boendet. Med en funktionell och tillgänglig trädgård, en lockande och restorativ utsikt och naturelement i innemiljön, skulle de äldre få möjlighet att ta del av naturens positiva, hälsofrämjande effekt. Syftet med studien var att undersöka äldres möjligheter till naturkontakt på det särskilda boendet, där deras utemiljö, utsikt och naturelement i innemiljön studerades. Metoden var en miljöanalys av samtliga särskilda boenden (n=6) i en småstadskommun, samt av äldreboendet Vigs Ängar som i studien fungerade som en referens. Resultatet visar att flera särskilda boenden har trädgårdar som erbjuder kvaliteter som är viktiga för de äldre, men tillgängligheten är så dålig att de äldre inte kan använda någon av trädgårdarna självständigt. Det särskilda boendet erbjuder utsikt mot natur och den egna trädgården, men naturelement i innemiljön är en resurs som inte utnyttjas.

En kvalitativ etnografiinspirerad studie med hermeneutisk ansats och med syftet att underso?ka den dramapedagogiska reflektionens sa?rdrag genom att se hur reflektion kan komma till uttryck i dramapedagogisk verksamhet. Studien vill belysa hur begreppet reflektion kan fo?rsta?s i en dramapedagogisk kontext och sta?ller sig fra?gan om reflektion kan fo?rsta?s som na?got annat a?n en verbal kognitiv process. Uppsatsen behandlar teoretiska perspektiv pa? reflektionsbegreppet och relaterar genom abduktion dessa till ett empiriskt material i fo?rsta hand besta?ende av tva? deltagande observationer.

Syftet med studien var att utifrån personalperspektiv, göra en jämförelse mellan omsorgspersonal som arbetar i ett specifikt demensboende, respektive omsorgspersonal som arbetar i ett annat särskilt boende. På vilket sätt deras psykosociala arbetsmiljö skiljer sig i det dagliga mötet och samspelet mellan omsorgspersonal och personer med demenssjukdom. Vilka skillnader som fanns beträffande behov av handledning i form av personal- och individuella möten och samtal samt möjligheterna till reflektion, i det kontinuerliga dagliga arbetet. Metoden har varit personliga intervjuer med totalt åtta personal som arbetar på två olika särskilda boenden, fyra omsorgspersonal från vardera särskilda boende. Resultatet som framkommit är att omsorgspersonalen på de båda boendeformerna inte har någon organiserad handledning och tid för reflektion.

Bakgrund: Närmare 20 procent av Sveriges befolkning består av äldre personer (65 år eller äldre). Cirka 89000 äldre personer bor på särskilt boende och är i omfattande behov av omvårdnad. Demens och kognitiv svikt är vanligt förkommande tillstånd bland äldre personer. Ensamhet och depression är även vanliga tillstånd för äldre personer som bor på särskilda boenden. Tidigare forskning visar att husdjursterapi kan ha en positiv inverkan på äldre personers välmående som bor på särskilt boende.Syfte: Syftet var att belysa vilken betydelse husdjur har för äldre personer som bor på särskilt boende.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sju vetenskapliga artiklar.

När en människa befinner sig i en trygg miljö finns större potential för utveckling och välbefinnande för personen än om miljön känns otrygg. Personer med utvecklingsstörning på en tidig utvecklingsnivå har stort behov av trygghet och utrymme för sinnesstimulering och koncentrations svårigheter är vanliga. I en utomhusmiljö kan förutsättningarna göra att det är lättare att hantera olika intryck. Forskning har visat det är enklare att sortera naturliga ljud från träd och fåglar än brus från bilar och människor. Därför är det av stor vikt att dagliga verksamheter och särskilda boenden har tillgång till en tillgänglig och för målgruppen anpassad utemiljö, så att den kan komma till nytta för dessa personer i deras vardag. I denna studie har observationer och intervjuer på en dagligverksamhet och särskilt boende utförts och analyserats med hjälp av Interpretative Phenomenological Analysis, IPA.

Abstrakt: Antalet ensamkommande barn som anländer till Sverige har ökat kraftigt de senaste åren. Detta gör att man vid mottagandet av dessa barn måste se till att deras behov efterlevs, även på lång sikt. Det ställs i synnerhet krav på de boenden där de flesta av barnen hamnar efter att de får permanent uppehållstillstånd. I denna studie efterfrågas hur personalen arbetar på dessa boenden, och vilka metoder som används. I studien har gruppintervjuer samt enkäter använts.