Bakgrund: I Sverige lever cirka 5000 personer med spinalskada. DÀr spinalskadan lett till nedsatt blÄsfunktion Àr ren intermittent kateterisering (RIK) den metod som rekommenderas i första hand.Syfte: Att undersöka hur personer med traumatisk spinalskada som anvÀnder ren intermittent kateterisering (RIK) upplever detta. Syftet var Àven att ta reda pÄ vilka hanteringsstrategier som finns för att underlÀtta det dagliga livet.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer anvÀndes dÀr fem personer med traumatisk spinalskada som anvÀnder RIK intervjuades.Resultat: Att behöva tillÀgna sig metoden vÀckte blandade kÀnslor. MÀn upplevde det lÀttare att RIKa jÀmfört med kvinnor. Den egna kompetensen och kunnandet om metoden RIK ökade med tiden och de hittade nya hanteringsstrategier för att underlÀtta vardagen.

SAMMANFATTNING:Syftet med den hÀr studien har varit att belysa och undersöka, utifrÄn en integrationsenhets lokalkontor i en glesbygdskommun i Norrland, dess integrationshandlÀggares syn pÄ integration. Begreppet integration Àr svÄrdefinierat och det var dÀrför intressant att ta reda pÄ hur just dessa personer tÀnker och resonerar kring Àmnet för att fÄ en inblick av deras bild av integration och om och hur det pÄverkar deras sÀtt att arbeta. Resultatet vittnar om att begreppet integration Àr mÄngfacetterat och ter sig olika, Àven för yrkesverksamma inom samma profession, pÄ samma arbetsplats, med samma arbetsuppgifter. Studien Àr kvalitativ och grundar sig pÄ halvstrukturerad intervju som forskningsmetod. Intervjusvaren har analyserats utifrÄn meningskategorisering och presenteras under teman kopplade till studiens frÄgestÀllningar.

Bakgrund: Cirka 3-4 % av Sveriges befolkning Àr diagnostiserade med diabetes. Detta Àr en siffra som kommer att öka inom en relativt snar framtid. Diabetes Àr dock en sjukdom som kan förebyggas med hjÀlp av information. NÀr diagnosen Àr ett faktum kan symtomen dÀmpas, och hÀr har sjuksköterskan en mycket viktig uppgift. Hur sjuksköterskan beter sig i mötet med personen med diabetes Àr avgörande för hur vÀl egenvÄrden fungerar.

Inom arbetsmarknaden har personer som drabbats av psykisk sjukdom ofta en försvagad position och Àr Àven den grupp i samhÀllet som har lÀgst sysselsÀttningsgrad. Syftet med denna studie var att belysa hur personer med en psykisk funktionsnedsÀttning och olika företrÀdare för myndigheter upplever möjligheten till arbete för personer med psykisk funktionsnedsÀttning. Studien har en kvalitativ ansats dÀr personliga intervjuer utfördes med representanter vid Arbetsförmedling, FörsÀkringskassa, en kommun och ordförande för RSMH samt tvÄ av deras medlemmar. Studien visade ur myndighetsperspektiv att möjlighet till arbete pÄverkades till stor del av personens egna förutsÀttningar men Àven av faktorer som ekonomi, brist pÄ arbetsplatser och handledare samt olika synsÀtt som fanns myndigheter emellan. Ur individperspektiv framkom att personliga svÄrigheter, höga krav pÄ arbetsmarknaden och vilken generation personen tillhör var avgörande faktorer som pÄverkade deras möjlighet till arbete.

The purpose of this study was to examine the extent to which incontinence aids, used in local authority/municipal nursing homes, were adapted to the resident?s urine-leakage volume and to find out how nurses perceived the current situation concerning individual testing of incontinence aids in municipal nursing homes. The study method was a quantitative empirical study and was carried out in two phases. The first phase was a weighing test, carried out in three nursing homes, whereby the incontinence aids used by 25 residents during a 48 hour period were weighed. The second phase was the completion of a questionnaire by the municipal nurses working in the same local authority.

ALS Àr en kronisk neurologisk sjukdom som i Sverige Ärligen drabbar ca 200 personer. Beroende pÄ var i nervssystemet skadan sitter utvecklas olika symtom. Symtomen Àr muskelförtvining, muskelsvaghet, spasticitet, talsvÄrigheter, fascikulationer, svÀljsvÄrigheter och andningsproblematik, de varierar i frekvens och ökar i takt med att sjukdomen fortskrider. Sjukdomen Àr för tillfÀllet obotlig med dödlig utgÄng. Kroppen Àr en mÀnniskas redskap i vÀrlden.

Syftet med uppsatsen Àr att beskriva hur HBT(Q)-personer kan uppleva sig bli bemötta pÄ Ungdomsmottagningen och hur personal pÄ Ungdomsmottagningen kan uppleva sina möjligheter att bemöta dem. Vidare vilken betydelse sexuell lÀggning och könsidentitet fÄr i mötet. Uppsatsen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med personal som arbetar med samtal pÄ Ungdomsmottagningen och HBT(Q)-personer som besökt denna verksamhet. Uppsatsen bygger pÄ följande frÄgestÀllningar: ? Vad kan HBT(Q)-personer ha för tankar och kÀnslor inför att besöka ungdomsmottagningen? ? Hur kan de uppleva bemötandet och förstÄelsen för deras sexualitet och identitet i sÄvÀl mötet med personalen pÄ ungdomsmottagningen som i miljön i ungdomsmottagningens lokaler? ? Vilken betydelse kan sexuell lÀggning och könsidentitet ha i mötet med ungdomsmottagningen och hur tÀnker HBT(Q)-personer och personalen kring definitioner av sexuell lÀggning och könsidentitet och hur kan bemötandet pÄverkas av detta? ? Vilka kunskaper kan personal och HBT(Q)-ungdomar uppleva som viktiga för att bemöta och samtala med HBT(Q)-personer och hur upplever personal att de bemöter HBT(Q)-personer?Vi har analyserat vÄrt insamlade material utifrÄn ett Queerteoretiskt perspektiv och Kommunikationsteori.

Bakgrund: Sömnen Àr ett av vÄra grundlÀggande behov och Àr viktig för vÄr hÀlsa och vÀlbefinnande. Sömnproblem Àr vanligt bland Àldre personer som bor pÄ sÀrskilt boende. Sömnproblemen behandlas ofta med sömntabletter som medför risk för exempelvis förvirring och fall.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie Àr att beskriva effekter av icke farmakologiska ÄtgÀrder för att minska sömnproblem bland personer som bor och vÄrdas pÄ sÀrskilt boende.Metod: Detta Àr en litteraturstudie dÀr resultatet frÄn Ätta kvantitativa artiklar granskats och sammanstÀllts. Resultatet av analysen redovisas utifrÄn följande sex kategorier; fysisk aktivitet, social aktivitet, ljusterapi, Àndrade vÄrdrutiner, avslappning och kognitiv beteendeterapi.Resultat: I litteraturstudien framkom att icke farmakologiska ÄtgÀrder kan minska sömnproblem hos Àldre personer pÄ sÀrskilt boende. Dock redovisas varierande resultat av de olika ÄtgÀrderna.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse för hur personer med psykisk ohÀlsa upplever bemötandet i arbetslivet. Bemötandet i studien kommer att förklaras utifrÄn ett stigmatiseringsperspektiv. Detta eftersom bemötandet i arbetslivet i tidigare forskning visar pÄ en stigmatisering av personer med psykisk ohÀlsa. Studien presenteras utifrÄn hur stigmatiseringen tar sig i uttryck i arbetslivet samt om detta pÄverkar individens sjÀlvbild. Hanteringen av den upplevda stigmatiseringen hos personer med psykisk ohÀlsa kommer Àven behandlas under studiens gÄng.

BAKGRUND: År 2009 uppskattade man att över 33 miljoner mĂ€nniskor levde med hiv. Personer som lever med hiv omges av fördomar och riskerar att bli stigmatiserade av samhĂ€llet och av denna anledning Ă€r det intressant att undersöka vilka attityder och uppfattningar sjuksköterskor och sjuksköterskestudenter har till dessa personer. SYFTE: Att belysa sjuksköterskors och sjuksköterskestudenters attityder och uppfattningar av personer med hiv/aids och till att vĂ„rda dessa personer. METOD: Litteraturstudien baseras pĂ„ 14 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar, publicerade mellan Ă„r 1991 - 2011. Artiklarna har klassificerats och kvalitetsvĂ€rderats.

Syftet med denna studie var att genom en litteraturöversikt beskriva olika sÀtt att förÀndra den fysiska boendemiljön för att frÀmja aktivitetsutförandet i dagliga aktiviteter hos personer med demenssjukdom. Litteratursökningen genomfördes i databaser samt manuellt i referenslistor. Analysen av de 16 valda artiklarna genomfördes med en kvalitativ analysmetod och resultatet presenterades i tre kategorier: ?Att kÀnna igen?, ?Att arrangera? samt ?Att förtydliga?. Resultaten av studien tyder pÄ att en mer hemlik och familjÀr miljö, arrangemang av rum och föremÄl sÄ att överblickbarhet medges samt förtydligande av boendemiljön genom till exempel skyltar och fÀrgkontraster frÀmjar aktivitetsutförandet.

Detta Àr en diskursanalytisk studie som undersöker hur diskurser om ansvar för skydd för vÄldsutsatta kvinnor konstrueras bland politiker och tillsynsmyndigheter och vilka följder dessa diskurser fÄr i den sociala praktiken. Jag har kartlagt diskurser inom officiella dokument frÄn regeringen och tillsynsmyndigheter. Det förekommer motsÀttningar och spÀnningar bÄde inom och mellan diskurserna vilket medför att ansvarsfrÄgan blir otydlig och ansvaret förskjuts frÄn staten till kommunerna och slutligen till frivilligorganisationerna. NÀr jag kopplar samman diskurserna med Connells teorier om könsordning blir det tydligt att se att vÄldsutsatta kvinnor Àr en oönskad mÄlgrupp med lÄg status och lÄg prioritet och att ingen officiellinstans önskar att ansvara för deras skydd. Det ses som en sjÀlvklarhet att de ideellt drivna kvinnojourerna stÄr för en övervÀgande majoritet av det skydd som finns tillgÀngligt för vÄldsutsatta kvinnor.

 Bakgrund: Multipel Skleros (MS) Àr en komplex sjukdom med ett varierat sjukdomsförlopp för varje enskild person. En positiv instÀllning till sin förÀndrande livsvÀrld kan underlÀtta för personen att acceptera sin nya situation.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelser av att leva med Multipel skleros (MS).Metod: Metoden bestod av en litteraturstudie med kvalitativa artiklar. Resultatet Àr baserad pÄ Ätta vetenskapliga artiklar. Analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehÄllsanalys och genomfördes med en manifest analys med latenta inslag.Resultat: I resultatet framkom sex kategorier. Personer med MS upplevde att sjukdomen förÀndrade deras livsvÀrld.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) Àr en kronisk neurologisk sjukdom som drabbar det centrala nervsystemet och kan delas in i fyra olika typer: benign MS, skovvis fortlöpande MS, kronisk progredierande MS och sekundÀr progressiv MS. Vanliga symtom hos personer med MS Àr gÄng-, koordination- och balanssvÄrigheter samt muskelsvaghet. Man ser att dessa personer Àr mindre fysiskt aktiva Àn friska trots att de behöver motion i samma grad som resten av befolkningen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av trÀning hos personer med MS. Metod: En kvalitativ metod dÀr fem personer (5 kvinnor, medelÄlder 61 Är) med MS intervjuades om deras upplevelser av trÀning med öppna frÄgor.

NÀrstÄende Àr en viktig resurs för personer som insjuknat i stroke med nedsatt insikt. I samband med insjuknande i stroke förÀndras ofta vardagen för hela familjen. Den nÀrstÄendes behov av stödinsatser uppmÀrksammas inte fullt ut dÄ deras behov ofta hamnar i bakgrunden i förhÄllande till personen med stroke. Syftet med studien var att beskriva nÀrstÄendes erfarenheter av förÀndringar i vardagsaktiviteter till följd av nedsatt insikt efter stroke. För att besvara syftet valdes en kvalitativ metod.