Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och konsekvenserna av att ha detta funktionshinder har debatterats mycket pÄ senare Är. ADHD anses vara en medfödd uppmÀrksamhetsstörning av varierande grad som finns hos 3-5 % av befolkningen och pÄverkar hela livet för den drabbade. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa skillnader i livskvalitet och hÀlsa hos barn, unga och vuxna med diagnosticerad ADHD i jÀmförelse med personer som saknar denna neuropsykiatriska störning. Datamaterialet bestod av 11 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats publicerade Är 2000-2008. I resultatet framkom tre omrÄden dÀr skillnader fanns: livskvalitet och fysisk hÀlsa, livskvalitet och psykisk hÀlsa samt livskvalitet och social hÀlsa.

Syftet med denna uppsats var att klargöra vad nÄgra psykiatriskötare som Àr yrkesverksamma inom den slutna psykiatrin har för erfarenheter kring diagnosen och bemötande av personer som lider av borderline personlighetsstörning. De övergripande frÄgestÀllningarnavar: Hur beskriver intervjupersonerna diagnosen BPS? Vad har intervjupersonerna för egna erfarenheter kring mötet med personer som lider av BPS? Och vad anser intervjupersonerna att ?gott bemötande av personer som lider av BPS Àr? Metoden som anvÀndes var en kvalitativ intervju med halvstrukturerat upplÀgg. Intervjuerna gjordes med fyra yrkesverksamma psykiatriskötare. De utskrivna intervjuerna tolkades utifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka vÄrdpersonals (N=108) attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa samt se om skillnader i attityder fanns beroende pÄ respondenternas utbildningsnivÄ och tidigare erfarenhet av psykisk ohÀlsa. Studien Àr en delstudie ur projekt Psykisk OhÀlsa som har en prospektiv longitudinell design. För att beskriva attityder gentemot personer med psykisk ohÀlsa anvÀndes frÄgeformulÀret Community Attitudes Towards Mental Illness (CAMI-s). Rekrytering av vÄrdpersonal skedde via enhetscheferna pÄ ett 70-tal psykiatriska avdelningar och vÄrdpersonal som dagligen arbetar med mÀnniskor med psykisk ohÀlsa tillfrÄgades om att delta. Resultatet visar inga signifikanta skillnader i attityder mellan olika (yrkesgrupper) utbildningsnivÄer och statistisk signifikans Äterfanns endast vid ett pÄstÄende, dÀr respondenterna tog stÀllning till om det bÀsta sÀttet att omhÀnderta mÀnniskor med psykisk sjukdom var att lÄsa in dem.

Att vara ung och leva med cancer Ă€r en upplevelse som Ă€r högst personlig. Även om upplevelsen Ă€r personlig kan flera gemensamma komponenter ses bland unga personer med cancer. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva unga personers upplevelser av att leva med cancer. En litteratursökning har genomförts vilket resulterade i 9 artiklar som analyserades med kvalitativ innehĂ„llsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: Att kastas in i en ny vĂ€rld som prĂ€glas av osĂ€kerhet och förĂ€ndringar, Att tvingas konfrontera sin egen dödlighet, Att ge stöd till andra och samtidigt behöva stöd sjĂ€lv och Att ha en vilja att förstĂ„ vad som hĂ€nder genom att fĂ„ eller skaffa information.

I arbetet inom vÄrd och omsorg kommer sjuksköterskan i stort sett pÄ varenda arbetsplans i kontakt med personer med demenssjukdom, som ofta Àr mycket vÄrdkrÀvande dÄ de kan upptrÀda aggressivt och oroligt. Syftet med uppsatsen var att beskriva hur personer med demenssjukdom behÄller sin vÀrdighet i det vÄrdande mötet med hjÀlp av musik (i musik ingÄr Àven sÄnt) och beröring. Studien Àr en litteraturstudie och utgÄr ifrÄn en kvalitativ metodansatse. analysmetoden har varit en kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar att personer med demenssjukdom som Àr agiterade och aggressiva blir lugna och harmoniska, mer samarbetsvilliga och sjÀlvmedvetna nÀr mysik spelas för dom.

Bakgrund: I vÄrdandet av personer med svÄrlÀkta sÄr finns det en risk att fokus hamnar pÄ sÄret i sig, istÀllet för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgÄngsrik sÄrlÀkning Àr att vÄrdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att livskvaliteten hos personer med bensÄr pÄverkas negativt av olika faktorer sÄsom smÀrta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som pÄverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att sÄret skall lÀka och lindra symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svÄrlÀkta bensÄr ur ett livskvalitetsperspektiv.

Obstruktivt sömnapnésyndrom (OSAS) innebÀr upprepade andningsuppehÄll under natten tillsammans med extrem dagen efter-trötthet. Fortfarande finns det mÄnga personer med ett odiagnostiserat OSAS. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur personer med obstruktivt sömnapnésyndrom upplever sin livskvalitet. I metoden har 18 artiklar bearbetats. Resultatet visar pÄ en försÀmrad livskvalitet hos personer med OSAS.

Bakgrund: Personer med demens har en försÀmrad förmÄga att förstÄ och kommunicera med omgivningen och dÀrför kan det vara svÄrt och krÀvande att vÄrda personer med demens. Agitation Àr ett vanligt beteendeproblem vid demenssjukdom och Àr pÄfrestande för sÄvÀl personen med demens, som för vÄrdgivaren. Personer med demens behandlas frÀmst farmakologiskt trots de biverkningar som lÀkemedelsbehandlingen orsakar och dÀrför behövs andra behandlingsstrategier och omvÄrdnadsÄtgÀrder för att öka vÀlbefinnandet och minska deras lidande. Syfte: Att beskriva musikens inverkan pÄ mÀnniskor med demenssjukdom och deras vÄrdgivare. Metod: En systematisk litteraturöversikt av fjorton kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar som sedan analyserades och sammanstÀlldes i ett resultat.

Studiens syfte var att genom sjÀlvbiografier se hur lidandets drama ter sig för personer med sjÀlvskadebeteende. Lidandets drama Àr en omvÄrdnadsteori av Katie Eriksson. SjÀlvskadebeteende Àr ett fenomen som funnits i den mÀnskliga historien och i samhÀllet lÀnge. Det Àr vanligast förekommande bland unga vuxna. SjÀlvskadebeteende kan bestÄ av att medvetet rispa, skÀra eller brÀnna huden samt intox av lÀkemedel och/eller alkohol.

Antalet ensamkommande barn och ungdomar som kommer till Sverige ökar för varje Är. Det har gjort att fler kommuner nu tar emot dessa barn och ungdomar. Syftet med denna studie Àr att undersöka grannskapsrelationer med boende för ensamkommande barn och ungdomar i VÀrnamo kommun samt grannskapsrelationernas betydelse för barnens och ungdomarnas integration. I studien genomfördes 9 intervjuer med grannar i grannskapet till boendet för ensamkommande barn och ungdomar. Intervjuer genomfördes Àven med verksamhetschefen Anna Thuresson pÄ HVBhemmet Bryggan samt med medborgarnÀmndens ordförande Maria Johansson i VÀrnamo kommun.

VÄrden upplevs pÄ olika sÀtt av personer pÄ akutmottagningar. Syftet var att beskriva hur personer upplever vÄrd pÄ akutmottagning. Tio vetenskapliga artiklar publicerade mellan Ären 2000-2009 analyserades med innehÄllsanalys, ansatsen var manifest. Resultatet av analysen gav fyra kategorier, att bli bemött pÄ ett vÀnligt och uppmÀrksamt sÀtt, att fÄ information underlÀttar vÀntan, att nÀrhet och delaktighet ger trygghet, att vilja fÄ förvÀntningar och behov tillgodosedda. Personer ville bli bemötta pÄ ett vÀnligt och uppmÀrksamt sÀtt för att kÀnna att de fick behÄlla sin personliga integritet.

Genom att instruera personer att verbalisera sina tankar i samband med genomförandet av en uppgift, och föra protokoll pÄ dessa verbaliseringar genom ett s.k. tÀnka-högtprotokoll, Àr det möjligt att undersöka hur tÀnkande gÄr till (Ericsson and Simon, 1993, 1998; Ericsson, 2002). För att visa skillnaden mellan ?vanlig? verbalisering och den som görs i direkt anknytning till en uppgift delar Ericsson och Simon upp verbaliseringen i tre nivÄer.  I denna uppsats studeras personer med lindrig utvecklingsstörning och deras förmÄga att verbalisera sina tankar vid problemlösning. Syftet med denna studie Àr att utveckla en tÀnka-högtmetod anpassat för personer med utvecklingsstörning.

Beröring Ă€r ett av mĂ€nniskans grundlĂ€ggande behov som inte förĂ€ndras i takt med Ă„ldern. Äldre personers minskade sociala nĂ€tverk kan leda till minskad möjlighet att fĂ„ sitt behov av beröring tillgodosett. I vĂ„rd och omsorg Ă€r Ă€ldre personer den grupp som fĂ„r minst taktil beröring. Kvaliteten pĂ„ omvĂ„rdnaden antas kunna höjas med hjĂ€lp av taktil beröring dĂ„ det antas förbĂ€ttra Ă€ldre personers vĂ€lbefinnande. Syftet med litteraturstudien var att beskriva upplevelser av taktil beröring och den taktila beröringens effekter hos Ă€ldre personer med ohĂ€lsa.

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskrÀnkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan pÄverka aktivitetsutförandet i roller.Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva pÄverkan pÄ sina roller i vardagslivet.Integrerad metod anvÀndes med lÀmplighetssampling pÄ tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer anvÀndes för att fÄ en tÀckande och tillförlitlig bild av upplevd pÄverkan av roller.Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes pÄverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskrÀnkning och minskad uthÄllighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes pÄverkade genom att de minskade eller försvann helt.

accidentellt blivit exponerade för oorganiska fibrer i form av sÄ kallade keramiska fibrer (RCF) vid reparationer av skadade vÀrmeisoleringskassetter som omger de turbiner man levererar och driftssÀtter. Siemens har erbjudit alla som exponerats en hÀlsokontroll genom sin företagshÀlsovÄrdsleverantör Haluxa Arbetsmiljö AB. Sammanlagt rör det sig om 32 personer som erbjudits hÀlsokontroll. HÀlsokontrollen har bestÄtt av besök hos företagssköterska, spirometri och lungröntgen. Sammanlagt har 27 personer genomgÄtt undersökning, i alla fall dock inte alla moment.