Debatten kring vilka straff som ?r mest effektiva f?r brottsbek?mpningen och hur ungdomsbrottsligheten ska st?vjas har p?g?tt i ?rtionden. Under de senaste ?ren har fr?gan d?remot f?tt ?kad politisk prioritet och stort medialt genomslag, s?rskilt i samband med flera uppm?rksammade fall ofta kopplade till grov organiserad brottslighet. Den 29 september 2023 gav regeringen Kriminalv?rden i uppdrag att f?rbereda ungdomsf?ngelser f?r unga i ?ldern 15?17 ?r, baserat p? bet?nkandet SOU 2023:44.

Leandersson, A. & Magnuson, E. (2011). Förutsättningar för inkludering av elever i behov av särskilt stöd. Förstår pedagogerna, kan pedagogerna och vill pedagogerna? Halmstad: Högskolan i Halmstad, sektionen för lärarutbildningen.Vårt syfte var att undersöka förutsättningar för inkludering av elever i behov av särkilt stöd.

Syftet med arbetet är att undersöka om lärares uppfattning är att de får meningsfull kompetensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kompetensutveckling. Med hjälp av enkätundersökning ville jag beskriva lärares uppfattning om kompetensutvecklingens tre huvudkomponenter; bakgrund, process och ut-fall, skapar förutsättningar för meningsfull kompetensutveckling kring ele-ver i behov av särskilt stöd. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att få lärare uppfattar den kollektiva kompetensutvecklingen kring elever i behov av särskilt stöd som menings-full, medan den individuella kompetensutvecklingen upplevs som menings-full av majoriteten. Resultatet visar också att det är ovanligt med kompe-tensutveckling kring elever i behov av särskilt stöd..

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka hur lärare tänker i sina bedömningar av elevers behov av särskilt stöd. Utgångspunkter har varit tidigare forskning inom ämnet, samt gällande styrdokument. Som undersökningsmetod har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Dessa har genomförts med sex lärare som arbetar i grundskolans tidigare år. Utifrån underökningen har vi dragit slutsatsen att lärarna arbetar med att individualisera undervisningen för att möta alla elever utifrån deras behov och att flera olika faktorer vägs in i bedömningen..

Studien tog avstamp i det senaste decenniets utveckling inom marknadsteori med avseende pa? samva?rdeskapande, tja?nstelogik och konsumenters resursintegrering. Efter att ha la?st forskningsartiklar och inla?gg i media om ett skifte i synen pa? konsumenters allt viktigare roll ville vi na?rmare studera hur den tar sig uttryck inom marknadskommunikation. Studiens syfte blev att bidra till den relativt outvecklade forskningen pa? omra?det och studera hur en fo?ra?ndrad konsumentroll tar sig uttryck i praktiken.

This essay deals with the rationale and aims for doing cultural or aesthetic activities and projects in schools, and gives special focus to a specific group of students, attending schools provided at special residential homes for young people (sa?rskilda ungdomshem). These homes receive young people with psychosocial and substance misuse problems and who show tendencies towards criminal behavior. The essay investigates how working with a cultural project in schools at these residential homes is justified and also elucidates how this specific group of students and their problems are constructed in the documents surrounding the project. The essay will further ponder over possible educational and pedagogical consequences of these constructions.The investigation has its theoretical frame work in curriculum theory.

I sitt arbete möter sjuksköterskan familjer vars familjemedlem drabbats av akut livshotande sjukdom. I en sådan situation har familjen olika behov som de kan behöva hjälp med att tillgodose. För att sjuksköterskan ska kunna hjälpa familjen måste hon först veta deras behov. Studiens teoretiska referensram är systemteori med fördjupning inom det familjerelaterade perspektivet. Syfte Syftet är att belysa de behov som finns hos familjen när en familjemedlem drabbats av en akut livshotande sjukdom.

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

I Sverige är 365 000 personer drabbade av sjukdomen diabetes mellitus typ 2. Sjukdomen kan bero på ärftliga eller miljömässiga faktorer. Sjukdomen börjar med insulinresistens i muskler, lever och fettvävnad som kan leda till allvarliga komplikationer. Patienter har behov av stöd från sjukvårdspersonalen för att hantera de egenkontroller och livsstilsförändringar som är nödvändiga. Genom empowerment kan patienter ta kontroll över sjukdomen.

Mitt syfte med detta examensarbete är att se hur man bör hantera elever med behov av särskilt stöd i matematik. För att få en bättre förståelse för ämnesvalet har jag läst i litteraturen om hur vanligt förekommande matematiksvårigheterna är, vilka hinder som finns för inlärning i matematik samt hur man ska hantera eleverna med behov av särskilt stöd. Dessutom har jag genomfört en undersökning i år 6 på två olika skolor. Jag har intervjuat lärare och speciallärare om hur de hanterar de elever som inte nådde upp till godkänt på det nationella provet i matematik i år 5. Jag har även studerat skolornas kommunala skolplaner samt lokala arbetsplaner, för att se vilka riktlinjer som ges i arbetet med elever i behov av särskilt stöd.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka behov och upplevelser av stöd personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har. En litteraturstudie har genomförts, vilket har inneburit granskning och sammanvägning av resultat från vetenskapliga publikationer. Resultatet visar att personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närstående har stort behov av information, psykosocialt stöd och tillgänglighet av hälso- och sjukvårdspersonal. Det behovs fortfarande forskning kring personer som drabbats av hjärtinfarkt och deras närståendes behov av stöd speciellt ur ett genusperspektiv. Framförallt finns kunskapsbrist om hjärtinfarktens inverkan på relationen då en man förväntas vårda sin hustru.

Syftet med denna studie var att får mer kunskap om hur skolan kan bli bättre på att organisera lärares kompetensutveckling. Fem grundskollärare har intervjuats om vilken kompetensutveckling de anser sig behöva för att de ska kunna möta sina elevers behov. Den form för kompetensutveckling lärarna önskade stämmer väl överens med hur några forskare anser kompetensutveckling ska utformas för att den ska få effekt på elevers lärande och utveckling. Det innehåll lärarna önskade stämde väl överens med lokala och nationella utvecklingsområden. Det stämmer överens så mycket att jag ifrågasätter om elevernas behov verkligen tas i beaktande. Jag menar att utmaningen för skolledare blir att lyssna på lärarnas önskemål om innehåll och utformning av deras kompetensutveckling..

Ett uttryck som ofta träffas på i skolvärlden är elever i behov av särskilt stöd. Elevens svårigheter förklaras med att de är i behov av särskilt stöd. Syftet med vår undersökning är att få förståelse och kunskap om vilka barn lärare och rektorer i två skolor, anser vara i behov av särskilt stöd. Studien avsåg att undersöka hur lärare, från förskoleklass till år tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet särskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lärare, speciallärare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet särskilda behov.

Det är komplext att i ett palliativt skede ge korrekt och individanpassad information till patienter. Därför är det viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett etiskt förhållningssätt och identifierar de behov som patienten har. Syftet var att belysa patientens behov av information i den palliativa omvårdnaden. En litteraturstudie genomfördes där femton vetenskapliga artiklar bearbetades och granskades. Fem teman framkom som belyser behovet av information för att få kunskap om sin sjukdom, behov av information för att leva med sjukdomen, behov av information för att klara av sista tiden, behov av anpassad information, behov av att få information från rätt person.

M?let f?r den svenska digitaliseringspolitiken ?r att Sverige ska bli fr?mst i v?rlden p?? att nyttja digitaliseringens m?jligheter. Ambitionen ?r s?ledes att ?ka inslaget av automation inom den digitaliserade f?rvaltningen, genom att bland annat automatisera fler beslutsprocesser inom den offentliga f?rvaltningen. Det ?r ett m?l som medf?r en i allt h?gre grad digitaliserad v?lf?rd.