Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka hur olika professioner inom skolorganisationen i en kommun ser på hur exkluderingen till särskilda undervisningsgrupper sker och hur det överrensstämmer med styrdokumentens intention om inkludering av elever. Vi använde oss av fyra frågeställningar: Är särskild undervisningsgrupp förenligt med en skola för alla? Vad säger skolans styrdokument om särskilda undervisningsgrupper och hur ser kommunens särskilda undervisningsgrupper ut? Vilka kriterier gäller för att en elev i svårigheter ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp? Vem har störst makt över vem som ska flyttas till en särskild undervisningsgrupp.Bakgrund: I skolverket (2008b) under rubriken Främja en god lärandemiljö står att ?det är viktigt att skolan skapar en miljö där samtliga elever inkluderas så långt som möjligt och att undervisningen anpassas till elevernas förutsättningar och behov? (s 8). Enligt skolverket har det rapporterats att trots att det finns ambitioner att arbeta mer inkluderande i skolan, så sker en ökning av särskiljande åtgärder. Vi visste att det fanns särskilda undervisningsgrupper i våra egna kommuner och ville då undersöka mer om hur och varför elever flyttas till särskilda undervisningsgrupper i en tid då talet om ?en skola för alla? är så framträdande.Metod: Vi valde ut en mindre kommun i södra Sverige där det finns två särskilda undervisningsgrupper, så kallade resursskolor, som ligger åtskilda från sina hemskolor.

SammanfattningI vår uppsats undersöker vi en särskild undervisningsgrupp (Lilla gruppen) med syftet att ta reda på elevernas, lärarnas och specialpedagogernas/speciallärarnas uppfattningar av den specialpedagogiska verksamheten och hur dessa eventuellt skiljer sig åt. Med hjälp av det socialkonstruktionismiska perspektivet vill vi försöka förstå hur dessa uppfattningar har skapats. Tidigare forskning visar delvis olika sätt att utforma den specialpedagogiska verksamheten och med skiftande resultat. Gemensamt är att de inte har undersökt elevernas uppfattningar av verksamheten, något som vi därför vill göra. Den kvalitativa forskningsintervjun som vi använder oss av som metod ger oss möjlighet att tränga in på djupet av respondenternas uppfattningar.

Syftet med denna studie är att skapa kunskap om elevers och lärares upplevelser och erfarenheter av att utforma undervisningen utifrån ett inkluderande perspektiv. Studien utgår ifrån en aktionsforskningsinsats som är gjord under en femveckorsperiod vårterminen 2015 tillsammans med fyra elever i årskurs nio med erfarenheter av undervisning i särskild undervisningsgrupp och en lärare. Aktionsforskningsinsatsen ?Ett förändrat arbetssätt i praktiken? handlade om att genom ett förändrat arbetssätt skapa möjligheter för dessa elever att deltaga i undervisningen i klassrummet.Metoden som används i studien är kvalitativa halvstrukturerade direkt intervjuer. Metoden valdes för att eleverna och lärarens upplevelser och erfarenheter skall kunna återges med en god detaljrikedom.

Syfte: På en 7-9 skola i Sverige finns en särskild undervisnings grupp som utgjort underlaget i denna studie. Syfte var att genom observationer och intervjuerna med elever och pedagoger studera hur eleverna beskrev sig själva och beskrevs av pedagogerna och de identiteter som fram-trädde. Syftet var också att undersöka den aktuella skolans organisering av en särskild under-visningsgrupp.Teori: Framväxten av specialpedagogisk verksamhet och särskilda undervisningsgrupp beskrivs i bakgrunden, där också nationella och internationella styrdokument finns representerade. So-ciokulturellt perspektiv, specialpedagogiskt perspektiv utgör teoretiska utgångspunkter i denna studie. I den teoretiska bakgrunden lyfts också begreppet identitet och identitetsprocesser fram.Metod: Studien bygger på en fallstudie i etnografins anda, det är en kvalitativ studie där observation-er, intervjuer kombinerats.

Den utgångspunkt vi har valt till vårt arbete är ?skolledares tankar och motiveringar till den särskilda undervisningsgruppen (SUG)?. Vi ville undersöka vilka tankar som ligger bakom den organisationen som skolledarna valt kring SUG. Hur motiverar skolledarna sina organisationsval? Hur ser man på inkludering/exkludering? Upplever man ett utanförskap från elever i SUG? Hur ser man på det specialpedagogiska uppdraget i stort? Det som har gjort att vi intresserat oss för ämnet är den variation av SUG som vi mött i vår utbildning och under vår verksamhetsförlagda tid.

AbstraktSyftet med denna studie var att undersöka uppfattningar hos lärare och pedagoger som arbetar i särskild undervisningsgrupp om vad som är främjande för lärandet för personer inom Autismspektrumtillstånd samt ta reda på hur de arbetar i praktiken för att bemöta dessa elevers behov. Metoden som användes för datainsamling var intervjuer av fem respondenter tillhörandes yrkeskategorin specialpedagoger samt lärare. Resultatet visade att det är flera faktorer som är betydande för vad som är främjande för lärandet för dessa individer. Faktorerna är inte uteslutande varandra utan hör på ett eller annat sätt samman och är till stor del beroende av varandra. De faktorer som framkom var vikten av ett gott bemötande samt att pedagogen/läraren bör besitta förmågan till att vara lyhörd inför eleven.Det krävs en tydlighet gällande sättet att kommunicera samt att vara tydlig i hur bekräftelse och beröm ges.

Denna studie undersöker elever i svårigheter som lyckas vända sin skolsituation. Det man sett i forskning vara framgångsfaktorer för att skapa en skola för alla är, individuell anpassning och stöd i lärandet, stöd i det sociala samspelet mellan elever, gruppstärkande övningar, god kommunikation och samsyn mellan inblandade parter i och kring det direkta skolarbetet. Forskning visar att sociala svårigheterna runt eleven är en problematik som skolan idag har svårt att hantera. Särskiljande lösningar som en åtgärd runt elever i behov av särskilt stöd kring sitt sociala samspel, beskrivs som relativt vanliga. En specialpedagogisk åtgärd är den särskilda undervisningsgruppen.

Det övergripande syftet är att, om möjligt, undersöka olikheter och attityder som berör resursskolans uppdrag i och omkring de berörda resursskolorna K1 & K2. Vidare att utifrån detta kartlägga och försöka lyfta fram uppfattningar om resursskolans uppdrag för att där igenom jämföra och belysa kärnpunkter, för att starta en debatt om resursskolans uppdrag. Studien bör betraktas som emancipatorisk därför att arbetet initialt utgår från nyfikenhetsforskning och önskar leda mot tillämpning genom kritiskt konstruktiva dialoger. Undersökningens empiri bygger på halvstrukturerade intervjuer med stöd i fenomenologin. Sju planerade och tre oplanerade respondenter från två skilda kommuner har medvetet valts ut därför att alla är direkt anknutna till diskursen resursskola inom olika tjänsteområden.

Det här utvecklingsarbetet har genomförts i en årskurs två i en grundskola och syftar till att utveckla lärares förmåga att ge elever möjlighet till inflytande i sin skolsituation. Vi upplever att demokratiarbetet i skolan idag är begränsat och olikvärdigt. I läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet framgår att alla elever har rätt till en likvärdig utbildning, vilket vi vill eftersträva genom att skapa en formell struktur för elevinflytande. Därför vill vi med det här utvecklingsarbetet se om det är möjligt att utöka elevinflytande genom formella strukturer och på det sättet göra utbildningen mer likvärdig. Vi har ett demokratiperspektiv och använder formella strukturer, deliberativa samtal och flerstämmighet som metod.

I 1997 års reform av bostadbidraget infördes en begränsning av den bidragsgrundande boytan. Denna studie undersöker effekterna på inkomst från arbete av denna ändring, med syfte att svara på frågan om en minskning i bostadsbidrag leder till att man väljer att öka sitt arbetsutbud. Analysen görs med hjälp av en difference-in-differences-skattning och slutsaten är att det inte fanns några signifikanta effekter på inkomsten från arbete, vilket innebär att det inte går att påvisa att ytbegränsningen påverkade arbetsutbudet..

AbstractStudy: Degree project in teacher education, Advanced level, 15 pUniversity of SkövdeTitle: Competence ? Self image ? InclusionA study of a couple of students in need for extra education and theirexperiences of their studies at school in a special class.Number ofPages: 43Author: Britt HellqvistTutor: Gunvi BrobergDate: 01-2008Keywords: special class, extra education, competence, self image, inclusionStudents who have difficulties in school or in the social contact are the main subject of this thesis. The students that I have interviewed attend the upper high school in a special class, separated from the major school. My purpose has been to investigate how such students experience their studies at school, with emphasis on competence and the feeling of participation. Moreover, the self image of these students was investigated.

Många studier behandlar ämnet om hur elevernas kunskapsinhämtning påverkas av gruppstorleken men få studier berör hur lärare påverkas av gruppstorleken. Den här studiens syfte är att undersöka hur gymnasielärare upplever att deras uppfattning av elevernas hälsa och kunskaper samt möjligheten att anpassa pedagogiken till eleverna påverkades av gruppstorlek och undervisningsmiljö.En kvantitativ enkätstudie genomfördes där 105 lärare på gymnasieskolor i nordvästra Skåne och södra Halland hade möjlighet att svara på 21 påståenden. Ett bekvämlighetsurval användes och frågorna i enkäten var slutna. 33 enkäter besvarades (31 %) och kodades för statistiska analyser.Majoriteten av gymnasielärarna var nöjda med sin undervisningsmiljö och tyckte sig ha en god uppfattning om kunskapsnivån hos sina elever. Få lärare tyckte sig kunna eller vilja ta ställning till elevernas hälsa, men alla lärare anpassade sin pedagogik till eleverna.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.

Syfte: Syftet med studien är att lyfta fram de åtgärder som skrivs fram i grundskolans åtgärdsprogram samt att identifiera vilka diskurser som råder i texterna. Syftet är också att studera detta utifrån ett genusperspektiv samt att belysa vilka konsekvenser diskurserna kan få för elevers lärande och möjligheter till att konstruera identitet.Teori och metod:I studien används diskursanalys som kunskapsansats. Diskursanalys är en ansats som ger möjlighet att göra en omfattande textanalys. Språket i texterna som analyseras står i fokus. Språket är inte bara ett redskap för att återge verkligheten utan språkhandlingen bidrar även till att forma verkligheten.

Följande studie undersöker hur grundskolan bemöter elever med diagnosen Autism Spectrum Disorder (ASD). Här visas det vilka möjligheter det kan finnas för barnet med autism att bli rumsligt inkluderade i skolans verksamhet. Perspektivet är utifrån sju pedagogers erfarenheter och synsätt på inkluderingen av elever med autism. Två av pedagogerna har elever med autism inkluderade i klasserna medan pedagogerna i två andra verksamheter arbetar utifrån särskilda undervisningsgrupper som är knutna till skolan. Undersökningen fokuserar på pedagogernas erfarenheter av och synsätt på två olika typer av inkludering, pedagogisk respektive social inkludering.