Sökresultat:
343 Uppsatser om Särskild bostad - Sida 9 av 23
Ett pedagogiskt undervisningsmaterial i FörstahjÀlpen : Utformning av ett minnesstöd i FörstahjÀlpen
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
FrÄn ingenmansland till innerstad - omvandling av Norra stationsomrÄdet i Stockholm
Examensarbetet Àr ett planeringsprojekt i direkt anslutning till Stockholms
innerstad. PlanomrÄdet Àr ett avvecklat stations och spÄromrÄde, dÀr framför
allt gods har hanterats under det senaste seklet. Den ursprungliga anvÀndningen
av omrÄdet har successivt avvecklats, och ersatts av andra verksamheter i de
gamla magasinsbyggnaderna i omrÄdet. SpÄromrÄdena har omvandlats
till parkerings- och uppstÀllningsplatser. Sedan SJ lÀmnade omrÄdet har planer
tagits fram för en förnyelse av omrÄdet.
Att Àgas av en idé : De sociala relationerna i Tove Janssons roman Den Àrliga bedrgaren
I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfÀlligt kollektiv. Kollektivet Àr i detta fall inte sjÀlvvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lÄng resvÀg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har dÀrför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lÀgenheter med pentry? Ska man Äterskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli pÄtrÀngande nÀr man delar den med frÀmlingar?Jag har undersökt min frÄgestÀllning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.
Staten, Bofors och den tekniska utvecklingen : En analys av hur efterfrÄgan pÄ försvarsmateriel pÄverkade Bofors AB 1900-1960
Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage sÀljer in den livsstil som Àr sÄ efterstrÀvansvÀrd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad Àr köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling pÄ eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen pÄ det svenska köket, hushÄllsarbetet och vilken effekt dessa har haft pÄ utformningen av just det svenska köket.
Den mentala kartans roll i geografiundervisning kring elevers nÀrmiljö
Examensarbetet undersöker, genom mentala kartor, hur elever i en klass i Ärskurs tre ser pÄ sin nÀrmiljö. Vidare vill vi ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med nÀrmiljön i undervisningen. Intervjuer genomfördes med eleverna och pedagogerna besvarade en enkÀt. Resultatet visar att eleverna i studien utgÄr ifrÄn sin bostad och pedagogerna utgÄr ifrÄn skolan nÀr de reflekterar kring nÀrmiljön. Undersökningen uppmÀrksammar ocksÄ att pedagogerna verkar tÀnka pÄ nÀrmiljö pÄ tvÄ sÀtt, dels professionellt och dels privat.
En fÀltstation : Svenska Högarna
Svenska Högarna Ă€r en ö samling som ligger 70 km öster om Stockholm och tack vare dess centrala lĂ€ge i Ăstersjön skulle en station kunna vara av strategiskt intresse för de stora fĂ€ltstationer som redan finns i fastlandet.En inventering av den kustnĂ€ra undervattensmiljön har tidigare skett dĂ€r och enligt en rapport skulle ytterligare inventeringar behövas.Den Ă€r tillgĂ€nglig för forskning bĂ„da frĂ„n hav och land. Det vill sĂ€ga att forskarna ska kunna ta sig ute pĂ„ havet med smĂ„ motorbĂ„tar direkt frĂ„n stationen. En hanlĂ€ggning som bestĂ„r av en pyr, bryggor och en inlastnings yta samt bĂ„tgarage Ă€r lĂ€nkad till stationen.Byggnadens typologi och infrastruktur anpassas till öns kuperade topografi samt förhĂ„ller sig till det befintliga programmet pĂ„ ön som bestĂ„r bland annat av tillsynsmans bostad, fyren och övriga lokaler i inre hamnen.Den ska hĂ„lla i tiden mot de hĂ„rda förhĂ„llanden som ön utsĂ€tts för under de olika Ă„rstiderna..
Flytande va?tmark fo?r dagvattenhantering i Ro?nningesjo?n, Ta?by kommun : Reningseffekt och framtidsutsikter
Ta?by kommun har sommaren 2013 info?rt en fo?r Sverige ny dagvattenreningsteknik i form av en flytande va?tmark, som har anlagts i Ro?nningesjo?n. Tekniken kan fo?rklaras som en hybrid, da?r de biologiska reningsprocesserna liknar en naturlig va?tmark, medan anla?ggningen hydrologiskt fungerar mer som en sedimentationsdamm.Att va?tmarken a?r den fo?rsta i Sverige go?r det extra intressant att utva?rdera. I och med denna rapport har dels en specifik underso?kning av anla?ggningen gjorts, med sa?rskild vikt vid det begra?nsande na?ringsa?mnet fosfor.
Bostadsförslag vid BodaÄn : ett boende för alla
 Bostaden Àr en viktig del i mÀnniskors liv. Andelen Àldre i Sverige ökar. Vilka bostÀder behöver vi i framtiden? Det Àr inte som tidigare, att kÀrnfamiljen Àr det vanligaste hushÄllet. I dag lever mÄnga ensamma.
Minnesrum : utformningsideér för en vÀxthusbyggnad i kyrkogÄrdsmiljö
En kyrkogÄrd Àr de bortgÄngnas bostad men Àr Àven de efterlevandes besöksplats. Det hÀr arbetet handlar om att föra in vÀxthusbyggnader i kyrkogÄrdsmiljö, som en kontemplationsplats för de sörjande.
VÀxthus medför ett gynnsamt klimat för sÄvÀl besökare som vÀxter. Det ger den sörjande möjlighet till en vÀrmande och grönskande plats, de mÄnader om Äret som utemiljön inte kan erbjuda detta. NÀrvaron av vÀxtlighet i kombination med den visuella kontakt som besökarens ges med begravningsplatsen, Àr förmodligen positivt för sorgeprocessen.
Att stÀda hjÀrtan: om behandlare av barn som bevittnat vÄld i familjen
Behandlare av barn som bevittnat vÄld i familjen ombads i en explorativ studie beskriva hur de skapar mening till arbetet de utför och till barnens situation och behov. Semistrukturerade intervjuer utfördes pÄ fem behandlare. FrÄgorna berörde deras arbetsmetod och vad de uppfattar att barnen behöver för hjÀlp. Resultatet visar att behandlarnas frÀmsta syfte Àr att avlasta barnen frÄn skuld, bekrÀfta deras verklighetsbild och förmedla till barnen att de inte Àr ensamma om sina upplevelser. För att avdramatisera samtalssituationen anvÀnder flertalet behandlare lek och teckning i olika form.
NĂR SKA MAN SĂLJA SIN BOSTAD? : En multipel regressionsanalys av bostadsrĂ€tter i Stockholm
This project is made to see at which time at the year it?s best to sell an apartment inside the tolls in Stockholm city. The two types of apartments that are compared are one room and four rooms.The comparison is made at the request of Valuegard since they were interested in the result and it?s considered as a interesting comparison.This comparison can be extended to other amounts of rooms in an apartment. But in this project, only two types will be represented.The result can be used both for those who wants to sell and buy an apartment.
RÀtten att vÀlja fel - SjÀlvbestÀmmande för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar
The purpose of this paper was to look at the perception of self-determination for adults with intellectual disabilities from their perspective. We wanted to examine the experience of the space available for self-determination in some key areas of life, and how their own thoughts and ideas have been addressed by others. Through interviews with six people with intellectual disabilities, we have found that a single definition of self-determination is elusive. The key seems to be that you get the opportunity to do what you want, to have your voice heard and to receive and take responsibility. The space for self-determination is perceived by respondents as both large and small.
?BÀttre ett blÄbÀr i Vasaloppet Àn ett torkat russin i TV-soffan.? : Sport- och motionsverksamhet vid Centrala verkstÀderna MalmslÀtt en del av Förenade Försvarsverken 1969-1989
Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage sÀljer in den livsstil som Àr sÄ efterstrÀvansvÀrd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad Àr köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling pÄ eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen pÄ det svenska köket, hushÄllsarbetet och vilken effekt dessa har haft pÄ utformningen av just det svenska köket.
Utformning av ett flerbostadshus enligt detaljplan
Arbetet grundar sig pĂ„ en fastighetsĂ€gares insikt om att nuvarande bebyggelse inte följer detaljplan och hennes nyfikenhet kring hur tomten skulle kunna disponeras och ett flerbostadshus utformas pĂ„ sĂ„ sĂ€tt att detaljplan följs. PĂ„ vĂ€gen passeras huvudpunkterna utformning enligt detaljplan, godkĂ€nda energikrav enligt Boverket och skapandet av en solstudie. Tomten som behandlas Ă€r en del av en kvartersbebyggelse i centrala Ăngelholm. Staden som nĂ€rmar sig femhundra Ă„r bĂ€r pĂ„ en lĂ„ng historia och byggnaderna inom kvarteret Ă€r klassade som vĂ€rdefull bebyggelse eller sĂ€rskilt vĂ€rdefull bebyggelse enligt plan- och bygglagen (8 kap. § 13). Detaljplanen har i sin tur stĂ€mplat hela omrĂ„det som lagskyddade kulturlager vilket krĂ€ver ytterligare försiktighetsĂ„tgĂ€rder.
Avveckling av Banverkets fastigheter upplÄtna med nyttjanderÀtt för bostad
Arbetet bygger pÄ att de informationssystem som anvÀnds idag men som blir allt Àldre och dÀrigenom inte klarar de krav som stÀlls pÄ dem. Detta medför att informationssystemen mÄste migreras till modernare plattformar, dÄ företagen dels inte klarar sig utan dess nuvarande funktionalitet och dels mÄste vidareutveckla systemen.Detta arbete tar upp olika sÀtt som detta kan genomföras pÄ och vilka problem som kan komma att uppstÄ nÀr detta sker. För att kunna undersöka detta sÄ genomfördes ett antal migrationer. SprÄken som migrationen kommer att ske mellan Àr Visual Basic 6 och Visual Basic .net. Migrationerna kommer att ske med hjÀlp av ett migrationsverktyg, samt ett ramverk som i arbetet skrÀddarsys för just arbetets typ av migrationer.Det arbetet kommer fram till Àr att det sker problem vid anvÀndande av ett verktyg och Àven att det inte ger tillrÀckligt med respons pÄ vad som gÄtt snett under migrationerna..