SammanfattningForskning har visat på att det är flera faktorer som är avgörande i uppbrottsprocessen när enperson vill avbryta sitt missbruk av alkohol och droger. Vad som spelar roll är faktorer ipersonens omgivning men också faktorer hos individen själv. Syftet med studien var att hittafaktorer som var av betydelse för att motivera personen till att lämna ett missbruk av alkoholoch droger samt visa på hur uppbrottsprocessen ser ut. Undersökningen baseras på sexintervjuer. Det insamlade materialet analyserades och jämfördes mot tidigare forskning inomområdet.

Att leva med sjukdom gör att personer upplever ensamhet i sin situation. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva människans upplevelser av ensamhet i sjukdom. Trettien vetenskapliga artiklar analyserades enligt kvalitativ manifest innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier: att känna sig fångad i sitt eget hem: att gömma sig för andra människor: att känna sig övergiven. Studien visade att personer som drabbades av sjukdom upplevde ensamhet på olika sätt.

I patienthotellet bor flera familjer tillsammans i ett tillfälligt kollektiv. Kollektivet är i detta fall inte självvalt av familjerna utan en praktisk lösning för de familjer som har lång resväg till sjukhuset och inte möjlighet att resa hem över natten.Projektet har därför kretsat kring hur man distribuerar privata och gemensamma rum inom byggnaden. Hur privat vill man vara och hur gemensam vill man vara?Ska man göra separata lägenheter med pentry? Ska man återskapa en bostad delad med andra? Eller ska man maximera de gemsamma ytorna och se de privata ytorna som endast sovrum?Om man skapar en alltför hemlik miljö, kan den intimiteten bli påträngande när man delar den med främlingar?Jag har undersökt min frågeställning i byggnadens alla delar. Hur relaterar byggnaden till sin omgivning? Hur ser fasaden ut? Hur relaterar de privata rummen till de gemsamma rummen? Hur relaterar de gemensamma rummen till varandra?.

Många hus från miljonprogrammet är idag i behov av flera större renoveringsåtgärder. Husen från miljonprogrammet har betydligt högre energiförbrukning än vad dagens byggkrav tillåter, och med nya mål från bland annat EU och Sveriges regering som snart träder i kraft, är det viktigt att något görs åt dessa energislukande byggnader. Syftet med rapporten är att jämföra ett renoveringsalternativ med ett nybyggnationsalternativ ur en ekonomisk- samt ur en energisynpunkt. Målet är att föreslå det mest lönsamma alternativet. För att nå målet kommer program som Revit Architecture, IDA ICE och BidCon användas samt litteraturstudier.

Av socialtjänstlagen framkommer det att den som inte själv kan tillgodose sina behov har rätt till bistånd samt att personer med psykiska funktionshinder ska ges möjlighet att leva som andra i egen bostad. Genom boendestödverksamheten kan den enskilde erhålla stöd i sin dagliga livsföring. Syftet med studien var att beskriva hur boendestödjarna arbetar för att personer med psykiska funktionshinder ska kunna bo i eget boende. För att besvara syftet användes kvalitativ metod med intervjuer som datainsamlingsmetod. Av resultatet framkommer det att boendestödjarna ska ge klienterna individuellt stöd och träning i vardagliga situationer samt hitta verktyg som kan underlätta för den enskilde att leva ett så självständigt liv som möjligt.

This study aims to find out how the way out of homelessness can look and be experienced and in what way persons with experience of being homeless might think about our society´s different solutions to this problem. The study is based on five half-structured qualitative interviews with persons who have experience of being homeless. The theoretical perspectives used to analyze the empirism are ?Stages of Change? and ?The Process of Role Exit?, both dealing with changing processes. Our results show that the way out of homelessness can be long and very hard to achieve, and the change in housing situation can be either a process towards a more and more stable housing or through an opportunity that suddenly appears.Another result shows that people with the experience of being homeless can be negative to the solutions offered by our society but be positive to the idea of Housing First.

Lagen om besöksförbud infördes 1988 för att förbättra skyddet för personer som förföljs och trakasseras. Den har under åren genomgått flera reformer och utvidgats genom bland annat två nya typer av besöksförbud: Särskilt utvidgat besöksförbud och besöksförbud avseende gemensam bostad. Antalet ansökningar om besöksförbud fortsätter att öka och år 2006 översteg ansökningarna 10 000 medan antalet beviljade ansökningar sjunker något. De förväntningar som lagen om besöksförbud gett hos många ställer höga krav på polisen och rättsväsendet när det gäller att följa upp besöksförbudet och se till att det efterlevs. Lagen har dock ofta varit omdebatterad som ett uddlöst verktyg som endast ger de som ska skyddas falsk trygghet samtidigt som rättsväsendets arbete med besöksförbuden och dess uppföljning fått kritik.

Bakgrund: Idag råder det stor brist av hyresrätter i samhället. Detta medför att unga har svårt att flytta hemifrån och att personer med begränsat kapital har svårt att skaffa en bostad.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka vad kommunala och privata fastighetsbolag grundar investeringsbeslut på. Tillsammans med befintlig teori ska en generell kalkyl skapas som fastighetsbolag kan använda vid nybyggnation av hyresrätter.Metod: Studien har genomförts genom att en abduktiv metod har tillämpats där studien börjat med insamling av teori. Vidare har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts för att samla in empiriskt material och sedan utvärdera om ytterligare komplettering av teori behövs.Slutsats: De undersöka bolagen använder idag olika bedömningsmetoder vid nybyggnation av hyresrätter. Förslaget som presenteras är att fastighetsbolag ska använda nuvärdesmetoden, en kompletterande kassaflödesanalys och Pay-off metoden vid mindre investeringar..

The swedish national board of housing, Building and Planning,recommends that all stakeholders in the construction industryperform a moisture control design to make sure that the buildingachieves good moisture resistance. Since June 1, 2006 there are nospecific requirements or quantitative values for air leakage.Although the swedish national board of housing does presentrequirement that the building envelope must be sealed so that theclient?s requirements for specific energy consumption and installedelectric power for heating purposes are met. Despite this, studiesfrom SP shows that few buildings meet the client?s requirements inspecific energy, which increases the risk of occurrence ofcondensation-related moisture damage.This study aims to evaluate curtain walls connections from airsecurity and moisture safety.

En Urban Allmänning på Hornsbruksgatan. Kombinationshus med bostäder, T-bana och kontor .Sträcker sig över en 150 m lång slits på gatan.Uppdelad programmatskt med kommers i BV och bostäder ställda ovanpå som fria punkthus.Taket till kommersdelen/sockelvåningen ger tillbaka en park till stadsrummet. Det är den som är den urbana allmänningen.Byggnaden behandlar en höjdskillnad på c:a 6 meter från början av sockelvåningen till slutet. Därför varierar byggnaden i takhöjd vilket ger olika rumsligheter och skillnader i program som anpassats efter de olika höjderna. T.ex ett öppet andra våningsplan i västra delen som bidrar till dubbelt antal kontorplatser i frilanskontoret.Frågor jag ställt mig under processen var: Vad är en bostad idag? Vad är ett kontor idag? Vad kommer Hornstull att vara i framtiden med sin nya galleria? Vilka bostadstypologier råder i området?Dessa frgor har jag tagit i beaktande under förfarandet och kommit fram till en boendeform med yteffektiva och ljusgenerösa lägenheter i funkistyp.

Det moderna svenska köket verkar ha blivit 2000?talets vardagsrum. Matlagningsprogram och inredningsreportage säljer in den livsstil som är så eftersträvansvärd för stora delar av befolkningen. Vid köp av ny bostad är köket ett av de viktigaste rummen. Vad beror denna utveckling på eller rör det sig om en utveckling överhuvudtaget? Denna uppsats syftar till att studera synen på det svenska köket, hushållsarbetet och vilken effekt dessa har haft på utformningen av just det svenska köket.

Den här studien demonstrerar vilka effekter en säljares kompetens, serviceprestation och etiska beteende har på relationskvaliteten till kunder inom fastighetsmäklarbranschen, samt vilka effekter ett företagets rykte och prestation har på relationskvaliteten till kunder i fastighetsmäklarbranschen. Undersökningen genomförs för att få en förståelse för hur relationerna fördelar sig på företagen och försäljarna. Med en kvalitativ metod har undersökningen gjorts i form av intervjuer, med tio stycken kunder som har sålt deras bostäder inom de senaste två åren. Resultatet visade att kunderna har starkare relation till fastighetsmäklarna än till företagen. De flesta kunderna har inte upplevt någon relation alls till företagen, när kunderna står inför att sälja sin bostad, väljer de oftast fastighetsmäklaren oberoende av vilket företag dessa arbetar för.

Syftet med denna studie var att beskriva äldre personers aktivitetsmönster samt deras skattning av bostadens tillgänglighet och användbarhet före och efter en bostadsanpassning. Undersökningsgruppen bestod av fem personer i ålder mellan 70 och 83 år. Studiens metod var fallstudie med en multipel ?embedded? design och datainsamling genom två frågeformulär, de tidigare utvecklade instrumenten ?Tillgängligheten i min bostad? och ?Kartläggning av aktivitet?. Datainsamlingen genomfördes vid tre olika tillfällen.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för de ändringar som från och med 2009 års taxering gjorts för uppskovsreglerna vid byte av bostad. Även frågorna varför reglerna ändrades och hur de kommer att påverka den enskilde som har eller funderar på att ansöka om uppskovsbelopp undersöktes. Eftersom reglerna är så pass nya har jag till största delen granskat förarbetena till lagändringarna, men även andra källor har använts i arbetet. Uppskovsavdrag innebär att beskattningen av en realisationsvinst vid privatbostadsförsäljning skjuts upp på framtiden. Reglerna har ändrats flera gånger genom årens gång sedan uppskovsavdraget infördes på 60-talet.

Denna studie undersöker en värdeskapande process som förekommer inom byggbranschen. I denna något exceptionella kontext finns inte den fysiska kärnprodukten - bostaden - att tillgå förrän en avsevärd tid efter köp och det är således av betydelse för kunden att uppleva värde även i processen. Syftet är att undersöka vilka faser samt element som skapar värde för kunden i processen vid köp av en nyproducerad bostad, fram till tillträdesdagen. Från visningsdagen fram till inflyttning förekommer fem faser i processen som består av varsin cykel. Inom dessa återfinns ett eller flera av elementen interaktion, stödjande och samskapande.