Bakgrund:Att sälja sin bostad är en av det största ekonomiska affärer en privatperson gör i sitt liv. Det kan vara känsloladdat och försäljningen har inte alltid lyckliga orsaker. Säljaren sätter därför stor tilltro och förväntan till den mäklare som får uppdraget att förmedla bostaden. Det i kombination med att dagens fastighetsmarknad är otroligt konkurrensutsatt gör att företag ständigt måste hitta nya vägar för att nå ut med sitt budskap, som också måste träffa rätt. Syfte: Vår studie syftar till att undersöka vilka kriterier som är avgörande då en säljare väljer att ta kontakt med ett mäklarföretag och sedan jämföra det med hur företagen valt att marknadsföra sig.

Vår frågeställning ska ge svar på vilka hinder och möjligheter möter de före detta kriminella när de ska återintegreras i ett konsumtionssamhälle? Vi har intervjuat före detta kriminella som är medlemmar i organisationen KRIS och Unga KRIS utifrån syftet, att skapa kunskap och förståelse kring vad som krävs av före detta kriminella att skapa sig en livsstil som accepteras av samhället. Vi har även intervjuat Frivården som går ut på att fånga personalens syn på arbetet, hur dem arbetar för att underlätta frigivningen för de intagna samt skapa en förståelse kring deras tankar angående huruvida det faktiskt går att skapa en ny identitet. Studiens resultat presenteras i fyra teman som myndigheter, sociala relationer, identitet och livsstil samt respekt. Det gav bland annat följande resultat: respondenterna måste genomgå en förändring, ifrån en kriminell livsstil, till en livsstil som anses accepterad av samhället.

Syfte: På dagens fastighetsmäklarbransch finns det olika aktörer och samtliga säljare ställs inför ett val då de ska sälja sin bostad, sälja själv, genom en kontorsmäklare eller genom en Internetmäklare. Mitt syfte med uppsatsen är att öka kunskapen om Internetmäklare och dess förhållande till kontorsmäklare. För att kunna uppnå syftet har jag arbetat utifrån frågeställningen på vilket sätt kontorsmäklarens tjänst skiljer sig från Internetmäklarens tjänst.Metod: För att besvara min frågeställning har jag valt att arbeta utifrån en hermeneutiskt utgångspunkt. Genom att utföra 4 personliga intervjuer samt 30 telefonintervjuer har jag kunnat skapa en bild av hur marknaden ser ut idag. Hur allmänheten ser på situationen har jag kunnat få fram genom att genomföra en enkätundersökning med frågor kring en potentiell bostadsförsäljning.

Enligt statistik från Statistiska Centralbyrån såldes det 2011 strax över 92 000 bostadsrättersamt 50 000 småhus och äganderätter i Sverige. Lokalt i Borås förmedlades 248 bostäderunder perioden november 2012 till januari 2013. Siffrorna tyder på att bostadsmarknaden ärattraktiv och i Borås agerar flera olika fastighetsmäklarbyråer. Konkurrensen medför attkunderna kan ha svårt att särskilja de olika fastighetsmäklarbyråerna åt. Med anledning avdetta valde vi att undersöka hur fastighetsmäklarbyråerna i Borås arbetar med att driva ochdifferentiera sitt varumärke.Melins doktorsavhandling gällande varumärkesuppbyggnadsprocessen beskrivs i sex olikasteg; produktattribut, märkesidentitet, kärnvärde, positionering, marknadskommunikation ochintern märkeslojalitet, vilken har legat till grund för hur undersökningen utformats.Kvalitativa intervjuer utfördes med fyra fastighetsmäklare på deras respektivefastighetsmäklarbyrå i Borås.

Idag finns det en påtaglig vilja hos olika aktörer att formulera vad som är attraktivt i den fysiska miljön. Uttrycket attraktivt används i ett flertal plandokument och ges ut som praxis av bland annat Boverket. Men vad innebär attraktiva miljöer och vad betraktas egentligen som tilltalande och motbjudande i den fysiska miljön? Rådande planeringsideal handlar till stor del om täta stadsstrukturer och om en blandning av olika funktioner ? något som förutsätts skapa attraktiva värden. Planeringsidealet har uppkommit som reaktion mot modernismens ensidiga uttryck och för närvarande blickar många arkitekter och planerare tillbaka till 1800-talets mångfunktionella stadsform där bostäder, handel och arbetsplatser uppfördes inom ett och samma område.

Ett boende fyller ett grundläggande behov hos individer och det är ur många perspektiv intressant att studera bostadsmarknaden. Värdering av bostadssrätter kan göras på många sätt, till exempel genom jämförelser med andra objekt. Om en bostadsrätt köpt med full belåning är billigare än em jämförbar hyresrätt, mätt i nettokostnad per månad, kan denna antas vara undervärderad, och tvärtom.Syftet med denna uppsats är tvådelad. Dels att undersöka om bostadsrätter i Kalmar är övervärderade utifrån en jämförelse mellan månadskostnaden för simulerat fullt belånade bostadsrätter och likvärdiga hyresrätter samt att utifrån undersökningen konstruera en relativ metod att värdera bostadsrätter, i linje med det första delsyftet.Uppsatsen är av kvantitativ art då den främst bygger på numeriska jämförelser mellan, eller baserade på olika kvantitativa mått hos bostadsrätter och hyresrätter, till exempel hyra och bostadsyta. Referenramen utgår i huvudsak från böcker i företagsekonomi och nationalekonomi och vissa kompletteringar har gjorts med källor på Internet och i intervju med individer kopplade till branschen.

Aktuell forskning indikerar att antalet köpcenter växer för varje år som går, vilket grundar sig i att detaljhandelsindustrin under de senaste decennierna expanderat allt mer. Mycket av köpcentrens succé har att göra med dess bekvämlighetsfaktor, vilket resulterat i att denna detaljhandelsform snabbt hittat hem hos gemene man. Detta eftersom de erbjuder ett smidigt och effektivt shoppingalternativ jämfört med den klassiska gatan kantad av butiker. Dess placering tenderar även att vara lättillgänglig från både bostad och jobb vilket ökar attraktionsvärdet för köpcentret som i sin tur också har att göra med den ökande betydelsen av en välbalanserad hyresgästmix. Det vill säga den sammansättning av butiker som gallerian har.

Vår ambition med uppsatsen var att se om det finns ett orsakssamband mellan projekt InPUTs verksamhet och flyktingars förändrade levnadsvillkor efter ett permanent uppehållstillstånd (PUT). Uppsatsen är en kvalitativ studie kombinerad med kvantitativ statistik, under arbetet har vi triangulerat metoderna för att underlätta analysen. Vi har använt en frågeguide med några teman, och samlat in vårt material i en halvstrukturerad intervjuform. Vi har förutom nio flyktingar intervjuat fyra personal från projekt InPUT samt en personal från Rosengrenska Stiftelsen. Uppsatsens ska belysa vilka faktorer som på individ-, grupp-, och samhällsnivå påverkar flyktingars liv samt söka härleda om projekt InPUT är en av framgångsfaktorerna. I uppsatsen ämnar vi även undersöka vad mer som samverkar för att flyktingar skall få en bra tillvaro med goda levnadsvillkor i Sverige. För att kunna göra kopplingar till våra begrepp förändringsprocesser och levnadsvillkor har vi använt oss av teorier från socialt arbete med inriktning mot systemteori.

Syftet med studien har varit att undersöka varför nyanlända flyktingar tackar nej till ett Migrationsverkets kommunplaceringserbjudande och väljer att bosätta sig i Göteborg, samt hur inneboendesituationen påverkar deras tillvaro. Våra huvudfrågeställningar är ? Hur beskriver flyktingar anledningar till att de tackar nej till kommunplacering?? Vilken roll spelar informationen om kommunplacering från Migrationsverket inför beslut om bosättning i Göteborg?? Hur upplever de sin nuvarande inneboendesituation och dess inverkan på deras tillvaro?För att nå syftet har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod som består av intervjuer med fem nyanlända flyktingar. Studien har en fenomenologisk ansats, det vill säga beskrivande utifrån individernas personliga berättelser samt analys och tolkning av dessa berättelser. Resultatet av intervjumaterialet har analyserats utifrån teoretiserade begrepp så som rational choice, socialt nätverk och hem.

Ekologiskt byggande har utvecklats och förstärkts under de senaste decennierna. Från det att ekobyar började planeras på 70-talet, till dagens lågenergibyggnader. Kunskapen om värmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsområde utformas med hjälp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.

Syftet med den här studien är att beskriva och analysera hur ett småhus ålder kan påverka marknadsvärdet och taxeringsvärdet för en småhusfastighet samt hur den svenska taxeringsmodellen tar hänsyn till hur ett småhus ålder påverkar värdet. Målet är att ge förslag på hur ett småhus ålder kan behandlas vid fastighetstaxering i Sverige.Ett småhus definieras som en byggnad inrättad till bostad för en till två familjer och en småhusfastighet utgörs av ett småhus plus dess tomtmark. Vid fastighetstaxering av småhusfastigheter i Sverige bestäms ett byggnads- och ett tomtmarksvärde som sedan slås ihop till ett taxeringsvärde för småhusfastigheten, taxeringsvärdet ska motsvara 75 % av marknadsvärdet två år före taxeringsåret. Byggnadsvärdet respektive tomtmarksvärdet bestäms utifrån olika värdefaktorer, en av dem är värdefaktorn ålder vilket anges som ett värdeår ämnat att uttrycka en byggnads återstående ekonomiska livslängd.Metoder som har använts i studien är en litteraturstudie som granskat tidigare forskning inom ämnet samt lagstiftning och facklitteratur. En kvantitativ undersökning av småhus och köp i Gävle kommun har genomförts för att skapa en generell bild av hur ett småhus ålder påverkar småhusfastigheters taxeringsvärde samt en generell bild av när taxeringsvärdet är svårbedömt på grund av ett småhus ålder.

Våren 2011 var det stora debattämnet i media, bland konsumenter och hos fastighetsmäklarelockpriser. Med lockpris avses att en bostad annonseras till ett väsentligt lägre pris än detbedömda marknadsvärdet på bostaden. Motivet var att locka till sig fler spekulanter till eneventuell budgivning. Innebörden avväsentligt är inte helt fastställt i lagen, vilket görbegreppet svårtolkat. I och med attutgångspriserna var satta så lågt jämfört med vadslutprisetblev så fick fastighetsmäklarna utstå mycket kritik.

1939 bröt andra världskriget ut i Europa. Samma år drogs även Finland in i kriget. Sverige ville stödja sitt broderland under kriget mot Sovjet, en rad olika hjälporganisationer bildades. En av dem var inriktade på att hjälpa Finlands barn. Slagorden i Sverige var ?Finlands sak är vår?.

Uppsatsen syftar till att belysa de sociala drivkrafter som påverkar kvinnor att söka sig till managementkonsultbranschen. Ett grundläggande antagande i uppsatsen är att det är det sociala som primärt formar en individs upplevelse av mening i sin tillvaro. Mening definieras här utifrån ett weberianskt och socialkonstruktionistiskt perspektiv, d.v.s. att mening är den subjektiva innebörd som socialt har framförhandlats mellan aktörer i samhället. Fem kvinnors karriärval studeras genom ett empiriskt fenomenologiskt angreppssätt, vilket har används i syfte att nå fram till studiedeltagarnas meningsstrukturer och därmed komma närmre ?kärnan? i deras subjektiva upplevelser av vad som påverkat deras karriärval.

I dagsläget är en stillasittande livsstil med inget eller endast litet inslag av fysisk aktivitet vanligt förekommande. Med sin slogan ? Inspiring all generations ? vill HAGS Aneby AB bjuda in alla generationer till fysisk aktivitet genom sina produkter inom lek, sport och fitness. Genom att styrka idén om utomhusgym kan den fysiska aktiviteten ökas ? användare ska vilja använda utomhusgym och kunder ska vilja köpa in utomhusgym.