BakgrundUnder de senaste 30 Ären har företag inom det privata nÀringslivet alltmer fokuserat pÄ att skapa nÀra relationer till sina leverantörer. I motsats till utvecklingen inom det privata nÀringslivet, har utvecklingen inom offentliga verksamheter alltmer kommit att prÀglas av att inköpen skall konkurrensutsÀttas. Lagen om offentlig upphandling (LOU) reglerar i hög grad offentliga organisationers relationer till sina leverantörer. EmellanÄt vÀcks frÄgan om inte offentliga organisationer skulle ha nytta av nÀrmare leverantörsrelationer, liknande de som finns inom det privata nÀringslivet, dÀr bÄda parter kÀnner varandra och varandras behov vÀl.SyfteSyftet med undersökningen har varit att klarlÀgga huruvida den offentliga sektorn skulle kunna dra nytta av nÀrmare leverantörsrelationer nÀr det gÀller inköp av vissa tjÀnster, samt att utreda i vilken utstrÀckning LOU tillÄter ett nÀra samarbete mellan den offentliga sektorn och dess privata leverantörer.GenomförandeUndersökningen har genomförts i form av en fallstudie, dÄ vi har undersökt relationerna mellan Linköpings kommun och dess leverantörer. Fallstudien har genomförts dels genom en kvantitativ enkÀtundersökning bland Linköpings kommuns leverantörer, dels genom kvalitativa intervjuer med upphandlare och andra Àmneskunniga personer.ResultatUndersökningen har visat att offentlig sektor skulle kunna dra nytta av nÀrmare leverantörsrelationer för att tillfredsstÀlla tre olika typer av behov.

Organisationer har olika strategier för sÀrskiljning och konkurrenskraft dÀr kultur, arv och tradition tillÀmpas pÄ olika sÀtt för att profilera sig bÄde mot kunder och medarbetare. Företag vilka bygger och anspelar pÄ lokal tradition Äterfinns inom de flesta sektorer, dock har fÄ studier gjorts pÄ medarbetarens upplevelse av tradition inom en organisation. Kunskapsluckan i traditionens betydelse för medarbetare inom samtida organisationer Àr sÄledes av vikt att studera. Vi vill genom denna undersökning förstÄ hur medarbetaren upplever en eventuell anspelning pÄ lokal tradition inom en organisation. Undersökningen av sambandet mellan lokal tradition och medarbetaren ska bidra till ökad insikt om huruvida lokal tradition har aktualitet och betydelse för en organisationsmedlem.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvÀgledare som vÀgleder vuxna, ser pÄ sin roll i dagens förÀnderliga samhÀlle och om de anser sig ha tillrÀckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning pÄ kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker pÄ respektive arbetsplats. Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgÄngspunkter i teorin om nÀtverkssamhÀllet, menade att nÀtverkande Àr det vanligaste sÀttet att ta in ny kunskap. Informanternas syn pÄ vÀgledarrollen Àr att den Àr en viktig funktion i dagens samhÀlle dÄ vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjÀlp nÀr de stÄr inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. GÀllande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrÄgor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas pÄ sin arbetsplats men de föresprÄkar ett ökat utbyte med nÀringsliv och organisationer som förbÀttringsÄtgÀrd. Det visade sig att flera av vÄra informanter sjÀlva varit egenföretagare och dÀrför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebÀr. Slutsatsen av undersökningen Àr att vÀgledares kompetenskrav har förÀndrats i samklang med nÀtverkssamhÀllets framvÀxt.

Titel: Den osminkade sanningen - En lönsamhetsanalys av en sminkavdelning idagligvaruhandelnBakgrund och problem: Svinn i detaljhandeln innebÀr problem för lönsamheten idetaljhandelns organisationer. Om en fullstÀndig kostnadskalkyl görs pÄ en avdelning idetaljhandeln som idag Àr lönsam, framstÄr avdelningen dÀrefter fortfarande som lönsam?Syfte: Syftet med studien Àr att, med hjÀlp av en kalkyl, göra en analys pÄ lönsamheten pÄ ensminkavdelning i en dagligvarubutik, samt att jÀmföra detta resultat med liknande underlagfrÄn en jÀmförbar butik. Vidare syftar studien till att om möjligt ge förslag till förÀndring samtatt utöka det empiriska underlaget kring kalkylering inom svenska organisationer.Metod: Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa metoder sÄsom intervjueroch bearbetning av insamlad data.Resultat och slutsatser: Butikerna i studien visade varierande lönsamhet, sÄvÀl positiv somnegativ beroende pÄ hur berÀkningarna genomförs. Denna lönsamhet skiljde sig frÄn vadbutikerna enligt sina metoder berÀknade.Förslag till vidare forskning: Utförande av en liknande studie, fast pÄ en annan avdelningsÄsom en charkavdelning eller fruktavdelning.

Under en vÀldigt lÄng tid har begreppen marknad och organisation studerats var för sig. Perspektiv och koncept som skulle kunna tillföra nÄgot tillsammans har systematiskt inte tillÄtits korsbefrukta varandra kunskapsmÀssigt. Vi har valt att inte strypa den möjligheten, utan istÀllet anvÀnda oss utav den, vilket innebÀr att vi ser och identifierar liknande krafter och fenomen i en marknad som mÄnga gÄnger finns inom företaget likvÀl som utanför företaget. Försök har gjorts under senaste Ären att tilldela organisation/företag egenskaper som mer pÄminner om marknaden eller som det brukar uttryckas, en mer dynamisk organism. Vi har valt att följa detta synsÀtt genom att se bortom teoretiska modellers barriÀrer för att se om det finns kunskap att inhÀmta.

Verksamheter inom den offentliga sektorn pÄverkar miljön mestadels genom till exempel beslut, information och handlingar utefter dessa. Deras pÄverkan Àr dÀrmed svÄrare att se, den Àr indirekt. NÄgra som har en intressant form av indirekt miljöpÄverkan Àr utbildningsanstalter. De kommer i kontakt med mycket mÀnniskor och har dÀrmed en stor indirekt pÄverkan och denna pÄverkan kan bli bÄde positiv och negativ beroende pÄ organisationens engagemang och kunskap om sin miljöpÄverkan. Ett vÀl fungerande miljöledningssystem som tar in all miljöpÄverkan skulle kunna hjÀlpa skolor att göra sin indirekta miljöpÄverkan positiv.

Bakgrund: Under det senaste decenniet har det blivit allt vanligare att implementeraaffÀrssystem i organisationer. Det kan idag ses som en förutsÀttning för att organisationer skalyckas med sin verksamhet. Det finns i huvudsak tvÄ sÀtt att implementera ett affÀrssystem.Det första Àr att en organisation skaffar ett standardsystem och dÄ fÄr verksamheten anpassasig efter affÀrssystemet. Det andra Àr att implementera ett verksamhetsanpassat system och dÄanpassar man affÀrssystemet efter verksamheten. Tidigare forskar anser att den effektenaffÀrssystemet har pÄ ekonomistyrningen Àr att mÄnga rutinjobb försvinner, personalen blirmer kunnig och kan fatta snabbare beslut och informationen Àr realtiduppdaterad vilket ledertill att bÀttre beslutsfattande.ForskningsfrÄgor: PÄ vilket sÀtt pÄverkar affÀrssystemet ekonomistyrningen? HurunderlÀttar affÀrssystemet arbetet med ekonomistyrningen?Syfte: Att förstÄ hur arbetet med affÀrssystemet pÄverkan ekonomistyrningen itillverkningsföretag.Metod: En kvalitativ fallstudie studie pÄ tvÄ tillverkningsföretag inomsprÀngmedelsbranschen, Orica Sweden och Eurenco Bofors.

Kaplan och Norton publicerade Är 1992 den första tidskriftsartikeln dÀr en ny styrmodell presenterades ? det balanserade styrkortet. Ambitionen med denna styrmodell var att öka förstÄelsen och ge ett nytt perspektiv pÄ hur verksamheter kan ledas. Nya möjligheter skapades Ät företag och detta ledde till att organisationer kunde precisera nyckelfaktorer och sammankoppla dessa till verksamhetens strategier och mÄl. Modellen för det balanserade styrkortet har sedan dess utvecklats och modellens framtagna funktioner och anvÀndning har förÀndrats med tiden.

Syftet med denna studie Àr att beskriva, analysera och diskutera hur mÀn inom kvinnodominerade organisationer upplever sina karriÀrmöjligheter. Vi har utgÄtt frÄn HR-branschen (Human Resources) i sin helhet dÄ det Àr en tydlig kvinnodominerad organisation och det Àven pÄ chefspositionerna. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod dÀr vi genom ett mÄlinriktat urval valt ut sex stycken respondenter. Kriterierna för respondenterna var manligt kön och chefsbefattning samt att de har en koppling till HR-branschen. För insamling av data har vi genomfört enskilda, semistrukturerade intervjuer.

Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..

Titel: Att omsÀtta kunskap i handling - En kvalitativ studie av organisatoriska lÀrandeaspekter NivÄ: Kandidatuppsats i Ledarskap och Organisation Författare: Jessica SÀÀf och Alexandra Ridell UtgivningsÄr: Ht 2011 Handledare: Anders Edvik och Charlotte Petersson ProblemomrÄde: Det finns en problematik i att enas om vad begreppet organisatoriskt lÀrande innebÀr. Samtidigt tycks det finnas en enighet kring att organisationer bör anpassa sig till och efterstrÀva organisatoriskt lÀrande. I denna studie vill vi belysa begreppets komplexitet nÀr det undersöks i en organisatorisk verklighet. Metod: En studie har genomförts i en högrisk organisation (HRO) dÀr nio personer intervjuats. Intervjuerna har baserats pÄ litteratur och forskning om den organisatoriska lÀrandeprocessens nyckelaspekter. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn de nyckelbegrepp som framkom i intervjuerna; handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner). Resultat: VÄr studie visar att begreppen handlingsutrymme och förÀndringsbenÀgenhet (avseende rutiner) förstÄs utifrÄn den organisatoriska kontexten.

Bakgrund: PÄ en hÄrt konkurrensutsatt marknad Àr det av stor vikt att företag och organisationer Àr flexibla för att kunna genomföra förÀndringar och anpassa sig till nya omstÀndigheter. Att genomföra organisatoriska förÀndringar innebÀr ofta en omstÀllning som pÄverkar de anstÀllda.Syfte: Syftet Àr att genom en intervjustudie pÄ ett företag se hur anstÀllda reagerar dÄ de pÄverkas av en rollförÀndring som innebÀr förÀndrade arbetsuppgifter. Beroende pÄ vilka reaktioner som uppstÄr vill studien Àven beskriva vilka bakomliggande faktorer som ligger till grund för reaktionerna. Förhoppningsvis kan studien anvÀndas för att hÀmta inspiration och fungera som ett hjÀlpmedel till andra organisationer som genomgÄr liknande förÀndringar.Genomförande: För att ge svar till frÄgestÀllningen har tretton personer intervjuats pÄ tvÄ av ett hemelektronikföretags lagershopar dÀr man sedan ett Är tillbaka har genomgÄtt en förÀndring med fokus pÄ ökad försÀljning. Som metod för studien har en kvalitativ ansats valts dÀr semistrukturerade intervjuer anvÀnts för att samla in information om de anstÀlldas reaktioner pÄ förÀndringen.Slutsatser: Studien visar pÄ skilda uppfattningar dÀr det bland de anstÀllda bÄde finns positiva och negativa reaktioner pÄ arbetsrollsförÀndringen.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

Följande studie syftar till att belysa hur organisationer idag arbetar med att mÀta och följa upp sina immateriella resurser, vilket i denna studie avser personal. Vi lever idag i ett kunskaps- och tjÀnstesamhÀlle vilket innebÀr att mÀnniskans bidrag i form av humankapital generellt vÀrderas högre Àn materiella tillgÄngar. Dessutom medför en ökad globalisering ett hÄrdare affÀrsklimat och konkurrens. En konsekvens blir dÀrför att organisationer för sin överlevnad mÄste vara allt mer lönsamma, vilket ökar vikten av en rÀtt hanterad personalresurs som kan generera kostnadsfördelar. Med den bakgrunden bör organisationer fokusera pÄ metoder som kan synliggöra den allt viktigare personalresursen.

Sociala nÀtverk, eller sÄ kallade communityn Àr ett fenomen som fÄtt större betydelse idag och snabbt spridit sig runt om i vÀrlden. Communityn Facebook har blivit kÀnd för att den samlar mÄnga anvÀndare och har en god mÄlgruppskÀnnedom, vilket gör Facebook till en attraktiv marknadsföringsplats som har uppmÀrksammats av en rad olika företag och organisationer.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar Facebook har som marknadsföringskanal, samt undersöka svenska företag och organisationers anvÀndning av Facebook i sin marknadsföring. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och vÄr uppsats bygger pÄ en empirisk studie, med material frÄn ett antal informant-, samt respondentintervjuer. FrÄgorna har kretsat kring vad vÄra informanter och respondenter anser kÀnnetecknar Facebook, deras erfarenheter av Facebook som marknadsföringskanal, samt deras Äsikter om Facebook som marknadsföringskanal i framtiden. För att fÄ bÀsta möjliga svar pÄ vÄra frÄgor ansÄg vi att vi behövde intervjua personer med kunskaper om Facebook frÄn bÄde ett utifrÄn och ett inifrÄnperspektiv.Resultatet frÄn vÄr undersökning visar att marknadsföring pÄ Facebook inbjuder till stor kreativitet hos företagen och organisationerna.