Problem: NÀtverkande företag Àr i stort behov av en effektiv verksamhetsstyrning. Eftersom nÀtverkande organisationer bestÄr av flera företag som agerar som en har de svÄrt att rÀcka till, skapa nöjda medlemmar samt utveckla nÄgot som ger positiv respons hos finansiÀrerna. Problemet inom nÀtverkande företag Àr att kunna fÄ alla medlemsföretag aktiva och engagerade. Detta innebÀr att samarbetet behöver utvecklas och ett verktyg som fÄr in de olika aspekterna Àr av nytta.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar ett balanserat styrkort kan implementeras i nÀtverkande organisationer. Tanken Àr att se till vilka perspektiv som kan vara i fokus nÀr det gÀller nÀtverkande organisationers styrbarhet samt eventuella motsÀttningar.AvgrÀnsningar: VÄra avgrÀnsningar Àr frÀmst att uppmÀrksamma nÀtverksorganisationers styrbarhet samt att endast utgÄ ifrÄn BSC som styrmedel.

Syfte: Syftet var att undersöka vad kommunikationsbrister kan bero pÄ och hur en organisation kan gÄ tillvÀga för att lösa problem som uppstÄr pÄ grund av dem. Med detta som grund har studien utformat rekommendationer för hur förvÀrvsorganisationer kan arbeta med den interna kommunikationen och pÄ sÄ sÀtt överkomma och förebygga brister i kommunikationen.Metod: En fallstudie utifrÄn en deduktiv forskningsprocess anvÀndes genom att stÀlla upp pÄstÄenden utifrÄn teorin som prövades pÄ empirin. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa intervjuer och en kvantitativ enkÀt.Slutsats: Brister som uppstÄr i kommunikationen har en verkan pÄ hela organisationens finansiella och prestationsmÀssiga resultat. Genom att lÀgga beslag pÄ kommunikationen kan en förvÀrvsorganisation bli mer framgÄngsrik..

Vid val av standardsystem, till exempel nÀtverksoperativsystem, Àr det viktigt att gÄ systematiskt tillvÀga. Detta beror dels pÄ att det Àr av avgörande vikt att standardsystemet verkligen stödjer verksamheten pÄ bÀsta sÀtt. Vidare Àr det ofta av den inskaffande organisationens intresse att man vÀljer det bÀsta möjliga standardsystemet pÄ marknaden. Denna uppsats förklarar övergripande ett strukturerat sÀtt att gÄ tillvÀga för att vÀlja standardsystem till sin organisation. Vi har Àven gjort tvÄ fallstudier hos organisationer som nyligen gÄtt igenom en valprocess resulterande i att ett nytt nÀtverksoperativsystem införskaffats.

SammanfattningCorporate Social Responsibility, CSR, Àr ett samhÀllsengagerat arbetssÀtt som fÄr allt större utrymme hos organisationer och företag, bÄde i investerat kapital och investerade resurser. Studier som gjorts inom Àmnet tyder pÄ att CSR-arbetet gÄtt frÄn att vara ett vÀlgörenhetsarbete till att mer och mer formas till en vinststrategi hos de företag som engagerar sig i arbetssÀttet. Ett vÀlformulerat och uttalat CSR-arbete kan bidra till mÄnga organisations- och samhÀllsvinster sÄ som ökad attraktivitet, stÀrkande av varumÀrket och ett blomstrande samhÀlle. Med detta i Ätanke formades ett önskat studieobjekt dÀr utgÄngpunkten landade i sociologiska resonemang om socialkonstruktivism. Syftet med arbetet var att genom en narrativ analys undersöka hur CSR-arbete fungerar som en del utav företags berÀttelser om sig sjÀlva.

Studiens syfte var att öka förstÄelsen kring hur nyckelpersoner som arbetar med lÀrande i organisationer uppfattar lÀrande, samt vilka förutsÀttningar och hinder för lÀrande som kan förekomma.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Data analyserades utifrÄn en hermenuetisk forskningsansats genom en tematisk analys. Resultatet visade att lÀrande i organisationer uppfattas utifrÄn tre huvudteman; dÀr chefen skapar förutsÀttningar, medarbetarna Àr drivkraften och organisationen sÀtter ramarna för lÀrandet.NyckelförutsÀttningar som studiens resultat visade var motiverade medarbetare vilka upplever en delaktighet i lÀrandet. Men Àven organisationen som genom sitt klimat underlÀttar lÀrande och chefer som med god kommunikativ förmÄga och trygghet i sin roll Àr engagerad i sina medarbetares lÀrande. Bristen av ekonomiska resurser, anstrÀngningen som lÀrande krÀver och avsaknaden av utrymme att implementera ny kunskap pÄ arbetsplatsen identifierades som hinder..

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka om Generation Y stÀller krav pÄ kommunikation iinteraktionen mellan dem och deras chefer, och om kommunikationen de efterfrÄgar Àr envÀgs- eller tvÄvÀgskommunikation. Vidare har uppsatsen berört om detta krav pÄ kommunikation Àr nÄgonting som efterfrÄgas av medarbetarna i Generation Y nÀr det kommer till chefers hantering av löskopplingen mellan den informella och formella strukturen i organisationer. Teoretisk utgÄngspunkthar varit institutionell teori och kommunikation samt studier om Generation Y. Metoden som anvÀnts för insamling av empirisk data har varit enkÀtundersökning och personlig intervju, vilka frÀmst utgÄtt ifrÄn medarbetarperspektivet. Resultatet av studien visar att det Generation Y vill ha en tvÄvÀgskommunikation med sin chef, bÄde nÀr det gÀller det dagliga arbetet och nÀr det gÀller organisationens lÄngsiktiga arbete..

Denna uppsats behandlar hur agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för att överföra kunskap mellan enheter och individer i en organisation. Relevansen i detta Àmne har sin grund i att kunskapsöverföring idag Àr en central faktor för organisationer att skapa konkurrensfördelar. Uppsatsen behandlar Àven hur organisationer genom anvÀndning av agila metoder kan överkomma traditionella utmaningar vid kunskapsöverföring. För att fÄ en förstÄelse för kunskapsöverföringsprocessen och hur de agila metoderna fungerar i praktiken samt hur dessa tvÄ kan sammankopplas, genomfördes en kvalitativ studie hos den agila organisationen Spotify. Studien visade att agila metoder kan anvÀndas som ett verktyg för överföring av kunskap genom frÀmst tre faktorer, de sjÀlvstyrande enheterna, dess tvÀrfunktionalitet samt hur agila metoder pÄverkar organisationskulturen.

Vi hör idag mycket om hur skola, vÄrd och hemvÄrd inom den offentliga sektorn allt mer kritiseras för sitt arbete. En del vÀljer att sÀga att New Public Management, en ny styrreform som svept över vÀrldens offentliga organisationer, Àr anledningen. I denna uppsats Àr syftet att undersöka en kommunal hemvÄrdsorganisation i Sverige som genomgÄtt ett antal förÀndringar som pÄverkat mÄnga delar av verksamheten. Genom att uppmÀrksamma New Public Management och dess tillhörande komponenter sÄsom strÀvan efter kostnadseffektivitet och formen av en företagsmodell har en studie förts kring hur förÀndringen pÄverkat organisationen, och om den skapat nÄgra utmaningar. Studien bygger pÄ Nyinstitutionella teorier som behandlats av Göran Ahrne och Apostolis Papakostas[1].

Organisationer gör ofta stora investeringar i sina anstÀllda. Att de frivilligt vÀljer att sÀga upp sig orsakar dÀrför stora kostnader. Kunskap om vad som pÄverkar intention till uppsÀgning kan möjliggöra riktade insatser för att förhindra uppsÀgningar. Med syftet att undersöka vad som kan pÄverka intention till uppsÀgning skickades enkÀter ut till anstÀllda inom ett redovisningsföretag i Sverige under 2008 och 2009. Till studien kunde 403 personers svar anvÀndas.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur ideella organisationer arbetar med opinionsbildning och pÄverkansarbete mot allmÀnheten och politiska beslutsfattare. Jag ville se hur organisationer direkt, eller via opinion, gÄr tillvÀga för att pÄverka ett politiskt beslut eller skapa uppmÀrksamhet för sina frÄgor. Jag ville ocksÄ se hur organisationer arbetar med PR och informationsverksamhet. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa samtalsintervjuer med fem olika ideella organisationer; Röda Korset, RÀdda Barnen, LÀkare utan GrÀnser, Amnesty International och Kvinna till Kvinna. Studien berör teorier om lobbying, opinionsbildning, intresseorganisationer samt mediers inflytande över opinion och politik.Organisationerna pÄpekade vikten av att ha opinionen med sig om man ville pÄverka politiska beslut.

Organisationer stÀlls inför förÀndringar kontinuerligt, dÀr förÀndringar i de flesta fall orsakar nÄgon form av negativ instÀllning. FörÀndring stÀller samtidigt krav pÄ anpassning och lÀrande. Utan lÀrande sker ingen förÀndring. I samband med införandet av K3-regelverket Är 2014 stÀlldes organisationer inför en enkel samt en komplex administrativ förÀndring, vilka var starkt ifrÄgasatta. Syftet med studien var att undersöka om organisationer Àndrat sin instÀllning gentemot dessa tvÄ administrativa regelförÀndringar efter implementering och huruvida lÀrande kunde ses som en bakomliggande faktor till detta.

Under de senaste decennierna har managamentidéerna som sammanfattas i New Public Management, fÄtt ett allt starkare fÀste inom den offentliga sektorn. Detta har möjliggjort skapandet av hybridorganisationer. Hybridorgansationer Àr, i denna uppsats, definierat som organisationer som befinner sig i spektret mellan offentlig och privat sektor. Detta spektrum Àr  i  denna  uppsats  benÀmnt  som  offentlighetsgraden.  Organisationer  med  en  högre offentlighetsgrad  kÀnnetecknas  av  egenskaper  som  oftast  associeras  till  den  offentliga sektorn  medan  organisationer  med  en  lÀgre  offentlighetsgrad  frÀmst  kÀnnetecknas  av egenskaper  frÄn  den  privata  sektorn.  UtifrÄn  teorin  har  interna  och  externa  faktorer identifierats och anvÀnts för att klassificera en hybridorganisations offentlighetsgrad. New Public Management tillÀt organisationer inom den offentliga sektorn att decentralisera de byrÄkratiska    och    hierarkiska    strukturerna,    vilket    möjliggjorde    utvecklandet    av entreprenörskap inom denna sektor.Uppsatsens syfte Àr att förklara hur hybridorganisationens offentlighetsgrad pÄverkar dess entreprenörskap.

SamhÀllets krav pÄ att företag och organisationer bedriver ett strukturerat miljöarbete har ökat med tiden. För att möta dessa krav arbetar tiotusentals organisationer i vÀrlden med miljöledningssystem i olika former, dÀr standarden ISO 14000 Àr den frÀmsta. DÄ kompetens och tid ofta saknas, framför allt i mindre organisationer, Àr en vanlig lösning att ta hjÀlp av externa konsulter för att utföra implementeringen av dessa system. I litteraturen beskrivs problem som identifierats vid denna typ av implementering, exempelvis lÄg motivationsnivÄ och bristande kunskap om miljöledningssystem bland personalen samt kommunikationsproblem. Syftet med denna studie Àr att konstruera ett verktyg för ökad personalmedverkan som Àr tÀnkt att anvÀndas av miljökonsulter.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ i vilken omfattning kooperativ och ideella organisationer anvÀnder sig av social redovisning. Vi vill undersöka hur och varför de redovisar det sociala ansvarstagandet och om de anvÀnder sig av riktlinjer, rekommendationer eller andra verktyg i arbetet med den sociala redovisningen. Metod: Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ metod dÄ vi ansÄg detta vara en lÀmplig ansats med tanke pÄ de mÄnga ?mjuka? variabler som finns i den sociala redovisningen. TvÄ personliga intervjuer har genomförts med respondenter frÄn Basta respektive Barncancerfonden. Informationen vi erhÄllit har sammanstÀllts och jÀmförts för att sedan kopplas till teoristudierna.

Syftet med undersökningen var att undersöka vilken betydelse ledarskap (transformatoriskt och transaktionsorienterat) och personlighets-variabler sÄsom tilltron till egna förmÄgan, kontrollokus, optimism (LOT-R), PANAS, hade betrÀffande mÀnniskors instÀllning till förÀndringar i organisationer. I en enkÀtstudie deltog 311 medarbetare och chefer i ett medelstort företag. Resultatet visade att positiv instÀllning till förÀndringar kunde statistiskt förklaras av tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus (regressionsanalys). Transformativt och transaktionsorienterat ledarskap inverkade endast i en liten omfattning instÀllningen till förÀndringar. En slutsats var att personlighetsvariabler som tilltron till den egna förmÄgan, positiv affekt och intern kontrollokus hade större inverkan pÄ instÀllningen till förÀndringar Àn ledarskap.