Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur vattennĂ€ra omrĂ„den det vill sĂ€ga VĂ€stra Hamnen och Norra Älvstranden, som tidigare anvĂ€nts som hamn- och industriomrĂ„den idag fungerar med sin nya anvĂ€ndning genom att titta pĂ„ vad som gör dem attraktiva och för vem. Vidare Ă€r syftet att ta reda hur tillgĂ€ngliga de Ă€r för allmĂ€nheten genom dess offentliga platser. Studien har ett typo-morfoligiskt förhĂ„llningssĂ€tt vilket betyder att den sociala sammansĂ€ttningen studerats i omrĂ„dena samt den fysiska strukturen genom att offentliga platser undersökts samt bebyggelsestrukturen. SjönĂ€ra omrĂ„den anses vara attraktiva för en mĂ„ngfald av mĂ€nniskor men studien visar att det överlag Ă€r resursstarka personer som bosĂ€tter sig i Norra Älvstranden och VĂ€stra Hamnen. Att omrĂ„dena Ă€r attraktiva samt att det överlag Ă€r en viss grupp mĂ€nniskor som bosĂ€tter sig i omrĂ„dena exemplifierar en problematik kring hur tillgĂ„ngen till omrĂ„denas offentliga platser fungerar.

Denna uppsats syftar till att undersöka synen pÄ varumÀrkesbyggande hos fyra ideella organisationer; Plan Sverige, RFSU, Svensk Friidrott och Barncancerfonden. För att utreda detta sÄ har kvalitativa intervjuer med representanter med stor insyn i kommunikationsarbetet pÄ de ideella organisationerna genomförts. Med en grund i generella varumÀrkesteorier har författarna analyserat om dessa teorier Àr relevanta och i sÄdana fall applicerbara pÄ ideella organisationer. I studien undersöks Àven om ideella organisationers syfte pÄverkar deras varumÀrkesarbete.Genom den undersökning som gjorts  kan man urskilja att valda ideella organisationers varumÀrkesarbete skiljer sig markant frÄn teorier för kommersiella företag. Detta gör det svÄrt att applicera generella teorier pÄ ideella organisationer eftersom de ideella organisationerna styrs av yttre faktorer som i stor utstrÀckning inte gÄr att pÄverka. De intervjuade organisationernas syfte pÄverkar i stor grad deras positionering, vilket styr varumÀrkesarbetet.

Nybyggnadskartan Àr en del i bygglovsansökan och visar hur en fastighet Àr bebyggd, fÄr bebyggas och visar detaljplanens bestÀmmelser för den berörda fastigheten. I GÀvle kommun har nybyggnadskartans process varit en "het potatis" under en tid dÄ mÄnga har varit missnöjda med processen. Cheferna pÄ lantmÀteri- och bygglovsavdelningarna ville dÄ förnya processen kring nybyggnadskartan. Syftet med examensarbetet var att hos GÀvle kommun belysa problem med nybyggnadskartan och processen kring den. Medarbetare pÄ berörda avdelningar intervjuades och Uppsala och VÀsterÄs kommuner besöktes för att fÄ se hur de arbetade med nybyggnadskartan.

HöganĂ€s kommun ligger i nordvĂ€stra SkĂ„ne. Centralorten har vuxit fram ur tvĂ„ byar, ett fiskelĂ€ge och en bruksort. Under 1900-talet har staden vĂ€xt samman. Men resultatet har blivit en delad och brokig stad.Med sitt attraktiva lĂ€ge vid Öresund och som en del av Öresundsregion lockar kommunen nya invĂ„nare. HöganĂ€s kommun har som mĂ„l att gĂ„ frĂ„n att vara 8 500 till att bli 10 000 invĂ„nare i centralorten.

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

AbstractDetta arbete Ă€r en fallstudie pĂ„ Lund's kommun och det som skedde dĂ€r under nittiotalet. Huvudfoku's ligger pĂ„ tvĂ„ kommunreformer som innebar kommundelsnĂ€mnderna's införande och avskaffande. VĂ„r frĂ„gestĂ€llning har varit; Vilka förĂ€ndringar har Lund's kommun gĂ„tt igenom? Och; Hur kan man förstĂ„ dessa förĂ€ndringar? Teorin bestĂ„r av flera olika vinklar dĂ€r man problematiserar de moderna kommunerna's arbete. Även mer klassisk organisationsteori med ett foku's pĂ„ kulturperspektivet har anvĂ€nt's.

The aim of this thesis is to illustrate the principal problem of the study of national self-images and by questioning the congruent existence of one in the case of Sweden. Through the use of qualitative method and semi-structured interviews the ambition of the study is to compare and to understand the national self-images portrayed in a major Swedish town, Stockholm and to that of a smaller town on the countryside, Sjöbo. A social constructionist approach in co-operation with key temporal and spasial dimensions are used to penetrate the interviews at hand. The main conclusions drawn from this study highlights the difficulties in addressing the concept of a congruent national self-image. Several major discrepancies appear in the analysed material, mainly in the past and the external dimensions, both from a regional approach, but also very much within the local entities themselves..

Denna uppsats kommer att handla om hur man kan utveckla turism pÄ landsbygden, uppsatsen ska ge lÀsaren en inblick i vilka utmaningar man kan stöta pÄ nÀr man utvecklar turism pÄ landsbygden.Jag har valt att fokusera pÄ en destination/attraktion, Harplinge VÀderkvarn som ligger ca 16 km frÄn Halmstad.LÀsaren kommer att fÄ ta del av olika teorier som jag tagit fram med hjÀlp av den tidigare forskning som jag hittat. I dagslÀget Àr den tidigare forskning om vÀderkvarnar som turistattraktioner i Sverige nÀstan obefintligt och det kommer dÀrför att bli intressant att undersöka detta..

BakgrundFler och fler företag vÀljer att annonsera sitt varumÀrke pÄ facebook eftersom det Àr ett billigt alternativ till annan annonsering. Dessutom Àr det lÀttare att nÄ ut till sin mÄlgrupp dÄ annonserna Àr riktade.Syfte Ambitionen med denna studie Àr att ta reda pÄ om facebook verkligen Àr rÀtt forum för alla sorts varumÀrken. Huvudsyftet för denna uppsats lyder:  Hur ser unga facebookanvÀndare pÄ företag som annonserar pÄ facebook?TeoriUndersökningen tar sin grund i logisk positivism. Jag stödjer Àven uppsatsen pÄ grundlÀggande marknadsföringsteorier, övervakningsteorier och teorier om hur man bygger upp ett trovÀrdigt varumÀrke.MetodResultatet av studien baseras pÄ en surveyundersökning med frÄgor som berör Àmnet undersökningen fick totalt 88 respondenter.ResultatUr undersökningen kom det fram att en del branscher, sÄ som sjukvÄrd inte ansÄgs höra hemma pÄ facebook.

Begreppet hÄllbar utveckling har sedan dess internationella genombrott lovordats för att det föresprÄkar ansvar och ett helhetsperspektiv pÄ jordens utveckling. Dock har begreppet Àven kritiserats för att vara vagt, komplext och urvattnat. Syftet med denna studie Àr att synliggöra geografilÀrares förhÄllningssÀtt och förestÀllningar gÀllande begreppet hÄllbar utveckling och dess formuleringar i nuvarande och kommande styrdokument för geografiundervisning pÄ gymnasiet. Studien bygger pÄ en enkÀt och intervjuer genomförda med geografilÀrare verksamma pÄ gymnasieskolor runt om i Sverige och visar pÄ bÄde svÄrigheter och möjligheter i undervisningen om hÄllbar utveckling. Resultatet visar att lÀroplan och kursplaner inte nödvÀndigtvis styr planeringen och genomförandet av undervisningen, samt att lÀrarna moderniserat sin undervisning frÄn traditionell lÀroboksbaserad undervisning till mer elevcentrerad undervisning med bland annat internetbaserade metodverktyg..

Den svenska MMA marknaden Àr idag under hÄrd kritik. MÄnga mÀnniskor menar att det endast Àr kriminella som hÄller pÄ med kamsport och att de tÀvlingar som arrangeras Àr ren brutalitet. Trots det hÀr sÄ har vi idag vÀldigt stora aktörer pÄ den svenska marknaden som inte bara klarar sig utan Àven vÀxer. Men organisationerna har fortfarande den allmÀnna opinionen emot sig. Företagen försöker att framstÄ som sÄ sportsliga och godartade som möjligt och de menar att MMA inte Àr vÄld utan en idrott.

Syfte: Att via granskning av Staffanstorpshus AB som helhet, med beaktande av den dominerande politiska ideologin,, beskriva och analysera den kommunala verksamhetsstyrningen.Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie, pga. vĂ„rt intresse av att ge frihet Ă„t intervjupersonerna att uttrycka det de ansĂ„g vara vĂ€sentligt. Uppsatsen Ă€r av deduktiv karaktĂ€r och en teoretisk referensram har sammanstĂ€llts utifrĂ„n befintlig teori och modeller.Teoretisk referensram: Levers of control, Management control systemsEmpiri: De genomförda intervjuerna har försett oss med en djupgĂ„ende inblick angĂ„ende hur Staffanstorpshus AB styrs idag.Slutsatser: Det mest vĂ€sentliga vi har kommit fram till i vĂ„ra slutsatser Ă€r att Staffanstorps kommun idag styr Staffanstorpshus AB med mjuka hĂ€nder och lĂ„ter den operationella ledningen ta alla de detaljerade besluten rörande bolaget. Ägardirektiven som kommunen skrivit efterföljs av bolaget men dĂ€r finns inga direkta incitament kopplade till uppfyllelse av mĂ„len i direktiven. Vi tror att om man utvecklar ett belöningssystem som Ă€r kopplat till Ă€gardirektiven, kan man öka motivationen.

Idag finns det vÀldigt mÄnga aktörer inom modeindustrin som alla kÀmpar om en plats pÄmarknaden. VarumÀrket har dÀrför blivit ett allt viktigare konkurrensmedel och ett sÀtt attutmÀrka sig och skapa mervÀrde för konsumenten. Vi tycker att det Àr intressant att se pÄ hurett varumÀrke kommunicerar och om företaget bakom varumÀrket lyckas förmedla sittkÀrnvÀrde till konsumenten.Syftet med den hÀr uppsatsen var att se pÄ vad varumÀrket Elvine kommunicerar tillkonsument via butik. Elvine Àr ett Göteborgsbaserat varumÀrke som har skapat streetwearklÀdersedan Är 2000. Vi ville se pÄ om varumÀrket Elvines identitet stÀmmer överrens meddess image.

AbstractTitle: Brand identity vs. Brand image ? a study of Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic.Number of pages: 38Author: Jessika Löwling HelmerskogTutor: Peder HĂ„rd af SegerstadCourse: Media and communication sciencePeriod: Spring semester 2010University: Informatics and media, media and communication science, Uppsala University.Aim: The aim is to study the brand identity as well as the brand image for each of the brands:Löfbergs Lila, ZOÉGAS and Classic. Furthermore the aim is to determine whether the brandsidentity comport with the brands image. Ultimately the study will establish whether or not thebrands can be considered as strong brands.Method/Material: This thesis will first and foremost explain a number of theories related tothe subject which will give a deeper understanding in the subject as well as providing thereader with necessary knowledge to fully understand the study.To create a broad and correct picture of each brand interviews have been made with both thepeople behind the brand as well as with the consumers.The interviews with the brand makers have been made by a questionnaire with questionsabout the brand and its identity.The interviews with the consumers have been made through focus group interviews; twogroups with four people in each group.

FestivalnÀringen Àr en stor turismverksamhet i Sverige, som lockar tusentals besökare till stÀder runt om i Sverige varje Är. Men för att kunna sticka ut i den stÀndigt vÀxande branschen, krÀvs det en image och nÄgot unikt som lockar besökare. Kirunafestivalen ville ha hjÀlp att stÀrka sin position för att kunna sticka ut pÄ Sveriges festivalmarknad. DÀrför har vi genom teorier frÄn upplevelseproduktion samt en omvÀrldsanalys tagit fram ett koncept för att stÀrka Kirunafestivalens position och image. Till uppsatsen valde vi att arbeta positivistiskt med en deduktiv ansats.