Det kan vara svÄrt att veta vilka faktorer som ett köpcentrum bör arbeta med för att bli framgÄngsrikt. Idag krÀvs kontinuerlig förnyelse eftersom konkurrensen pÄ marknaden hÄrdnar dÄ allt fler köpcentrum byggs. Vi vill dÀrför visa hur ett lokalt köpcentrum kan utveckla sitt koncept för att förbÀttra sin position pÄ marknaden samt bli en attraktivare plats.Uppsatsen fokuserar pÄ tvÄ delsyften, som presenteras nedan:Analysera och undersöka köpcentrums framgÄngsfaktorer. FramstÀlla strategier till köpcentrum som Àr i behov av förnyelse. Strategierna Àr framtagna i avsikt att göra köpcentrumet till en attraktivare plats för besökare och dÀrigenom öka köpcentrumets konkurrensposition.VÄrt metodologiska tillvÀgagÄngssÀtt Àr prÀglad av en kvalitativ ansats med vikten pÄ ett deduktivt arbetssÀtt.

I denna kandidatuppsats undersöks de förestÀllningar som ett antal politiker och tjÀnstemÀn i TranÄs kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i frÄga om invÄnarnas matförsörjning. Det empiriska materialet bestÄr i huvudsak av intervjuer. Med inspiration frÄn Anthony Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hÀnvisar till som begrÀnsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme pÄ tvÄ specifika omrÄden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat. SkolmatsfrÄgan handlar om huruvida maten pÄ kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och Àr en frÄga som för nÀrvarande stÄr högt upp pÄ samtalsagendan i TranÄs. Diskussionen om skolmaten i TranÄs kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare Är har förts i Sverige och som bl.a.

Detta kandidatarbete handlar om planering, exploatering och naturvĂ€rden i den svenska fjĂ€len. Syftet med denna uppsats Ă€r att studera och analysera hur planering och exploatering i de svenska fjĂ€llen pĂ„verkar den naturmiljön som finns dĂ€r. En del av syftet bestĂ„r av att studera hur turismen pĂ„verkar planeringen, en annan del Ă€r att se hur naturmiljön pĂ„verkas av exploateringar. Genom exempel i frĂ„n den planerade exploateringen av Rödkullen i Åre kommun skall problem och möjligheter som kan uppkomma vid planering och exploatering belysas. En fallstudie har gjorts pĂ„ Rödkullen i Åre, ett naturomrĂ„de som inom snar framtid ska exploateras.

ABSTRACTThe aim of this study is to look into how ex-offenders experience that stigmatization and labeling- processes might affect their possibilities to create an integrated and adapted life in society. It is also of interest to study how and if the interviewees experience their self-image to be affected by these processes. Our research-questions are:-          How do ex-offender males experience stigmatization and labeling-processes to impact their possibilities when trying to re-integrate into society?-          Do ex-offender males experience their self-image being affected by stigmatization and labeling-processes? If so, how are they affected? In order to achieve this we interviewed members of the organization KRIS in Örebro, where we selected males over 23 years of age with a prior prison sentence. The study is based on the labeling-theory of Howard Becker as well as the stigma-theory by Erving Goffman.In the conclusions derived from the results we found that the interviewees experience a more distinct and obvious stigmatization and labeling from authorities such as the police and the legal system, than that from other people in society.

Avsikten med denna uppsats var att undersöka och ta reda pĂ„ vad hĂ„llbar turismutveckling innebĂ€r för Gotland och hur turism mer specifikt pĂ„verkar Gotlands arbete med att ernĂ„ en lĂ„ngsiktig och hĂ„llbar utveckling. Mina frĂ„gestĂ€llningar blev dĂ€rför:1. Finns det en gemensam definition för hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ Gotland, och hur ser den dĂ„ ut?2. Hur ser arbetet med att skapa en hĂ„llbar turismutveckling pĂ„ destination ut mer specifikt?3. Är/utgör turismen och Stockholmsveckan ett potentiellt hot mot hĂ„llbar utveckling för destinationen i allmĂ€nhet?4. Om sĂ„, Ă€r detta nĂ„got som destinationens aktörer och intressenter har tagit i beaktning och vilka Ă„tgĂ€rder finns/görs för att motverka detta?För att besvara dessa frĂ„gor har jag genomfört en kvalitativ fallstudie innehĂ„llande intervjuer och granskning av diverse litteratur inom Ă€mnet. Informationen har sedan analyserats utifrĂ„n mina valda teoretiska utgĂ„ngspunkter vilka bland annat behandlar hĂ„llbar turismutveckling med utgĂ„ngspunkt ur ekonomisk, ekologisk och sociokulturell hĂ„llbarhet, sĂ„vĂ€l allmĂ€nt som specifikt för Gotland. Jag har bland annat kommit fram till att Gotland idag har en relativt god syn pĂ„ vad det innebĂ€r att arbeta mot en hĂ„llbar turismutveckling, vilken Ă€ven kan ses i deras utvecklingsprogram, arbeten och satsningar inom regionen.

Uppsatsens syfte Ă€r att kartlĂ€gga ÅRE Destination AB och arbetet i utvecklandet av barmarkssĂ€songen i ÅRE samt den samverkans- och förankringsprocess bland destinationsbolagets medlemmar som har kĂ€nnetecknat detta arbete.För att fĂ„ svar pĂ„ uppsatsens syfte och frĂ„gestĂ€llningar valdes teoretiska utgĂ„ngspunkter inom organisationsstruktur och nĂ€tverksteori, som tillsammans med den empiriska insamlingen har analyserats. Nio lokala aktörer och representanter inom ÅREs nĂ€ringsliv valdes ut för intervju, dĂ€r de har svarat pĂ„ frĂ„gor som berör destinationsbolagets arbete, hur samverkan och den interna kommunikationen fungerar samt frĂ„gor om barmarksprodukten och dess utvecklingspotential i ÅRE.Resultatet visar att respondenterna anser att destinationsbolagets ledning har en viktig roll som samverkansplattform men att det finns brister i samverkansstrukturen och den interna kommunikationen. Respondenterna har en stark framtidssyn pĂ„ att ÅRE ska bli en hĂ„llbar Ă„ret runt-destination men framhĂ„ller Ă€ven att det finns arbete att utföra innan man nĂ„r dit. Författarna har undersökt ÅREs interna styrkor och svagheter med att utveckla en hĂ„llbar barmarkssĂ€song. UtifrĂ„n intervjuerna framkommer det strategiska frĂ„gor som kan relateras till insatser inom tre aspekter för att uppnĂ„ Vision 2020:s mĂ„l om en konkurrenskraftig barmarksprodukt.

Title: Images of Sweden in ItalyNumber of pages: 5252 (589 including enclosures)Author: Oskar GustafssonTutor: Martin NilssonCourse: Political Science C level ? Bachelor?s ThesisPeriod: Spring term 2010University: School of Social SciencesLinnaeus UniversityPurpose/Aim: The purpose of my research study is to, through the use of political science theories on soft power and marketing theories about nation branding and in comparison to previous studies on the image of Sweden in Italy, gains a better understanding of the image of Sweden in Italy, with special focus on national political institutions and young Italians.Method: The method of analysis is a combination of qualitative methods: interviews where information about the image of Sweden amongst national political institutions were gathered and a survey where information was gathered about the image of Sweden amongst young Italians.Main results: On the basis of the results I have gained it can be concluded that a positive and well informed image of Sweden emerges when it comes to cultural and social factors but a more restricted and somewhat negative image come to light when asking national political institutions and young citizens in Italy about their views and knowledge on Swedish domestic and international politics and economics.Keywords: Soft power, Public Diplomacy, Nation Branding, Images of Sweden, Italy..

Vi har genom att studera de olika delarna Servicemötet, Servicekvalitet samt Kabinpersonalens roll kommit fram till att kabinpersonalens roll har förÀndrats och att detta i sin tur inverkar pÄ hur de interagerar i servicemötet. Faktorer som lett till vÄra slutsatser Àr bland annat den tekniska utvecklingen, som utgör en del i den interna effektivisering, vilket har bidragit till att servicemötet kommit att förflyttas in i kabinen. Detta ger kabinpersonalens roll en ökad betydelse i servicemötet. I och med att företagen ofta reducerar kringtjÀnster som tidigare varit gratis, mÄste kabinpersonalen ge mer av sig sjÀlva dÄ de inte har möjlighet att erbjuda materiell service gratis. Kabinpersonalens arbetsuppgifter har Àven förÀndrats och de arbetar ofta mer och lÀngre pass Àn förr.

Problem: How should a company act to sustain a strong identity and thereby a strong brand image when operating in a changeable world?Purpose: The purpose of this thesis is to analyze whether the corporate identity of Academic Work is strong or fragmented. Further more this thesis aims to give recommendations on how the company could continue working to maintain a strong brand image. Methodology: The thesis is a case study of Academic Work. The study is based on data collected from interviews, a poll as well as data from the company website.

Fyra dagvattendammar i Lunds kommun har studerats med avseende pÄ förmÄgan att uppta föroreningar som kommer med dagvattnet. Vilken betydelse för upptaget har Älder, storlek eller utformning pÄ dammen. I vilken grad pÄverkar föregÄende torrperioder, regnintensitet och avrinningsomrÄde. En litteratur studie har genomförts för att ta reda pÄ hur en damm bör utformas pÄ bÀsta sÀtt..

HR-funktionens uppgift i en organisation Àr att tillvarata den mÀnskliga resursen och se till att goda arbetsförhÄllanden uppnÄs. Detta för att kunna attrahera, rekrytera, behÄlla och utveckla kompetens (Kira 2003). PÄ senare Är har arbetsförhÄllanden och arbetsvillkor uppmÀrksammats pÄ kommuner i Sverige för bland annat enhetschefer i Àldreomsorgen. ArbetsförhÄllandena, arbetsvillkoren och framför allt den höga personalomsÀttningen bland dessa, har lett till en problematik som var en av valets viktigaste frÄgor 2014. Syftet med denna studie Àr att beskriva arbetsförhÄllanden för enhetschefer inom mindre kommuner i Sverige, inom den sociala sektorn och belysa hur dessa skulle kunna förbÀttras.

Abstract: Uppsatsens problematik grundas i ett ökat nyttjande av kulturarv som resurs inom turismbranschen dÀr kulturarv anvÀnds för att skapa attraktiva besöksmÄl. Kulturarvet omvandlas till en handelsvara vilket kan fÄ konsekvenser. Uppsatsen handlar bÄde om en komplex urvalsprocess och intressanta aspekter kring hur besöksmÄlen vÀljer att skildra sitt kulturarv för att locka besökare samt hur kulturarvet pÄverkas av att det utvecklas till en kommersiell produkt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl pÄ en destination. Genom att kulturarv anvÀnds som resurs för att skapa attraktiva besöksmÄl anser vi att det sker ett aktivt urval kring kulturarv utifrÄn tre nivÄer.

En ha?llbar samha?llsplanering av sta?der har blivit allt viktigare i takt med urbaniseringen. De kommande a?ren kommer befolkningen i Stockholms la?n att o?ka och behovet av bosta?der likasa?. I samband med exploateringen i Stockholms kommuner sa? finns risken med att ekosystemtja?nsterna pa?verkas negativt.

VÄrt syfte Àr att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan anvÀndas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga pÄ de marknadsföringsstrategier som platserna anvÀnder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska stÀder vi studerat har en genomtÀnkt strategi och har gjort tydliga avvÀgningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tÀnkt lÄngsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat pÄ att marknadsföra sig internt hos stadens invÄnare. StÀderna har resurser som Àr vÀl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men anvÀnder inte sjÀlva begreppen i sin externa marknadsföring.

Diskussionen om att kommuner ser pa? sina medborgare mer som kunder a?n som inva?nare har blivit allt mer vanlig. Den ha?r uppsatsen behandlar hur en kommun anva?nder sig av spra?ket, genom texter pa? hemsidan och det a?r en komperativ studie pa? Jo?nko?ping, Kalmar och Va?xjo? kommun. Det kan uppsta? en viss problematik om en kommun anva?nder sig av ett mer kommersiellt spra?kval, det ha?r problemet diskuteras i slutdiskussionen.