Den hÀr studien Àr ett försök att tydliggöra hur ett antal lÀrare i Äk 6, i en kommun i norra Sverige, tolkar och uppfattar begreppet friluftsliv, hur de tolkar kursplanerna i Idrott och hÀlsa samt vad som pÄverkar undervisningen i friluftsliv. Jag tog dÀrför reda pÄ vilka olika sÀtt det finns att tolka friluftsliv inom litteraturen och sÄg dÀr att vi har en lÄng tradition inom friluftliv och att tolkningarna om vad detta innebÀr har skiljt sig Ät historiskt. Jag har gjort en tillbakablick i Sveriges lÀroplaner för att skaffa mig en bild av vad det stÄr i dessa om delen friluftsliv i Àmnet idrott och hÀlsa. Kort kan man sÀga att friluftsliv till en början hade vÀldigt stor plats och var utförligt beskrivet bÄde vad gÀller utförande och tid. Med Lgr 80 ökade lÀrarnas tolkningsutrymme och detta utökades ytterligare i Lpo 94.

Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

Magisteruppsats Turismgeografi.

Uppsatsen behandlar Àmnet E-demokrati. Detta Àr ett relativt nytt begrepp, speciellt i Sverigeoch det befinner sig i en utvecklingsfas. E-demokrati handlar om ett nytt sÀtt att arbeta meddemokrati, med hjÀlp av dagens tekniska hjÀlpmedel som Internet, e-post och olikadatorprogram. Det Àr inte en ny form av demokrati utan möjligheten till nya infallsvinklar iarbetet att jobba gentemot medborgarna.Uppsatsen Àr kopplad till Lessebo Kommun dÀr en fÀltstudie utförts i samband med enpraktik. Kommunen Àr i uppstarten av etablering av ny och utveckling av gammal teknik.DÀrför Àr det intressant att undersöka om den demokratiska frÄgan finns med i kommunensarbete nÀr den nya tekniken implementeras.

Med denna studie vill vi beskriva hur förskollÀrare ser pÄ sin egen betydelse för barnens motoriska utveckling under utomhusvistelsen. Vi anvÀnde oss av kvalitativa intervjuer eftersom studien riktar sig mot hur förskollÀrarna ser och uppfattar sig sjÀlva. Vi intervjuade sju verksamma förskollÀrare i en medelstor kommun i Norrbotten. Resultatet visade att de ser sin betydelse som viktig pÄ olika sÀtt. FörskollÀrarna anser att de ska finnas dÀr för att uppmuntra och utmana barnen i deras utveckling.

Syftet med denna rapport Àr att jÀmföra hur tvÄ företag inom konfektionsbranschen skapar sin varumÀrkesidentitet samt visa hur den Äterspeglas i deras image. Rapporten reder ut begreppen varumÀrkesidentitet och image och applicerar dessa begrepp pÄ företagen H&M och JC. Företagens varumÀrkesidentitet sammanfattas genom en empirisk analys av företagen baserad pÄ Identitetsprismat av Jean-Noël Kapferer. UtifrÄn varumÀrkesidentiteten utförs en enkÀtundersökning för att undersöka hur företagens identitet reflekteras i den image som Äterfinns i kundernas medvetande. Valet av företag baseras pÄ deras aktualitet inom media angÄende respektives arbete kring varumÀrkesidentitet.

Undersökningens syfte Àr att fÄ djupare förstÄelse och insikt i vilken uppgift musik- och kulturskolan har i samhÀllet. UtifrÄn detta syfte Àr avsikten att fÄ en inblick i vilka arbetsmetoder som anvÀnds för att rekrytera, behÄlla och utveckla elever samt att fÄ kunskap om olika faktorer som pÄverkar kursutbud och utveckling av skolan. Jag har i min undersökning gjort kvalitativa intervjuer med sex skolledare frÄn olika musik- och kulturskolor i Sverige. Studien utgÄr frÄn olika teorier om musik- och kulturskolans utveckling och förÀndring samt teorier om förÀndringar i skola och samhÀlle.   I resultatet visas att det finns flera olika förvÀntningar pÄ musik- och kulturskolan vilka skiftar frÄn skola till skola och frÄn kommun till kommun. PÄ nÄgra av de i studien medverkande skolorna finns det en tydlig politisk styrning, medan andra skolor nÀstan helt saknar en sÄdan styrning.

Att genom analys av en mindre ort, hitta och lyfta fram vÀrden som planmÀssigt kan höja ortens attraktivitet..

Ever since the remains of the ancient city of Pompei was rediscovered in the 18th century it became an important destination for artists and architects. The unique settings made it possible to study the greek and roman art and life which was considered important having knowledge about. As a complement to the architectural education at the Royal Academy of Fine Arts in Stockholm the students could gain funds to make a Grand Tour and visit Pompei.The aim in this study is to explain the study tours the architects made to Pompei by studying their experiences at the site. Fredrik Wilhelm Scholander and Isak Gustaf Clason serves as examples of two swedish architects visiting Pompei on such a tour. In the study I describe why and how these tours were made and why Pompei was an important destination.

Store windows, as many earlier research studies indicate, is an important factor of the store atmosphere to attract customers into the store. In this study we have narrowed it down and chosen to focus on how different contexts of the store windows will effect customers' evaluation. The purpose is to find out how the context of high creativity and low creativity combined with different time aspect in store windows will affect store image, attitude, entering decisions and purchase intention toward the store. The results are based on a quantitative study where we did an experiment and a field study. The result shows that higher level of creativity is better than lower level of creativity in certain aspects.

Syftet med denna uppsats Àr att identifiera olika utvecklingsmöjligheter som Apoteket AB har pÄ den avreglerade apoteksmarknaden. Genom att analysera attraktiviteten i de olika möjligheterna Àr ambitionen att ge rekommendationer om framtida verksamhetsinriktningar dÀr bolaget kan uppnÄ en positiv utveckling. För att identifiera utvecklingsmöjligheterna har djupgÄende intervjuer med personer inom Apoteket AB genomförts. Den empiriska informationen har analyserats med hjÀlp av en SWOT-analys samt en Directional Policy Matrix (DPM). UtifrÄn detta har en bedömning av marknadens attraktivitet samt företagets konkurrensförmÄga genomförts för att bestÀmma respektive utvecklingsmöjlighets attraktivitet.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur hotell i Sverige arbetar med miljöfrÄgor idag, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns för fortsatt utveckling av miljöarbetet. Genom kvalitativa metoder som intervjuer, observationer och litteraturstudier har författarna undersökt tre hotell och Destination Sigtuna, ett nÀtverk för hÄllbar turism, utifrÄn fyra fokuspunkter: noll slöseri, hÄllbara material, lokal och hÄllbar mat samt hÄllbart vatten. Alla de hotell som undersökts har en eller flera miljöcertifieringar, samt bedriver ett miljöarbete av eget engagemang. Miljöarbetet bedrivs i olika omfÄng, beroende av olika faktorer i omgivningen. De möjligheter och begrÀnsningar som författarna ser för en utveckling av miljöarbetet Àr bland annat engagemang, ansvarskÀnsla, samt den lokala omgivningen..

Kommunikation Àr en grundlÀggande kÀlla till spridning av kunskap med en pÄverkan pÄ bÄde individ och samhÀlle varpÄ ett intresse föreligger i att undersöka fenomenet nÀrmare. Syftet med studien var att undersöka vilka sociala representationer potentiella medarbetare har av ett attraktivt Employer Brand. Vidare syftar studien till att kartlÀgga sociala representationer av LÀnsförsÀkringar Skaraborgs Employer Brand. Empirin samlades in genom enkÀter och i studien ingick 207 högskolestudenter. Resultatet visade att Symboliska Image-attribut vÀrderas högre Àn Funktionella Image-attribut men att bÄda dimensionerna Àr betydande gÀllande ett attraktivt Employer Brand.

VÄrt syfte Àr att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan anvÀndas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga pÄ de marknadsföringsstrategier som platserna anvÀnder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska stÀder vi studerat har en genomtÀnkt strategi och har gjort tydliga avvÀgningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tÀnkt lÄngsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat pÄ att marknadsföra sig internt hos stadens invÄnare. StÀderna har resurser som Àr vÀl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men anvÀnder inte sjÀlva begreppen i sin externa marknadsföring.

VÄrt syfte Àr att identifiera och analysera hur koncepten Slow Food och Slow City kan anvÀndas för att marknadsföra en plats och öka dess attraktivitet. Fokus kommer att ligga pÄ de marknadsföringsstrategier som platserna anvÀnder idag samt de strategier som kan bli aktuella i framtiden. Vi har funnit att de italienska stÀder vi studerat har en genomtÀnkt strategi och har gjort tydliga avvÀgningar i arbetet med sin platsmarknadsföring. De har tÀnkt lÄngsiktigt vid implementeringen av koncepten och fokuserat pÄ att marknadsföra sig internt hos stadens invÄnare. StÀderna har resurser som Àr vÀl knutna till koncepten Slow Food och Slow City, men anvÀnder inte sjÀlva begreppen i sin externa marknadsföring.