Denna uppsats behandlar kommunal samhÀllsplanering, med fokus pÄ handelsetableringar. Uppsatsen tar avstamp i den utveckling med externalisering och koncentration av detaljhandeln som pÄgÄtt under de senaste decennierna. Denna utveckling Àr sÄvÀl lokal som regional och har inneburit att detaljhandeln koncentrerats till centralorternas stadskÀrnor och externa stormarknader. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken aktör som bestÀmmer över denna utveckling. De aktörer som undersöks Àr dagligvaruhandeln och samt kommuner.

Denna uppsats undersöker hur grafisk formgivning pÄverkar image. Detta görs genom att se pÄ Dagens Nyheter som exemplum pÄ hur man kan jobba under formgivningsprocessen för att bygga image. Kopplingen mellan begreppet image och det retoriska begreppet ethos diskuteras och kopplas till det retoriska begreppet doxa. En fokusgruppsundersökning har anvÀnts som metod för att hÀmta inspiration till analysen. De teoretiska utgÄngspunkter pÄ vilken uppsatsen primÀrt vilar Àr Daniel Chandlers sammanfattning av semiotiklÀran, Theo van Leeuwen och Gunther Kress tankar om sociosemiotik, Mats Rosengrens beskrivning av doxa, Jens Kjeldsens redogörelse för ethos, Peggy BrÞnn Simcic och Øyvind Ihlens förklaringar av image samt tankar om grafisk formgivning presenterade i boken Bild och form för informationsdesign med Rune Pettersson som redaktör.

En lustfylld förskola med plats för lÀrande, utveckling, socialt samspel och lek. Förskolan har som prioritet att forma trygga barn..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilken betydelse den sociala miljön pÄ olika platser i skolan har för elevers erfarenheter av dessa. Den sociala miljön Àr en miljö som i denna uppsats bestÄr av den fysiska miljön pÄ en plats, mÀnniskors interaktion med denna fysiska miljö, men ocksÄ mÀnniskors interaktion med varandra. I undersökningen har vi vÀnt oss till högstadieelever i Ärskurs sju och nio pÄ en F-9 (frÄn förskola till Ärskurs nio) skola i en mellanstor kommun i södra Sverige.I detta examensarbete har vi valt att anvÀnda en visuell metod, kallad fotoelicitering dÀr eleverna fÄtt fotografera med hjÀlp av sina mobilkameror platser i skolan de har positiva eller negativa erfarenheter av. Dessa foton har sedan utgjort grunden för ett samtal med eleverna, enskilt.Resultatet av denna studie visar att eleverna anser att den sociala miljön pÄ en plats har betydelse för deras positiva eller negativa erfarenheter av denna plats. Resultatet pekar pÄ att erfarenheterna av en plats beror pÄ situation och vilka mÀnniskor som vistas pÄ platsen samtidigt.

SammanfattningSyftet med denna uppsats Àr att fÄ uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i förskolan. Vi kommer att genomföra forskning samt intervjua fyra verksamma pedagoger i olika förskolor för att ta reda pÄ deras uppfattningar om lek och lekande. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande? Vilka uppfattningar har pedagoger om sin roll i och till lek? Vilka uppfattningar har pedagoger om lekens plats i sin verksamhet? För att besvara frÄgorna valde vi den kvalitativa forskningsintervjun som metod, eftersom vi sökte intervjupersonernas subjektiva uppfattningar.I analysen av vÄrt resultat sökte vi skillnader och likheter i pedagogernas svar. Resultatet visade pÄ att det finns en medvetenhet hos pedagogerna om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande samt att barnen lÀr sig mycket av att leka.

Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.

Titel: Antarktis -utvecklingsmöjligheter och hinder för researrangörerFörfattare: Dominique FĂŒgedi Kurs: Turismvetenskap C Institution: Ekonomihögskolan, LinnĂ©universitetet Handledare: Christer FoghagenProblem: ResmĂ„let Antarktis Ă€r högst aktuellt idag inte minst dĂ„ Antarktis har blivit ett allt vanligare dröm resmĂ„l för resenĂ€ren. Antarktis Ă€r Ă€ven en vĂ€rdefull plats rent vetenskapligt och det finns regler hur man fĂ„r vistas dĂ€r . De mĂ€nskliga aktiviteterna som förekommer pĂ„ Antarktis genom turismen dit kan Ă€ven öka mĂ€ngden koldioxid i atmosfĂ€ren och havet, nĂ„got som kan pĂ„verka havsmiljön och dess surhet men Ă€ven djuren och vĂ€xterna.Syfte: Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilka utvecklings möjligheter och hinder det finns med resmĂ„l som Antarktis för researrangörerna rörande bĂ„de kunden och researrangörerna utifrĂ„n researrangörernas perspektiv.Metod: Uppsatsen har utförts genom tre intervjuer av personal frĂ„n olika researrangörer med Antarktis med i deras utbud av resor. Intervjuerna har sedan tolkats utifrĂ„n en hermeneutisk ansats.Resultat: Studien visade att intresset Antarktis ser ut att vĂ€xa och utvecklas som resmĂ„l samtidigt som det Ă€r en relativt liten marknad dĂ€r man vill hĂ„lla turismen smĂ„skalig och reglerad för att inte exploatera Antarktis som destination. Det ökade intresset att resa dit har Ă€ven medfört ett större tryck att bevara Antarktis.

The purpose of this essay is to increase the understanding of how the managementÂŽs core values reflect the brandÂŽs profile and image. To be able to fulfill that purpose, we used three problem statements that questioned how consumers, retailers and the employees of the company Kosta Boda perceived the brand. To accomplish this, we used a qualitative method. We started collecting theories about the topics: brand, image and profile that gave us a good foundation to build our qualitative interviews on and to increase the understanding for the topics. To collect imperical data, we interviewed consumers, retailers and employees at Kosta Boda both by email, phone and face-to-face interviews.

Title: Artists? identity and image ? a brand perspective The purpose of this study has been to create an understanding of how artists in the music business can be seen as brands and to see what stands out when having this approach. During the study we have focused on the two terms identity and image. We find this issue interesting and relevant since branding has been widely discussed in business economy, but not enough when it comes to artists in the music business. To answer our research question we have targeted three aims for this essay, which is to clarify and analyze:? Identity and image when people are viewed as brands? What specifically characterizes the image of the artists when they are seen as brands and what it might mean that artists are considered as brands? How artists identity and image can be highlighted, shaped, influenced and how it can changeIn this study we have used a qualitative approach to get the topic in depth and gain a greater understanding for the subject.

I dagens samhÀlle har kommuner blivit allt mer konkurrensutsatta dÄ möjligheterna för befolkningen att flytta har ökat. Detta har medfört att kommuner fÄtt ökad press pÄ sig att anpassa sig till nya förhÄllanden för att attrahera invÄnare. Nya förhÄllanden kan orsakas av bland annat demografisk utveckling, politiska val och konkurrerade kommuner. DÀrmed blir kommuners mÄlstyrningsmodeller och hur de klarar av förÀndringar av intresse. Vi har kommit fram till att Falkenbergs Kommun som organisation Àr förÀndringsbenÀgen.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen iKulturvÄrd, Konservatorsprogrammet15 hpInstitutionen för kulturvÄrdGöteborgs universitet2012:21.

Body image in women with breastcancerBreast cancer is the second most common form of cancer in Sweden today. To get a breast cancer diagnose can be a traumatic experience for many women. ItÂŽs difficult to forsee how these women are going to control their situation. When a breast has to be removed because of cancer, the women has to adjust to changes in both physical and phychological aspects. The aim of this study was to elucidate body image in women with breast cancer after a mastectomy.

There are two main reasons for why companies engage in sponsoring and Event Marketing; affecting the brand awareness and/or the image of the brand. Historically the main focus within the research field has been on how sponsoring and Event Marketing can create and achieve high brand awareness. More research regarding the image transfer from event to brand has been requested and this study is to be considered as an attempt to begin filling this gap. Today we see more and more brands choosing to arrange their own events; hoping to attain a more direct connection between the event and the brand. This trend raises questions such as - Do brands arranging their own events receive more image transfer from event to brand compared to brands sponsoring the same kind of event? - Are there any differences between an established well-known brand and a new unknown brand? - Will an event fully owned by a brand attract more or less people than an event arranged by someone considered to be less biased? These are some of the questions asked and answered within this thesis.

Undersökningens resultat visar att trender omfattar ett stort antal olika processer dÀr mÄnga aktörer Àr inblandade. De intervjuade företagen anser sig ha en viss roll i skapandet av resetrender. De avgörande faktorerna Àr destinationen, företagen, vÀrldsekonomin, media samt kunden i skapandet av resetrender. EfterfrÄgan frÄn kunder ger möjligheten att införa nya resmÄl samt produkter och pÄ sÄ sÀtt skapa trender. Kundernas Äsikter om destinationer och produkter medverkar till skapandet av trender, eftersom de kan pÄverka sin omgivnings uppfattning.

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.