Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

Pajala kommun har under en lÄng tid brottats med minskande befolkning och dess följder. PÄ senare Är har det blivit kÀnt att det förekommer malmförekomster i byn Kaunisvaara utanför Pajala tÀtort och dÀrmed har företaget Northland Resources AB etablerat sig i kommunen. Utvecklingen har dÀrmed vÀnt otroligt snabbt, frÄn en mycket lÄng negativ trend till inflyttning och positiv stÀmning. Det Àr nu kritiskt för kommunen att de klarar av att rida pÄ framgÄngsvÄgen och bland annat producera nya bostÀder för att inte gÄ miste om chansen att öka befolkningsantalet. Idag har flera arbetsgivare med koppling till gruvverksamheten arbetsscheman som liknar eller Àr renodlat fly-in-fly-out, vilket innebÀr en intensiv period pÄ arbetsplatsen följt av en ledigperiod pÄ hemmaplan.

Kandidatuppsatsen handlar om begreppet hÄllbar utveckling i en historisk och samtida kontext och den strÀcker sig frÄn den globala till den lokala samhÀllsnivÄn. Arbetet Àr en grundlÀggande beskrivning av hÄllbarhetsbegreppet och syftet för författaren har varit att skapa en förstÄelse för begreppet att ta med sig in i ett framtida yrkesliv som landskapsarkitekt. Genom en internationell litteraturstudie av till stora delar rapporter och information frÄn hemsidor ska begreppet hÄllbarhet förklaras. Begreppets vÀg frÄn det stora till det lilla, frÄn en global nivÄ till en lokal ska försöka identifieras och till sist ges exempel frÄn det praktiska arbetet med hÄllbar utveckling i en svensk kommun. Den avslutande diskussionen innehÄller reflektioner pÄ informationen som kommit fram efter litteraturstudien och vÀgen frÄn global till lokal nivÄ behandlas Àven hÀr..

In this thesis the survival and development of a yearly recurring event will be examined. The purpose of this work is to examine how the festival Stockholm Pride has developed and to find out what underlying factors and conditions that lays behind the development. Also being examined is how the event affects Stockholm city?s tourism industry. To be able to fulfill the purpose of the thesis a qualitative research has been used and two persons with allot of knowledge about Stockholm Pride and Stockholm?s tourism industry has been interviewed.

Bakomliggande intresset för denna uppsats utgÄr ifrÄn frÄgan vilka motiv kommuner har för regionalt turismsamarbete. Samarbete har uppmÀrktsammats inom turismutveckling för att konkurrensen mellan destinationer har blivit global. Teorier om motiv för regionalt turismsamarbete har verklighetsprövats och jÀmförts mellan kommunerna Karlskrona och Karlshamn. Intervjuer med respektive turistchef genomfördes och teorierna som valts som utgÄngspunkt skiljde sig inte i allt för stor utmÀrkelse frÄn resultatet. Resultat för motiv till regionalt turismsamarbete uppvisade att frÀmsta motiven var; ekonomiska besparingar, utöka regionen med fler attraktioner samt för att skapa konkurrensfördelar gentemot andra regioner.

Syftet Àr undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att fÄ ökad kunskap om vilken pÄverkan den har pÄ organisationens interna sÄvÀl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur pÄverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehÄllsanalys av medietexter frÄn en dags- respektive kvÀllstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhÀllet, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vÄr analys och vÄra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som rÄder bestÄr organisationen av en mÀngd identiteter som Àr svÄra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan pÄ organisationens image. Det pÄgÄende arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt sÄvÀl som externt..

The objective of this thesis has been to investigate the approval process for an image. This investigation has been carriedout at four catalog-producing companies and three companies working with repro or printing. The information wasgathered through interviews and surveys and later used for evaluation. The result of the evaluation has shown that allbusinesses are very good at technical aspects but also that the biggest problem they have is with the communication. Theconclusion is that businesses need a clear construction for the image process.

HÄllbar utveckling ? hur genomsyras undervisningen i grundskolans tidigare Är av hÄllbar utveckling i skolan? Isabell Andreasson Renée Nilsson VÄrt syfte Àr att genom intervjuer och observationer försöka ta reda pÄ: - Genomsyras undervisningen i skolan av hÄllbar utveckling? - Kan utbildning om hÄllbar utveckling förÀndra Helsingborgs kommun och vÀrlden? - Arbetar de tvÄ skolor vi har med i undersökningen pÄ liknande sÀtt med hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun? - Vad har barn för tankar kring hÄllbar utveckling? I vÄr bakgrund och tidigare forskning utgÄr vi frÄn rapporter som kommer frÄn bland annat skolverket och regeringen. Vi tar ocksÄ upp hur förloppet om hÄllbar utveckling har sett ut frÄn 1972 fram till idag. Vidare tar vi upp hÄllbar utveckling i Helsingborgs kommun och undervisning om hÄllbar utveckling. Vi tar Àven upp punkter frÄn barnkonventionen och hur barn ser pÄ allvaret om vÄr miljö i vÀrlden.

En av Sveriges attraktiva kommuner Ă€r Örebro. Örebro kommun har en befolkningstillvĂ€xt som tenderar att öka i framtiden, vilket kan komma att leda till bostadsbrist. En attraktiv kommun behöver ha en bostadsmarknad som Ă€r balanserad, för att ha en möjlighet att förse invĂ„nare med bostĂ€der. Syftet med studien Ă€r att undersöka hur bostadsbyggandet i Örebro kommun fungerar mellan aktörer som Ă€r delaktiga i bostadsbyggandet. Vidare har det studerats hur Örebro kommun kan pĂ„verka bostadsbyggandet, samt vad som krĂ€vs för att bostĂ€der ska expandera i inflyttningens takt. .

Syftet med denna uppsats har varit att öka förstÄelsen för kunders perception av företags miljödesign och hur detta pÄverkar deras uppfattning om företags image. Uppsatsen grundar sig pÄ ett fallföretag, SEB i Lund. Den emiriska analysen har sin grund i kalitativa djupintervjuer gjorda med SEB och med SEBs kunder. Att kunder reflekterar över miljödesign Àr nÄgot som framkommer i studien. Studien indikerar att de krav kunderna har pÄ en bank framförallt Àr helhetskÀnslan, som skall vara inbjudande och intressant.

Uppsatsens titel: Stockholm ? the fashion capital of Scandinavia? En studie i strategiskplanering utifrÄn detaljhandelns företagsperspektiv, i samverkan med turismsektorn.Kurs: Kandidatuppsats i företagsekonomi, inriktning marknadsföring, 15 hp, StockholmsUniversitetFörfattare: Linda Holdo, Hanna JÀderholm och Mariah LindborgHandledare: Doktorand Andrea LucarelliNyckelord: Detaljhandeln, turismsektorn, strategisk planering, varumÀrkesbyggande,destination, detaljhandelsmarknadsföring, Stockholms stadProblemformulering: Handeln vill nyttja den vÀxande turismsektorn för att vinnamarknadsandelar. Problematiken för detaljhandeln Àr avsaknad av strategisk planering, isamverkan med turismsektorn, som bottnar i bristande kunskap och erfarenhet.Syfte: Syftet Àr att skapa ett förslag pÄ strategisk planering som detaljhandelsföretagen, i samverkan med turismsektorn, kan anvÀnda för att fylla det praktiska gap som i dagslÀget existerar.Metod: Studien har genomförts med 12 stycken kvalitativa semistrukturerade intervjuer med relevanta personer inom respektive bransch. Deltagande i tvÄ seminarier samt granskning av fyra rapporter utgör primÀrdata. SekundÀrdata Àr baserad pÄ vetenskapliga artiklar samt litteratur.

Introduction: HR departments have been developed to take care of the organizations most important resource: the human being. HR as a function has however faced criticism claiming that the function does not entail any value to organizations. The rest of the organization often have a hard time understanding what HR?s daily work means and thereof not having a clear image of the function?s purpose or the function?s role in the organization Aim: The purpose of this study is to describe the relationship between the organization's view of the HR department (image) and the HR department's image of themselves (identity) in order to create a greater understanding of how the HR function successfully can be a well-functioning resource in an organization's overall business. Methodology: The study was conducted in the form of a case study. We have approached the issues by taking different perspective into account, which includes HR, managers and employees.

Sammanfattning Titel: Hur uppfattas image i olika kulturer? Problemformulering:Det första steget i vÄr problemundersökning Àr att studera vilken image BabyBjörn vill föra ut pÄ de olika nationella marknaderna och vilka tankar som ligger bakom den eller de images man för ut. DÀrefter stÀlls följande frÄgestÀllning: Hur inverkar kultur pÄ image och uppfattas imagen olika i den svenska respektive franska kulturen? Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att studera hur ett företags image kan te sig pÄ en internationell marknad samt att se hur köpbeteendet skiljer sig tvÄ lÀnder emellan. Undersökningen strÀvar efter att förstÄ hur internationellt imageskapande kan utvecklas och hur image uppfattas av konsumenter frÄn olika kulturer och om de olika kulturerna, till vilket företaget vÀnder sig, pÄverkar uppfattningen av företagets image.

I denna kandidatuppsats ligger fokusen pÄ kommunen Gnesta, i Södermanlands lÀn. Syftet Àr att undersöka de framtidsplaner som finns hos ungdomarna i Gnesta kommun, utifrÄn förutsÀttningarna som ges. För att analysera ungdomarnas framtidsplaner anvÀnds begreppen plats (kommunen), genus, samhÀllsklasser och lokala identiteter. Uppsatsen Àr till stor del baserad pÄ fokusgrupper som genomfördes med fjorton elever i Ärskurs nio, hur deras framtidsval sÄg ut och varför. Till hjÀlp har jag Àven tagit del av en redan genomförd enkÀtstudie..

Avsikten med studien Àr att beskriva vilka problemomrÄden som kan uppstÄ vid skillnader mellan varumÀrkesidentitet och image hos ett köpcentrum. För att undersöka detta har vi valt att studera hur Galleria Duvan i Karlstad arbetar med sin varumÀrkesidentitet. DÀrefter har vi undersökt hur konsumenterna uppfattar denna identitet och vilken image denna organisation har hos dem.För att genomföra vÄra studier har vi anvÀnt oss av en kvalitativ metod dÀr de intervjuer vi har utfört har varit djupintervjuer. En intervju pÄ en representant frÄn Galleria Duvans marknadsgrupp har genomförts samt tio stycken intervjuer pÄ konsumenter. Resultatet av studien har gett indikationer pÄ att det finns skillnader mellan köpcentrumets identitet och den image som konsumenterna upplever. Dessa skillnader ligger frÀmst i kommunikationen av budskapet via sin marknadskommunikation.