Sökresultat:
61 Uppsatser om Rytmik - Sida 3 av 5
Rytmikaren och båtbyggaren - En studie om den tysta kunskapen inom rytmiken
Title: Eurythmics, and building boats -A study in tacit knowledge.The education of eurhythmics at Malmö Academy of Music, is a program where a major part of the tutoring is oral; very little written information about the method is used. This essay will examine the forms in which the current knowledge base exists, as well as the methods in which this information is transmitted from teacher to student, and in which form the knowledge about the method of eurhythmics is existing. The tools for analysis are the theories on tacit knowledge. Interviews and written surveys are used as qualitative research methods. The content of these interviews and surveys are presented in the results chapter.
Input - output : låtskrivandes utveckling genom samspel
Det ha?r projektet handlar om att utveckla mitt la?tskrivande och vikten av att fa? ba?de input och output fra?n mina medmusiker och da?rigenom inspiration till att komponera och arrangera. Jag skriver la?tar i genren pop/singer-songwriter men da? jag sja?lv a?r violinist har jag valt att spela med bara stra?kinstrument och sa?ng. Bandet besta?r av mig som sjunger och spelar fiol, en cellist och en violinist som a?ven sjunger.
Trumslagarens roll i modern jazztrio: en jämförande analys av tre trumslagare inom modern jazz
Syftet med denna uppsats är att belysa hur trumslagaren påverkar den musikaliska helheten och interagerar med sina medmusiker i modernt jazztriospel. En jämförande analys har gjorts av skivinspelningar från 1961 och framåt med trumslagarna Paul Motian, Jack DeJohnette och Jorge Rossy. Analysen behandlar Rytmik, dynamik och klangfärg i två standardlåtar, All the things you are och Solar, och baseras på transkription i partiturform med avsikt att tydliggöra musikernas interaktion. Uppsatsen innefattar även en konstnärlig del i form av en inspelning, där jag tillsammans med en pianist och en basist framför tre standardlåtar. Dessa inspelningar diskuteras i relation till det analyserade materialet.
Letandet efter essensen i Lars Janssons pianospel: Att undersöka pianots roll i Lars Jansson kompositioner inom genren ECM-jazz (Edition of Contemporary Jazz).
Genom att spela in Lars Janssons låtar samt en av mina egna, utforskar jag pianots roll i dessa olika sorters ECM-jazz kompositioner. Jansson låtar är oftast skrivna för en triokonstellation (piano, bas och trummor). I triokonstellation är det viktigt för pianisten att upprätthålla harmonik, Rytmik och tema. Kompositionerna har oftast starka teman och pianot en ledande roll. Med min egen komposition ska jag försöka efterlikna Janssons kompositioner, samt undersöka ECMjazzens karaktäristiska kännetecken.
För en sund livsstil - Att arbeta för en hälsofrämjande förskola
BakgrundBakgrunden belyses med hjälp av litteratur och forskning kring hälsans betydelse, men också om ohälsans ? övervikt och fetmans påverkan. För att motverka ohälsans uppkomst och främja utvecklingen av god hälsa är den fysiska aktiviteten och maten en viktigt del i det hälsofrämjande arbetet. I förskolans läroplan står det skrivet att förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande för barn, vilket gör att det också inkludera kunskap om att kunna ta hand om sin egen kropp och hälsa.SyfteStudiens syfte är att ta reda på vad förskolelärarna anser att de utför för arbeten, som kan sägas vara hälsofrämjande.MetodSom undersökningsmetod har jag använt mig av enkäter, vilket gör att studien får en kvanti-tativ karaktär. Fokusgruppen är de verksamma förskolelärarna ute i förskolan.ResultatResultaten visar att majoriteten av förskolelärarna har regelbundna rörelseaktiviteter, såsom dans, Rytmik, inne- och utelekar med barnen.
Sångglädje och rytmiklust : Musik- och rytmikövningar för sexåringar utifrån Lpo 94 och grundskolans kursplan i musik
Syftet är att arbeta fram förslag på ett antal musik- och Rytmikövningar med sexåringar i förskoleklass som målgrupp. Övningarna syftar till att ge sexåringar goda förutsättningar att utvecklas till starka, självständiga och trygga personer och baseras dels på tidigare forskning om sexåringars psykologiska och musikaliska utveckling, dels på valt strävansmål för normer och värden i Lpo 94 och valda strävansmål i grundskolans kursplan i musik. Övningarna är indelade i grupper utformade för att utveckla elevens förmåga att respektera andra människors egenvärde och ta ansvar för andra människor. De ska bidra till att bygga upp en känsla för samhörighet och solidaritet, ansvar och samarbetsförmåga i sexårsgruppen. Övningarnas innehåll ska även bidra till att bygga upp elevens tillit till den egna sångförmågan och på så vis medföra att eleven blir medveten om den sociala betydelse tilliten till sångförmågan har.
Hur ska jag sjunga?: Ett arbete om att vara bred i genre.
Under vårterminen 2013 hade jag tre konserter i tre olika genrer där jag försökte jämföra mitt sångsätt i de olika genrerna för att lära mig att bli bred i genre. Jag valde att fokusera på tre saker att jämföra. Rytmik/frasering (timing), teknik och instudering.I arbetet går jag igenom varje låt och analyserar hur jag sjunger gällande rytm, frasering och teknik. Jag går också igenom hur olika instuderingen kan se ut beroende på vad det är för genre.I slutet av arbetet skrev jag i mina avslutande diskussioner om hur jag tyckte att resultatet av arbetet blev. Jag jämför likheter och skillnader och kommer fram till att inom varje genre finns likheter till en annan genre och i varje genre finns också skillnader till en annan genre.
Musik med små barn : ett pedagogisk verktyg
I vår studie har vi genom vårt syfte tagit reda på hur pedagoger har använt sig av sånger som ett pedagogiskt verktyg, och vi har undersökt hur pedagogerna kunde skapa delaktighet till barnens språkutveckling genom sång och samlingar på förskolan. Vilka mål hade pedagogerna? För att nå syftet har vi genomfört en kvalitativ undersökning i form av intervjuer där man fokuserar på egenskaperna och inte på personerna som deltar. Intervjuerna utfördes med pedagoger på två olika förskolor, både enskilda samt i grupp. Studiens resultat visade att musik används i förskolan, som ett verktyg för barnens språkutveckling.
Folkmusik på piano : En studie av tre folkmusikpianisters spelsätt och deras förhållningssätt till pianot som folkmusikinstrument
Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken.
Gregorianik hos Maurice Duruflé : En analys av Duruflés Quatre motets
Gabriel Wilczkowski: Gregorianik hos Maurice Duruflé. En analys av Duruflés Quatre motets.Uppsala: Musikvetenskap, 60 p., 2002Under flera hundra år har tonsättare infogat urgamla gregorianska melodier i sina kompositioner, och traditionen lever kvar än i dag, även i populärmusiken. Denna uppsats syftar att undersöka hur Maurice Duruflé (1902-86) behandlat de gregorianska melodier som han infogat i sina körkompositioner Quatre motets. Undersökningen är gjord med avseende på melodik, text och Rytmik. En kort biografi om Duruflë presenteras, jämte ett avsnitt om gregoriansk sång och den rytmteori som tonsättaren stödjer sig på.
"Det är lätt att lära om man sjunger på något vis" : En studie om hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogiskt redskap
Syftet med denna studie är att undersöka hur sex förskollärare beskriver musik som ett pedagogisk redskap i deras verksamhet. De frågeställningar som tas upp är:- Hur beskriver förskollärare att de utövar musik i förskolan?- Hur beskriver förskollärare musikens betydelse för barns utveckling?Vi har valt att göra en kvalitativ studie med intervjuer som metod för att förstå förskollärarnas egna erfarenheter och åsikter i ämnet.Resultatet visar att musik är en viktig del i förskolans verksamhet. Barnen använder musik i sin lek och spontansången är ett vanligt inslag som används vid exempelvis blöjbyten och påklädning. Musiken kan användas för att göra tråkiga stunder roliga, men också som ett hjälpmedel att fånga barns intresse och koncentration för att lära sig nya saker.
Musik-lek-motorik : En kvalitativ studie av förstaklasslärares uppfattningar om motorik
Syftet med det här arbetet är att undersöka förstaklasslärares uppfattningar om hur motorisk träning hanteras i skolan och vad träningen kan leda till. Av intresse är också att undersöka vilken roll musiken kan spela i den motoriska träningen. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning i form av intervjuer med fem verksamma pedagoger inom grundskolans verksamhet. I bakgrundslitteraturen beskrivs den motoriska utvecklingen, problem som kan uppstå vid brister i motoriken, forskning om motorisk träning samt musikens roll vid motorisk träning. Den valda litteraturen visar på en splittrad syn när det gäller motorikträningens betydelse för barns lärande.
Att bereda plats för lärande. Tre rytmiklärares uppfattningar om olika vägar till inlärning
SCB gör en vakansundersökning varje månad, granskningssystemet för undersökningen ska eventuellt ändras till en metod som kallas för significance editing. Med den granskningsmetoden behövs ett jämförelsevärde för att kunna avgöra om enkäten är korrekt besvarad eller om ett värde är misstänkt och behöver granskas ytterligare. Uppsatsens syfte är att genom poissonregression ta fram en bra modell som kan generera detta jämförelsevärde. Ett antal hjälpvariabler togs fram och testades för att se om de passade i poissonregressionen och om de kunde förklara antalet vakanser. De hjälpvariabler som har använts är antal vakanser föregående månad, antal anställda på arbetsstället, dummyvariabel för Sveriges län och månaderna.
Musik som ett läranderedskap för barns språkutveckling
Vårt examensarbete handlar om hur musik kan ge stöd till barns språkutveckling och vilka vinster som kan erhållas genom att tillämpa olika musikmetoder vid musiksamling med barnen i förskolorna. Syftet med uppsatsen är att undersöka musikens olika roller i förskolan med fokus på musik som verktyg i lärande för förskolebarns språkutveckling. För att få en bakgrund och förstå musikens roll i förskolan vill vi också undersöka barnens syn på musik genom att barnen berättar om deras tankar under intervjun. Undersökningen genomfördes i två förskolor i Skåne där barn som deltagande var mellan tre och fem år. Vi har deltagit med barnen vid deras musiksamlingar i de två förskolorna samt olika observationer med kvalitativ ansats, bland annat har vi gjort intervjuer med 18 barn, där vi försökte se om det fanns ett mönster i vår studie.
Samlärande i musikundervisning
I denna uppsats syftar jag till att undersöka hur, när och på vilka sätt samlärande kan ske imusikundervisning. Genom observationer och intervjuer på barn undersöks hur och påvilket sätt barn lär av varandra på musiklektioner. Med samlärande menas allt lärandesom sker mellan människor och begreppet utgår ifrån hur vi i en lärprocess kanförespråka delaktighet, kommunikation och mångfald av idéer och tankar. Vygotskij ochPiaget har haft stor inverkan på samarbetes roll i våra läroplaner och det framgår främstgenom ett demokratiperspektiv på undervisningen. Dock tycks betydelsen av barnssamverkan i läroplanerna minskat genom åren.