Detta arbete belyser hur grundskolans tidigare år pedagoger (Gt) kan integrera Rytmik i sin dagliga undervisning. Frågeställningarna handlar om vad Gt pedagogerna anser sig behöva för att kunna integrera Rytmik i grundskolans dagliga undervisning, samt vad Rytmikpedagoger (Ry) anser att Gt pedagoger behöver för att kunna integrera Rytmik i grundskolans dagliga undervisning. För att få fram svar på frågeställningarna togs kontakt med tio pedagoger, fem Rytmik- och fem Gt pedagoger, som intervjuades och vars svar sedan sammanställdes till resultatet i detta arbete. Fortbildning anser båda pedagoggrupperna att de behöver för att Rytmik ska kunna integreras i undervisningen. Andra saker som kan vara avgörande för integreringen är material, intresse, tid och yta. Nyckelord: Rytmik, undervisning, integrering, rörelse, musik och pedagoger..

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och Rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och Rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och Rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

Syftet med examensarbetet var att undersöka om och hur musik och Rytmik kan användas som ett pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan. För att få svar på undersökningens frågeställningar genomfördes en kvalitativ undersökning med strukturerade observationer samt enskilda muntliga intervjuer med pedagoger från fyra olika förskolor. Resultaten vi fått har sedan analyserats mot den teoribakgrund som finns i arbetet.Resultatet visar att musik- och Rytmikstunden innehåller mycket matematik, men att pedagogerna inte alltid är medvetna om den matematik som förekommer. Genomförda observationer och intervjuer bekräftar att musik och Rytmik är ett utmärkt pedagogiskt verktyg för matematikinlärning i förskolan.  Vi har dragit slutsatsen att det krävs kunskap om vad matematik för förskolebarn är, för att pedagogerna ska kunna upptäcka den matematik som finns samt kunna förmedla matematiken till barnen. Det krävs pedagoger med ?matematikglasögon? för att kunna se möjligheten att använda sig av musik och Rytmik för att ge barn matematikupplevelser med hela sin kropp och alla sina sinnen.

Vårt syfte är att undersöka om elevers matematiska språk och begrepp gynnas av en ämnesintegration mellan Rytmik och matematik. För att kunna besvara våra frågeställningar har vi gjort klassrumsobservationer, elevenkäter, intervjuat fem elever och två pedagoger. Resultatet av vår undersökning visar att pedagogernas språkliga medvetenhet reflekteras i deras undervisning. Pedagogerna använder sig av ett tydligt och korrekt matematiskt språk. Matematiska ord och begrepp tydligt synliggörs i ett för eleverna verklighetsförankrat sammanhang, genom ämnesintegration.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka några utvalda pedagogers föreställning hur musik och Rytmik påverkar barns språkutveckling. Till syftet använde vi oss av följande frågor : Vilka föreställningar har pedagoger kring hur barns språkutveckling påverkas av musik och Rytmik?  Vilken roll har pedagogerna? För att nå vårt syfte använde vi oss av kvalitativa intervjuer som gav möjlighet till en fördjupad intervju. I våra intervjuer gjorde våra informanter en djupare reflektion runt hur de egentligen använder musik och Rytmik i sin verksamhet. Vårt resultat visar på vikten av att man som pedagog känner sig trygg med att använda musik som ett språkutvecklande verktyg..

I detta examensarbete kommer jag att bedriva en stilstudie av fyra framstående jazzmusiker. Jag kommer i denna undersökning att utgå från aspekten ?musikaliskt sväng? och använda mig av tre kriterier, som jag anser är av betydande karaktär för att ett stycke musik skall ?svänga?, i någon mening. Dynamik, Rytmik och timing är de tre utvalda kriterierna. Stilanalysen innefattar transkriberade solopartier av de fyra musikerna och mig själv.

Svensk titel, Musikalitet: Tre Rytmikpedagogers uppfattningar av begreppet.Engelsk titel, Musicality: The thoughts and opinions of three pedagogues in eurythmics on the concept musicality.Denna uppsats syftar till att klargöra vad begreppet musikalitet innebär. Vi kommer även att klargöra för två inriktningar inom Rytmikmetoden. uppsatsen behandlar begreppet musikalitet och belyser detta ur olika synvinklar. Studien bygger på intervjuer med tre Rytmikpedagoger och deras uppfattningar om musikalitet samt litteraturstudie av forskningskontext. I resultatet jämförs deras tolkningar och tankar med olika teorier.

Studiens syfte är att undersöka om det finns en pedagogisk vinst, som gynnar elever, med attintegrera Rytmikämnet vid enskilda lektioner på musik- och kulturskolan. För att nå syftet harkvalitativa intervjuer genomförts med tre lärare på musik- eller kulturskola, vilka har studeratRytmik och arbetar med det i någon utsträckning.I resultatet framkommer det att lärarna uppfattar att det finns möjligheter till att integreraRytmikämnet på enskilda lektioner. De menar att genom Rytmikämnet kan hela människan fåbearbeta kunskapsstoffet och dessutom arbeta med olika sinnen. Genom rörelse ges elevernamöjlighet att lära sig t.ex. taktarter, svårlästa noterade rytmer, ackord och notvärden.

Denna undersöknings syfte är att ta reda på hur musik/Rytmik används i förskolan och hurpedagogernas förhållningssätt till musik präglar verksamheten. Jag vill även undersöka hur olikaarbetssätt används för att främja barns såväl musikaliska som språkliga utveckling utifrån enmusikpedagogiskt perspektiv. Här belyses språkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundläggande betydelse förmänniskans utveckling och olika forskares syn på musik och deras värderingar utifrån deras skildametoder och synsätt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhållande till musik iförskolan med hänsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil Rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, Rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil Rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, Rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

I den här uppsatsen sammanfattar jag de lärdomar jag fick av att skapa och framställa ett verk för fyra sångare och två dansare. Verket, Siempre  perdue, ingick i mitt konstnärliga projekt under mitt sista år på programmet för musiklärare med profil Rytmik. Jag hade förkunskaper inom komposition, Rytmik och viss koreografi, men att sammanställa dessa och ge dom lika värde i ett verk var för mig helt nytt. Den här uppsatsen har för mig blivit ett sätt att reflektera kring det jag gått igenom och att ringa in det man måste tänka på om man ska skapa och framföra ett liknande verk. Lärdomarna handlar både om själva kompositionen och repetitionerna  och föreställningarna.

I mitt arbete undersöker jag tre personers upplevelse av vad Rytmik och musikterapi är. Jag bad dem också jämföra Rytmik och musikterapi för att hitta likheter och skillnader. Jag har läst om Émile Jaques-Dalcroze, som anses vara Rytmikens grundare. Jag drar också paralleller till Howard Gardner och John Dewey. För att få en djupare förståelse av vad musikterapi är har jag läst bland annat Even Ruuds ?Varma ögonblick?, och Anita Granbergs ?Tre svenska utbildningar i musikterapi?.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.

ABSTRACTAnna Axelson: En studie i text/musikproblematik. Relationen mellan dikt och ton i sånger av Lille Bror Söderlundh och Emil Sjögren. ? Uppsala: Musikvetenskap 2004. C-uppsats.Syftet med denna uppsats är att belysa ordens och tonernas inbördes relation i romanser och visor.