Syftet med arbetet var att undersöka om det finns skillnader och likheter mellan afromusiker och folkmusiker beträffande hur de behandlar begreppet sväng. För att besvara syftet användes fyra forskningsfrågor;Hur skapas sväng? Vad fokuserar musiker på i skapandet av sväng? Finns det skillnader mellan afromusikerns och folkmusikerns uppfattning om sväng? Och i så fall hur skiljer sig uppfattningarna åt? Undersökningen gjordes genom intervjuer av sex musiker; tre afromusiker och tre folkmusiker. Arbetet baseras på deras subjektiva åsikter samt på forskning och litteratur i ämnet. I arbetet tas följande teman upp; pulsförhållning och Rytm, fotstamp/takt, timing, dynamik och kommunikation/samspel.Det visade sig att det finns vissa skillnader och likheter mellan de båda genrerna och mina informanters uppfattning om sväng. I studien visar bland annat att; det kan skilja mellan genrerna hur musikerna förhåller sig till en puls för att skapa sväng.

Arbetet utgår från mitt eget komponerande och syftar till att undersöka hur man som kompositör och textförfattare uppnår följsamhet mellan text och melodi, d.v.s. hur man anpassar text och melodi till varandra så att de känns som en naturlig enhet. Ett andra syfte med uppsatsen är att ta reda på om det har någon betydelse för upplevelsen av följsamhet om texten skrivits före melodin eller omvänt. Undersökningsmaterialet omfattar tre delar: ett låtmaterial på sex låtar (tre där melodin komponerats först och tre där texten skrivits först), en dagbok och till sist en enkät med efterföljande gruppdiskussion (deltagare var sex sångare och sex kompositörer). Jag kom fram till fem typer av överensstämmelse som utan inbördes rangordning ger följsamhet mellan text och melodi: a) mellan språkets Rytm och melodins Rytm: b) mellan språkmelodi och musikalisk melodi: c) mellan språkliga och melodiska betoningar: d) mellan språklig och melodisk klang: e) mellan känsla eller stämning i språket och melodin.

Detta examensarbete tar reda på möjligheterna och förtjänsterna med att använda musik som undervisningsmetod. Poängen med uppsatsen har varit att hitta ett samband mellan musik och språkutveckling. Jag har även undersökt hur man arbetar med musik som inlärningssätt på en förskola och en grundskola, som har musik som profilering. Två av informanterna var med mig under den minimusikal som jag har gjort och berättat sin syn på ämnet. Forskningen visar en koppling mellan de kommunikativa och musikaliska färdigheter som vi människor använder för att uttrycka oss.

Tidigare har jag inspirerats mycket av den keramiska formhistorien och den gällande smaken då. Tänkte på vad jag gör nu och att de geometriska formerna är dagens arkitektur och vår urbana formhistoria. Former som finns i vår stad. Och genom att finnas här har de format och präglat mig på olika sätt. Tänker att allt det geometriska är människans verk, att det organiska är naturen.

Den här uppsatsen behandlar genusmarkörer i Axel Törnemans sena konstnärskap. Syftet är att undersöka maskulina och feminina markörer i fyra av konstnärens målningar: Gatans Rytm (1916), Gudrun i blått (1917), Mazeppa (1918) och Ungdom (1919). Dessutom diskuteras huruvida konstverkens motiv har förbindelser med samtida uppfattningar kring könsroller. Frågeställningarna berör först hur en möjlig relation mellan markörerna gestaltas och problematiseras i konstverken, sedan hur detta kan ge perspektiv på tidsperiodens föreställningar om könsroller. Metoden går ut på att först undersöka maskulina och feminina markörer i målningarna, därefter diskuteras möjliga relationer till kontexten.

Kunskapen om att musik kan ha en helande verkan har funnits så långt tillbaka som det finns skrivna källor. Föreliggande uppsats är en litteraturstudie som behandlar musikanvändandet i omvårdnaden av patienter med stroke. Orsaken till att vi intresserade oss för dessa patienter var att de ofta har en komplex symtombild och drabbas psykologiskt på många sätt. Syftet var att beskriva musikens effekter i omvårdnaden av patienter med stroke. Utgångspunkten var ett hälsoperspektiv.

En Cirkus i ett parkeringshus ? en omdefiniering av en existerande och oanvänd struktur med en spännande rörelse på en växande plats ? Telefonplan. En plats för performativa artister att komma samman och utveckla sina idéer och producera en föreställning.  En hemmascen att arbeta utifrån och en fast punk att arbeta på då arbetsplatserna även finns inom enstaka evenemang. En kreativ plats med flexibla rum med en Rytm mellan träning, produktion och scen..

The purpose of this essay is to state a fundamental model which can describe the sounds of the city, emphasizing on its rhythm. The essay is based on a theoretical study that deals with essential elements to describe a soundscape. The theories presented are founded on R. Murray Schafer's theses about soundscapes, Bert De Coensels theses about rhythmical sound patterns and Ambjörn Hugardts view on rhythm. The model that is presented stresses the importance of a multidisciplinary perspective when one attempts to understand and describe a soundscape.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens Rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Arbetet handlar om att skapa en mönsterkollektion för Eco-Boråstapeter. Kollektionen består av fem mönster som behandlar struktur, volym, rörelse och Rytm. Tapeterna trycks med djuptrycksmetod på slätt bestruket non woven-papper. Målgruppen är unga designintresserade människor. En designprocess utifrån en inspirationsfas redovisas som består av experimentella filmer (Grey Gardens, Gummo och The Brown Bunny) och av fotografier tagna under promenader i Växjö.

Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av gränser undersöker relationen mellan den olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i Malmös centrala delar. Studien bygger på en icke-deltagande observation där målpunkter för de tre enheterna identifieras och kartläggs. Stadsvandringen mellan målpunkterna är slumpmässig för att pröva om graffiti uppstår utanför sina målpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i det offentliga rummet. Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium skapande i staden, stadens Rytm och process samt planerarens och arkitektens roll i skapandet av offentliga rum.

Den befintliga parken får nytt liv genom att markplaneringen ändras och en stor transparent byggnad tillförs - Operan!Operan sträcker sig över hela landskapet där den formar en stor park med olika offentliga rum. Parken attraherar befolkningen till Operan genom sina rörelser som ger den Rytm och leder dem till olika platser som byggnaden och landskapet erbjuder. Idén är att förena en park med en storslagen byggnad, utan att tappa den elegans och storhet som en opera identifieras med. Jag låter byggnaden sträcka ut sig där den kan nå alla hörn, uppmana befolkningen i närheten att våga sig fram till denna kulturens enorma rum och uppleva Operan- på, under och innanför..

Syfte och frågeställningarSyftet med uppsatsen var att undersöka musikens roll i idrottsundervisningen ur ett lärarperspektiv. Frågeställningarna vi använde oss av var: I vilken utsträckning och vid vilka tillfällen använder idrottslärarna musik i idrottsundervisningen? Har idrottslärarna något syfte med musikanvändandet i idrottsundervisningen och i så fall vilket? Vad påverkar idrottslärarna att använda musik i idrottsundervisningen?MetodVi valde att göra en tvåstegsanalys där vi först genomförde en enkätundersökning och sedan en uppföljande intervjuundersökning. Enkäten skickades per post till 65 stycken vfu- handledare på Gymnastik- och idrottshögskolan som är verksamma idrottslärare inom Stor Stockholmsområdet. Enkätundersökningen hade ett externt bortfall på 40 %.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka i vad mån de för studien utvalda förskolepedagogerna tillvaratar och utvecklar små barns musikalitet. Med små barn menas ett- och tvååringar vilka inte ännu har ett verbalt utvecklat språk vilket gör att kroppsspråket blir en viktig del för att förstå små barns vilja och behov. För att uppnå syftet har en kvalitativ metod används i form av gruppintervjuer och observationer där ambitionen var att skapa ett kollegialt samtal mellan förskolepedagogerna för att de skulle kunna bidra med mer tillsammans än vad var och en skulle kunna bidra med. På så sätt kunde en djupare förståelse nås och observationerna bidrog även till denna djupa förståelse. Studien visar på att det finns en förståelse för små barns musikalitet hos förskolepedagogerna vilket bidrar till att deras musikalitet till viss mån tillvaratas och utvecklas..

Andas är det första vi gör omedvetet, därför behöver vi inte lära oss andas. Från det första andetaget andas vi helt rätt. Senare i livet kan det gå snett i tekniken och då kan vi behöva medvetandegöra vår andning. I FMT-metoden (Funktionsinriktad musikterapi) finns redskap för att bearbeta andningen på ett effektivt och lustfyllt sätt.Lasse Hjelm (FMT-metodens grundare) betonar vikten av att andningen är inordnad i helhetsutvecklingen. För att nå optimal prestationsförmåga måste varje rörelse koordineras med andningen i en Rytm.Syftet med detta examensarbete var att beskriva FMT-metoden samt göra en fördjupning i ämnet andning.