Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan kvalitet på skriftliga omdömen och elevers resultat på nationella prov och därigenom även belysa effekter av lärares undervisningskompetens. Bakgrunden ges i form av en kort överblick över vad forskning säger om bedömning och effekter på lärande. Därefter beskriver jag några statliga insatser och utvärderingar samt presenterar tre dokumentstudier som beskriver hur lärare skriver omdömen. Jag redogör också för min teoretiska utgångspunkt, som är det sociokulturella perspektivet, och beskriver hur dokumentanalysen genomfördes samt förtydligar vilka kriterier på god kvalitet i omdömen jag använt mig av och hur relationen mellan dessa kriterier och resultaten från nationella prov undersöktes. Resultaten i min studie visar att skillnader i kvalitet på de skriftliga omdömena korrelerar med elevers resultat på nationella prov.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns en marknad för H&M i Moskva samt vilka motiv som skulle kunna ligga bakom en eventuell etablering av H&M i Moskva. Studiens delsyfte är att föra en diskussion kring varför H&M ännu inte etablerat sig i Moskva..

Traditionellt isolerad från internationella marknader har Ryssland under de senaste femton åren genomgått stora förändringar, vilket ledde till landets ökade deltagande i världsekonomi och som resultat till större intresse från utländska aktörer. Detaljhandelsbranschen är en av de mest attraktiva sfärer för utländska investeringar och då inte minst när det gäller livsmedelsförsäljningen. Innan företag bestämmer sig att gå in på en marknad måste de genomföra en utförlig marknadsanalys för att se om det finns potential för ytterligare etableringar inom branschen. Syftet med detta arbete är därför att undersöka om det finns etableringsmöjligheter för utländska etablerare på den ryska livsmedelsmarknaden. Fokus läggs främst på att genomföra en branschanalys genom att titta på branschutvecklingen, konkurrenssituationen samt eventuella inträdeshinder.

Studiens syfte är att undersöka språkliga skillnader och/eller likheter samt analysera förekommande stilistiska drag i gymnasieelevers texter som skrivits inom nationella provet i svenska, vårterminen 2012. Frågeställningen har varit ?Hur strukturerar gymnasieelever sin textproduktion gällande innehåll, funktion och form?, Förekommer det skillnader och/eller likheter i elevtextproduktion mellan studieförberedande och yrkesförberedande gymnasieprogram?, Vilka skillnader och likheter mellan språk och betyg i textproduktion visar elever på de studieförberedande programmen i jämförelse med elever på yrkesförberedande program??     Materialet för studien är 24 elevtexter skrivna av gymnasieelever i yrkesförberedande och högskoleförberedande program i hela Sverige inom det nationella provet i svenska B. Elevtexterna analyseras utifrån en systemisk funktionell lingvistisk modell, med syfte att analysera texterna ur aspekterna innehåll, funktion och form. Resultatet av min analys ger en bild av gymnasistelevers språkanvändning med syfte att bidra till den språkpedagogiska forskningen..

Denna studie syftar till att undersöka hur lärare i årskurs 6 upplever de nya nationella proven i årskurs 6.  Studien har genomförts genom intervjuer med lärare som är verksamma i årskurs 6 under hösten 2012 där lärarnas generella uppfattning om de nationella proven samt hur proven påverkar lärarnas arbete har varit det centrala i undersökningen. I studien ingick sex stycken lärare från tre olika län i Sverige.I studien framgår det att lärarna har en positiv inställning till de nationella proven men upplever att det är väldigt tidskrävande att genomföra dem. Lärarna anser även att proven är ett bra verktyg för att utvärdera deras egen undervisning, att ett gott resultat vid nationella proven innebär att man bedrivit en bra undervisning och att eleverna lärt sig det som de förväntas lära sig. Huruvida proven påverkar det dagliga arbetet i klassrummet så är lärarna inte helt överens, men att de påverkar deras arbete på ett eller annat sätt kan man tydligt se i studiens resultat.I analys och diskussion lyfts debatten om läraryrkets förändringar har lett till en intensifiering eller en professionalisering, i denna studie kan man se tendenser åt båda håll och något svar på den frågan ges inte. I studiens konstateras dock att lärarna har fått ett utökat ansvar och i och med ett ökat ansvar så skapas fler arbetsuppgifter vilket har medfört att lärarna i denna studie upplever att de inte hinner med sina arbetsuppgifter inom ramen för 45h/arbetsvecka..

Denna studie undersöker högstadielärares uppfattningar om det nationella ämnesprovet i engelska i årskurs 9 och hur de anser att provet påverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet består av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielärare under hösten 2012 samt våren 2013. Studien har fokuserat på tre områden: hur provet används formativt och summativt av lärarna, hur stor inverkan provbetyget har på elevernas slutbetyg och vilken betygsättningsmodell som lärarna använder sig av.Studiens resultat visar att lärarna använde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lärarna.Den analytiska betygsättningsmodellen var mest framträdande i lärarnas resonemang; förmågor i kursplanemål och betygskriterier lyftes fram av de flesta lärarna som det viktigaste i deras betygsättning.Lärarna var inte eniga i huruvida provbetyget både kunde höja och sänka elevernas betyg. När övrigt betygsunderlag var otillräckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.Några av lärarna uttryckte att påtryckningar från huvudmän förekommit för att få lärarna att sätta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

Syftet med min uppgift var att ta reda på om de barn som inte klarade de nationella proven i svenska för årskurs 3 har haft svårigheter med språket tidigare i livet, samt hur det gick för dessa barn på språktesten, screening, som görs på BVC. Jag ville även ta reda på om det är möjligt att se på screeningen som görs på BVC om barnet kommer få svårt att klara de nationella proven i svenska i årskurs 3.Barnavårdscentraler (BVC) har en möjlighet att tidigt upptäcka och fånga upp barn som visar på problem med sin kommunikations-, språk- och/eller talutveckling. Tidigare forskning har visat att tidiga insatser med rätt hjälp för barn med språksvårigheter har gett resultat.Jag har därför plockat ut ett antal elever som inte klarat de nationella proven i svenska för årskurs 3. Därefter har jag tagit reda på om det funnits några svårigheter för dessa elever på språkscreeningen som de genomförde på BVC innan skoltiden. Studiegruppen bestod av 19 barn och jag hade enbart möjlighet att studera dem som en grupp och inte individ för sig.

Mot bakgrund av att kursplanerna i svenskämnet ger utrymme för tolkning, då det inte uttryckligt står vilken specifik genrerepertoar svenskläraren ska hjälpa sina elever att tillägna sig, har syftet i detta arbete dels varit att undersöka vilken skriftlig genrerepertoar som lyfts fram i gymnasieskolan i det nationella provet samt i läromedlen, dels att undersöka vilken typ av stöd som eleverna får för sitt genreskrivande. Arbetet har utgått från följande frågeställningar:-Vilken genrerepertoar lyfts fram av uppgifterna i de nationella proven i Svenska B och de valda läromedlen för Svenska A och B?-Vilket stöd ger underlaget inför och uppgiftsbeskrivningar i det nationella provet och läromedlen, när det gäller återkommande genrer i de nationella proven?Den metod som har använts för att besvara frågeställningarna är både kvantitativ och kvalitativ. Det undersökta materialet har bestått av 20 nationella prov i svenska B, ett kopieringsunderlag inför provet samt fem läromedel för svenska A och B. Arbetet är indelat i två delstudier, en för proven och en för läromedlen.

I dagens skola är det allt vanligare att elever känner sig stressade, vilket bland annat beror på att de har många läxor och prov samt krav på sig att prestera. Syftet med studien är att undersöka om elever i årskurs 5 känner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i så fall beror på? Studien har genomförts med hjälp av en enkätundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram där det tydligt framgår skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrågade eleverna känner i någon grad av stress inför provet, framförallt är det tydligt bland flickorna.

Denna studie är en C-uppsats inom lärarutbildningen på Stockholms universitet. Undersökningen baserar sig på elevers resultat på muntliga delen, och hela nationella provet våren 2010, lärarintervjuer och observationer av lektioner. Studien undersöker hurvida elever som får tillfälle att arbeta med matematik muntligt på lektionerna blir bättre på matematik än de elever som inte ?pratar? lika mycket matematik.Eleverna som ?pratar? mycket matematik på lektionerna får ett bättre resultat på den muntliga delen av nationella provet, men inte nödvändigtvis på matematik som helhet. De elever som övar sin muntliga såväl som sin skriftliga förmåga i matematik är de som lyckas bäst..

Syftet med den här studien är att undersöka om DLS Läsförståelsetest är ett bra redskap för att upptäcka elever i behov av särskilt stöd när det gäller läsförståelse. Detta undersöks genom att sambandet mellan DLS Läsförståelsetest och det nationella provets läsförståelsedel studeras. Studien görs på 59 elever i år 9. Studiens resultat visar på ett visst samband mellan testen men många elever med lågt resultat på DLS Läsförståelsetest klarar ändå det nationella provets läsförståelsedel. Elever med högt resultat på DLS Läsförståelse får i studien även högt resultat på det nationella provet.

Denna uppsats har som syfte att undersöka vad som ligger bakom lågprisbolagens framgångar i flygbranschen och att se vilken strategi som de nationella flygbolagen väljer för att vända en nedåtgående trend. Arbetet söker svar på hur förhållandena har ändrats i flygbranchen de senaste åren. Med utgångspunkt från en fallstudie av Scandinavian Airlines och Ryanair jämförs de strategiska positionerna för lågprisbolag och nationella flygbolag..

Uppsatsens syfte är att göra en komparativ studie av hur den ryska friheten för media har förändrats under tre olika politiska perioder mellan åren 1985 och 2008 tillsammans med de olika presidenter som personifierade dessa perioder. Arbetet utgår ifrån ramarna av yttrande- och pressfrihet mot bakgrunden av FN:s och EU:s konventioner om mänskliga rättigheter och Dahls demokratikriterier. Fri media spelar en avgörande roll för demokratin. Politiker står genom media till svars för sina handlingar och medborgarna får viktig information och för detta krävs det yttrande- och pressfrihet. Utan rätten till dessa försvinner snabbt den vanliga medborgarens förmåga att delta i, och positivt påverka politiken.

På regeringens uppdrag tillhandahåller Skolverket provbanken, som är en del av det nationella provsystemet. Syftet med den här studien är att undersöka hur och varför material från provbanken i moderna språk för steg 3 och 4 används vid bedömning och betygssättning, samt hur lärare som inte använder provbanken bedömer och betygsätter. För att få svar på mina frågeställningar har jag valt att genomföra kvalitativa halvstrukturerade intervjuer. Min analys visar att huvudsakligen används provbankens material som slutprov för att bekräfta färdighetsnivå, underlätta och stödja arbetet med bedömning och betygssättning. En bidragande anledning till användandet är att materialet ges samma legitimitet som de nationella proven.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på hur elever med annat modersmål än svenska presterar på lucktestet i läsförståelsedelen i nationella provet i engelska jämfört med elever med svenska som modersmål. En kvantitativ undersökning av 80 nationella prov visade att resultaten på lucktestet var mycket lägre än på läsförståelsedelen i elevgruppen med annat modersmål, medan dessa båda resultat överensstämde i elevgruppen med svenska som modersmål.  En slutsats av resultatet är att lucktester inte bara mäter läsförståelse, det vill säga reception av text, utan även formell grammatisk kompetens, det vill säga egen skriftlig produktion. Detta ställer större krav på behärskningen av språket i fråga och tidigare forskning kring tredjespråksinlärning och lucktester har visat att dessa orsakar tredjespråksinlärare problem..